Idag är jag doktor och du människa- Läkande ord

Busfrö-My-255x300 Idag är jag doktor och du människa

Min dotter för sisådär 25 år sedan. En liten plutta som tillbringade sin mesta tid med all möjlig behandling.

Ett led i behandling var samtidig rehabilitering. Och rehabilitering är det som hon på bilderna sysslar med.

På sjukhusets lekterapiavdelning fick hon leka av sig och gå i stickskola. En kommentar som vid det här laget är lite klassisk och som hon sa vid det tillfället när hon blev fotograferad till omslaget av Älvsborgs läns landstings bok över vården är hennes läkande ord:

Idag är jag doktor och du människa.

Att leka doktor och spela andras roller i det drama man själv är delaktig är en viktig del, att ständigt upprepa och hitta en förståelse i processen är viktigt för läkandet.

Samma sak händer när du läser en saga för ditt barn och barnet vill höra samma saga gång på gång. Barnet känner igen och processar omedvetet det som är aktuellt.

Samma underbara fenomen händer när du läser en myt eller folksagor idag som vuxen. Samma när du ser en film m.m. Vi blir berörda och bearbetar samma teman inom oss själva.

Våra drömmar, visualiserade meditationer, bilder och alla händelser som man kan förknippa med den symboliska världen gör likadant.

Gång på gång ger vi oss roller i dessa världar så vi kan bearbeta, förtydliga och medvetandegöra det som sker inom oss.

Visst är det dumt av oss att gå genom livet och tro att de läkande ”lekar” som används av barn och för barn plötsligt inte har någon som helst psykologisk verkan på oss som vuxna?

Fortsätt med sagoberättande hela livet, sluta inte upp med att ha sagostunder i skolan. Berätta dina drömmar och läs dina myter. Dansa ditt liv och måla din vardag. Bättre terapeut och kunskapskälla kan du inte få.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman

Alen Ogham Kalender

Ogham-kalender-Det här är en Keltisk Ogham-kalender.

När man skapade kalendern följde man månens 13 faser och därför förknippas den starkt med månmagi. Ogham-kalendern är utifrån naturens egen kalender, alltså i harmoni och växlar med årstiderna.

Att vara inne i  Alder moon, Alens måne enligt denna kalender. Den sträcker sig från den 18 mars till den 14 april.

Enligt den Keltiska traditionen hjälper Alen dig möta de saker som du har undvikit. Dess väsen är uppfriskande, och det minskar också nervositet och ångest.

Alen var en källa till färgämnen som användes för att färga tyg. Detta är ett av skälen till att Alen förknippas med Gudinnor som spinner livets väv.

Alen var även helig för druiderna. Bland annat användes märgen för att göra visselpipor. Dessa användes för att locka på Luftens element. Uttrycket “Vissla upp vinden” kommer utifrån det.

Alen är ett träd som stödjer och skyddar fysiskt, känslomässigt och andligt. Den var en symbol för bland annat både vapen och sköldar. Detta blir en påminnelse om att vi behöver veta när man ska ta upp svärdet och när man ska ta upp skölden. Avsikten är det viktigaste, det är nyckeln till framgång eller misslyckande. Alen hjälper oss att kombinera önskan om att ha en självbevarelsedrift med önskan att tjäna och betonar vikten av att ha en fast grund att stå på.
För de som gör läggningar eller läsningar och använder sig av trädkort så kan det betyda att det är dags att titta på hur ser om dina gränser eller försvar om alkortet dyker upp. Det kan vara ett tecken på att du behöver lyssna på dina instinkter och inte köra över dina egna känslor.

Alen är stark och blir hårt som sten under vatten. Ofta har man använt alträ för att bygga broar och som grund för bostäder som ligger nära vatten. Detta gör att den är en stark symbol för vår psykiska styrka.

Det sägs även att man använt Alen för att balansera upp dåliga Ph värden i marken, man har helt enkelt plantera Al för att få tillbaka hälsosamma värden.  Alens rotsystem ger även skydd för en del aldfiskar samt att det som rötterna producerar är oerhört näringsrikt och betyder mycket för många olika arter av vattendjur. Just denna symbolik kan man översätta till att när man står stadigt i den miljö som man mår som bäst i ja då ger detta även en positiv effekt till de som befinner sig runt omkring.

Så Alen förknippas med elementet vatten men även med luft. Luft för att trädslaget användes som sagt för att skapa flöjtar bland annat. Man använde även Alen för att behandla sjukdomar, framförallt inflammationer, reumatism och diarré. Man hade påsar med uppvärmd al i och detta hjälpte till mot brännskador och kroniska hudsjukdomar.
Alder bark behandlade inflammationer, reumatism, och diarré. Påsar fyllda med uppvärmd al lämnar hjälpte till med kroniska hudsjukdomar och brännskador. En gurgla göras från blad och bark botas munsår och lugnade halsfluss. Alder olja och essens resonans med muskelsystemet och kan lindra stelhet och fuktiga sjukdomar, så att vi kan gå vidare med flexibilitet och komfort.

 

 

Att bli berörd – inte jämförd

Bli-berördBli berörd- inte jämförd

Vilken härligt underbar upplyftande bild! Att bli inspirerad är känslan som dyker upp inom mig.

Att uppleva och se något som väcker känslor och tankar och som samtidigt gör att vi gör en handling.

För det är inte så vanligt eller hur? Att vi agerar tänker jag på.

Allt för många gånger stoppar vi oss själva därför vi jämför oss.

– Det blir inte lika bra. – Tänk om det blir fel. – Tänk om jag gör bort mig. -Jag kan aldrig bli eller göra något sådant så det är lika bra att låta bli.

Istället för att bli inspirerade låter vi oss bli nedstämda och gör oss själva illa.

Vad hände med den personen som skrattande lät sig virvla med oavsett hur ben och armar landade? Personen som älskade att känna hur färgen landade på pappret och hur tonerna som strömmande ut var ett tecken på glädje?

Vad hände?

Tänk om vi skulle ta en dag och bestämma oss för att bli berörda..en dag då du kan välja vad som helst som kan vara som en liten väckarklocka för dig.

En dag på museum då du kan bli berörd av färger och form som du sedan låter bli till en handling av något slag. Kanske inspirerar en tavlas färger dig till en inspirerande maträtt?

En dag på stan, då människors ansikten och möten väcker upp tanken på en dikt eller text?

Allt kan användas som inspiration om vi inte väljer att se det som material för jämförelse.

Texten är från min gamla blogg och något idag gjorde att den passade extra bra.

Uppskatta sig själv

walkingUppskatta sig själv

Det är en alldeles speciell känsla när man upptäcker att man uppskattar sig själv. Jag är god nog, jag är bra nog..ord som blir meningsfyllda först när känslan bor inom oss.

För det är lätt att tappa bort sig i behovet av bekräftelse från sin omgivning, inte för att det är fel att få det, det är tvärtom ganska nödvändigt. Men när bekräftelse från sin omgivning blir det enda som är viktigt, då är vi liksom borttappade.

Alla vackra ord vi har får en innebörd först när de verkligen betyder något. När de har landat och befinner sig inom oss och vi kan vandra med dem. Som att älska sig själv.

Svårt att göra om man är ensam, tappat bort sin identitet eller på något annat sätt bär på en inre skam om att man inte duger. Då, i det läget kan man börja med “walk your talk”.

För det ger en inre tillfredsställelse när du upptäcker att du kan lita på dig själv. Att det du säger och det du tänker manifesterar sig i handlingar. För varje liten sak som du upptäcker att du gör som du tänker och säger bygger du på din uppskattning av dig själv.

En stolthet växer inom dig när du upptäcker att du kan avhålla dig från att köpa den där chokladkakan som du bestämt dig för att låta bli. För varje gång som du inser att du kan lita på dina egna löften, när du märker att du lever dina värderingar…då växer känslan av uppskattning till dig själv.

Du är bra nog…du är god nog….och det är det viktigaste av allt. Att du är god nog för dig själv, för lyser du inombords behöver du ingen strålkastare på dig. Du syns ändå.

Förändrad eller ej

förändringNär jag vaknade var mitt liv precis så som det är. Jag befann mig inte i någon fantasi och jag var inte inbillad. Jag fanns och jag finns. Det är viktigt – jag är inte bara någon som varit.

Mitt liv gör skillnad för mig. För mig när jag vaknar, när jag sover. När jag är vaken när jag drömmer.

Jag finns och är där jag är just nu och samtidigt där jag varit.

Är jag förändrad eller ej? Vi är ju någonstans alltid konstanta i vår förändring. Som månen, förutsägbar men alltid i förändring.

Och förändring är inte lätt och kanske är det så att den som har svårast att acceptera förändringen är vi själva.

Jag har förändrat mig mycket genom åren…eller har jag det? Att skala bort för att komma närmare kärnan, att skala bort för att bli lite mer av mig själv, är det att förändras?

Jag läser på en sida i facebook där många av medlemmarna där har gjort en variant byggd på samma princip som Myer-Briggs personlighetstest. Jag blir nyfiken och undrar om jag skulle få samma bokstavskombination som jag fick för ca 15 år sedan då jag gjorde Myer-Briggs test. Jag följer länken och gör den något kortare version som finns där….och minsann samma kombination visar sig igen. INFP

Så trots alla mina förändringar är jag densamma i grunden.

Vill du själv göra testet hittar du den här.

http://www.16personalities.com/

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman

Fullmåne

Fiskar1

Fullmåne

Fullmåne och den här gången i Jungfruns tecken. Även om Jungfruns symbolik är det som vi kan väva in i fullmånen är det också Fiskarnas påverkan som vi kan känna av. Det här en hel planeter och aspekter i detta fantasirika och kreativa tecken och detta är något som vi fortfarande kan plocka upp en del fokus från. Många av oss kan känna av fullmånen genom att vi drömmer intensivt och när det nu är så mycket som påverkar fiskarna kanske just drömmarnas blir extra påtagliga.

När jag nu sitter och skriver ner mina tankar runt den här fullmånen så känner jag av en bekant närvaro. Den gamla berätterskan har närmat sig mig igen. Det var ganska längesedan hon fanns där vid min sida och jag erkänner att jag längtat efter att få ha henne nära igen.

– En kyss kan vara ett kommatecken, ett frågetecken eller ett utropstecken. Jag har sagt det till dig förut och jag säger det igen säger hon till mig och jag hör på rösten att hon ler.

Jag känner hur hon fortsätter att titta på mig medan jag funderar på vad hon menar den här gången. Jag vet vid det här laget att det inte är så stor mening att börja fråga ut henne. Hon brukar ge mig ledtrådar eller man kanske kan säga att hon ger mig en liten puff så att jag får något att fundera på som hjälper mig på vägen. Ofta för att jag ska komma vidare i den situation som jag befinner mig i.

Handlar det om att det är vi själva som väljer hur tar emot fullmånens energi och vad den kan föra med sig? Är det så att vi behöver titta på hur vi tar emot våra drömmar och vår kreativa energi just nu? Hur vi tar emot det som fullmånen visar för oss? Solen lyser ju upp hela månens yta just nu och med detta så riktas ju också vår medvetna energi mot något som vi ofta förknippar med känslor, med mystik och mot det fördolda. De signaler som just nu dyker upp, ser jag de som kommatecken, eller väcker de en fråga hos mig eller är det kanske till och med så att jag får en insikt av dem?

När jag vänder mig mot den gamla berätterskan fortsätter hon bara att le och jag mer anar än ser hur hon nöjt lutar sig tillbaka och gör det bekvämt för sig där i min gamla fåtölj. Hon tänker stanna kvar ett tag iallafall tydligen. Jag låter mina tankar fortsätta runt just fullmånen och vänder mig mot Sabian symbol.

A LION-TAMER RUSHES FEARLESSLY INTO THE CIRCUS ARENAlejontämjare

En lejontämjare som orädd rusar in i cirkusarenan. Att visa upp vad man kan för andra, att ta emot applåder och i vissa fall beundran för att man har modet att göra något som är farligt. Men att vara lejontämjare kräver ju även en otrolig massa träning, en massa förberedelser.
Jag kan ju inte heller låta bli att tänka på att jag idag inte är så förtjust i just den här typen av aktivitet. Att hålla vilda djur i fångenskap och tämja dessa efter våra regler för att vi ska roa och underhålla andra..hm inte direkt något som passar mitt sinne.
Så vad kan då detta tolkas som?
Hon fnittrar bakom mig nu den gamla, ja säg det du säger hon förtjust. Kommatecken, frågetecken eller utropstecken,!?

Jag låter det stå som det gör och lämnar över till det undermedvetna att komma upp med förslag till tolkningar och kanske är det så att förslagen kommer i våra drömmar.

Poseidon och Hästar

poseidon-horses

Poseidon och Hästar

När jag nu sitter och funderar över denna nymåne och fiskarnas tecken kommer jag på att Poseidon, som är härskare över Fiskarna när man ser på det från Hellinismos håll, så kommer jag på att just Hästen är ett av Poseidons symboler. Konstigt nog kan man tycka eftersom Poseidon är något som jag tror vi alla förknippar med havet.
Och det lustiga i det hela handlar naturligtvis om den symbol som Sabian hade igår. Om hästar och lopp.

Som alltid finns det lite olika historier om det här med hästar och Poseidon men vad man kan bestämma är iallafall att de hör ihop. I en historia handlar det om att Poseidon och Athena tävlade om vem som skulle kunna namnge en stad. Det bestämdes att den som gav den bästa gåvan till människan skulle namnge staden. Poseidon skapade hästen och Athena skapade Olivträdet. Athena vann och gav staden namnet Athen. I en annan myt skapade han hästen för att vinna Demeters hjärta (vilket han inte gjorde). Man menar även att det var Poseidon som skapade hästloppet.

Och med detta börjar jag fundera lite mer på vad det är Poseidon som symbol kan föra mig vidare till.

Inom den Grekiska mytologin är detta den Gud som härskar över hav upp till området strax innan månen. Det här är det området som andarna bor mellan liven, det vill säga de andar som handlat gott under sin levnadstid. Han är även skapare och väktare av den korg som bär på Mysterierna. Dessa Mysterier är en helig och hemlig lära och det är detta som initierar människan till att utveckla sig. Mysterier som är för de som till fullo vill lära sig om hela sin potential. Han bär också på Treudden som har förmågan att skapa skalv, allt från jordbävningar till översvämningar. Poseidon kan även få fram vatten genom slå treudden i en klippa.

När det gäller den här Mysteriekorgen som Poseidon skapat och som han nu är väktare för så är inte det något som han bara plockar fram och visar, nej detta är något som vi själva behöver söka efter. Vi behöver se under ytan. Och man kan väl kanske säga att vi just nu befinner oss under ytan. Iallafall när man tänker på att vi är i den fas där det fortfarande är mörker. Ännu har inte månen börjat visa sig även om vi vet att nymånen har varit.
Ännu ser vi inte allt klart men vi kanske kan uppleva saker inom oss. Vi ser inte vart det leder men vi vet att det startat. Det är här och nu inom oss själva som vi kan hitta sanningen, som vi kan hitta målet.

Sanningar kan ibland skaka om oss riktigt ordentligt. Precis som Poseidons treudd kan göra. Men i slutändan kan den stöt som det här ger även vara det som vi behöver för att överleva. Precis som det vatten är som Poseidon skapar i de mest torra områdena.

När jag nu tar till mig Poseidons symbolik så känner jag verkligen också att jag behöver ta till mig den sanning som finns djupt inom mig. Den som är samlad där i Mysteriekorgen. Jag kommer även att tänka på den forskning som har visat att hjärtat reagerar snabbare än vårt medvetande. Jag tänker nu på de tester där en person varit uppkopplad till instrument som mäter hjärtat samt reaktioner på annat sätt.
När en bild på något som var behagligt och kärleksfullt skulle visas så reagerade hjärtat innan bilden hade blivit synlig. Och vad bär vårt hjärta på om inte sanningen?

Så se till att det lopp som du nu befinner dig i har mål som är skapade av ditt hjärtas sanning och så att du inte lurar dig själv.

Fiskarna magi är hjärtats magi.
Hjärtat vet sanningen, inte hjärnan.

– Cathy Pagano

 

 

Nymåne- solförmörkelse i Fiskarnas tecken.

Samuel-alken-the-race

THE RACE BEGINS: INTENT ON OUTDISTANCING HIS RIVALS, A JOCKEY SPURS HIS HORSE TO GREAT SPEED

Ovanstående är Sabian Symbol för den här nymånen som samtidigt är solförmörkelse i Fiskarnas tecken.

Spännande tänker jag och kastar mig själv in i mitt inre för att se vad det är som dyker upp när jag tar till mig denna symbol.
Eftersom jag själv är fisk och i dagarna fyllt år känns det extra spännande, någonstans så vet jag att jag kommer att ta till mig budskapet lite extra även om jag med mitt förnuft vet att jag inte ska lägga så stora växlar på detta.

Jag upptäcker också när jag botaniserar runt att det är en ganska intensiv konstellation det här, inte bara för att det är ett tag till nästa gång vi får vara med om den, nästa är 2024, det är även den sista förmörkelsen av den serie som vi nu haft.

Så jag börjar fundera, vad är det för ett lopp som börjar? Ett sista lopp som på något sätt ska se till att vår nya början ska framträda?
Om du vill få en liten ledtråd, om det inte redan är uppenbart för dig, så kanske du kan få ett litet tips om i vilket område det gäller om du tittar i det hus som du har din förmörkelse. Inom vilket område i ditt liv sker det ett avslut?

Jag läser på en astrolog sida och där säger de lite detsamma och jag läser även:

” I vilket område i ditt liv är det otvivelaktigt så att du inte kan vända tillbaka? Vilket är det sista loppet av tillit, hopp, tro som du behöver ta för att saker ska blir det rätta för dig och för andra? ”

För det är ju också så att Fiskarnas tecken handlar en hel del om tro, om hopp och drömmar men också om fantasivärldar och flykt. Det vill till att se saker och ting med öppna ögon och inte försöka lura sig själv med fantasibilder.

Jag upptäcker att jag för min egen del kommer upp med en drös av frågor som jag behöver ha klart för mig hur jag ska svara på. Frågorna ger mig även en möjlighet att planera.

Så vilket lopp är det som du beger dig in i?
Vad är det som du piskar på att för att det ska bli klart och för att du ska vinna, nå fram till?
Vilka “verktyg” har du med dig?
Hur lägger du upp loppet? Fullt ös från början eller behöver du fundera på hur du använder din energi? Har du inte den personligheten som är väldigt ivrig när du kommer på något du behöver göra? Kommer då din energi då räcka hela vägen?
Kommer du att vinna även om du inte kommer först? Hur tänker och känner du runt det egentligen?
Är du engagerad i det du gör och känner att det är meningsfullt eller är du bara med och gör det du ska, allt för att vinna?
Bryr du dig om din omgivning eller gör du vad som helst för att vinna oavsett till vilket pris det sker?
Kan du pressa dig till det yttersta, glömma din egen smärta om loppet handlar om överlevnad inte bara för dig utan för dina nära och kära?
Och vem är rivalen? Har du någon? Kan det till och med vara något inom dig själv?

Jag tar själv till mig mina frågor och låter denna fas leda mig framåt till svaren.

You were born to win, but to be a winner, you must plan to win, prepare to win, and expect to win.
Zig Ziglar

 

Växande halvmåne – Acceptans

1966847_10152377117730786_1254939197_nVäxande halvmåne – Acceptans

Under dagar som varit har vi pratat om acceptans och att hålla fast vid saker. Och visst är det då passande att månen liksom varit lite i fas med ämnen som avhandlats. 🙂

I kursen Personlig Utveckling och Intuition som jag tillsammans med Terry Evans har på Byskolan i Fanthyttan handlar det väldigt mycket om det där med att upptäcka sig själv och att man kan göra det på många olika sätt. Ett sätt att göra det handlar om att få syn på sina egna mönster och hur lätt vi hamnar tillbaka till ett sätt att tänka och agera som vi alltid haft.

Den månfas som vi är i nu är inte alltid så lätt att ha att göra med. Vi har tagit steget ut från det som har hållit oss vid “hemmet”. Alltså det som varit bekvämt för oss och med det menar jag tryggt. Det är inte alltid att just det som är tryggt är speciellt trevligt men vi vet vad vi har iallafall. Vi har  befunnit oss i en miljö där “familjemönster” styr o ställer och det många gånger utan att vi är medvetna om det. Det är inte alltid enkelt att lämna detta och här och nu får vi välja. Ska jag agera eller ska jag gå tillbaka till det som alltid varit?

Kanske bli valet en överraskning för många, men valet kommer förr eller senare till oss alla. Under veckan som gått var det flera som kom till just den där gränsen – ska jag ta ett steg över eller stanna kvar?
Jag kommer också att tänka på att just nu är det tvillingarnas tecken som kommer in i månens sfär. Att titta på detta symboliskt blir lite intressant för mig eftersom detta då påminner mig om att det är nästan alltid i en spegling av någon annan eller i en omgivning som vi kan få syn på oss själva. Vi behöver reaktioner, tankar och reflektioner från vår omgivning. Och att verkligen se vår tvilling, vår delpersonlighet kan vara en riktig väckarklocka. Hur reagerar jag i olika situationer, vem är jag?
Samtidigt är det i denna spegling som vi kan få en möjlighet att dra oss tillbaka och upptäcka vad vi verkligen känner.

I det här tecknet och när det händer saker runt oss, ja då är det väldigt enkelt att börja tänka. Tänka, tänka och så lite till av alla dessa tankar. Här och nu är det viktigt att förstå att huvud och hand behöver samarbeta. Det är inte mycket som förändrar sig när man sitter och funderar hela dagarna. Det behövs lite praktik till all teori så att säga.

I denna situationen kommer vi även till acceptans. För mig är det oerhört viktigt att verkligen förstå vad acceptans är i den här situationen. Att acceptera att jag känner, att jag tänker och att jag ser skeenden, mig själv och andra på ett speciellt sätt och att detta sätt har skapat den verklighet som jag har här och nu. Ska jag kunna förändra detta så behöver jag inse det. Att inte acceptera är som att hålla fast vid något med bägge händer och inte komma loss. Vår vilja, vår rädsla, avsky eller glädje också för den delen, att absolut inte vilja vara kvar, känna eller uppleva detta längre gör att vi binder oss vid det.

Acceptera kommer från det latinska ordet capere som betyder “att ta”. Att acceptera betyder inte att finna sig i något, det är något helt annat men så lätt vi använder oss av det.

Är du redo att ta emot mig såsom jag är? Det är frågan som dyker upp. Det handlar inte heller om att du som står där framför mig är beredd till det, det handlar även om mig själv. Är jag redo att ta emot mig såsom jag är?

Är jag beredd att ta emot, helt öppet ta emot de känslor som dyker upp? Att verkligen anamma dem, uppleva dem och låta dom få finnas där inom mig? Hm,,det är frågan det!
Men det är det som krävs för att kunna släppa taget. Det är inte säkert att du mår bättre av detta, inte omedelbart, men du lär definitivt känna dig själv och dina känslor bättre.

När jag satte mig för att skriva det här inlägget tittade jag runt på lite sidor för att få inspiration och komma i “skrivarkänsla” så att säga och vad dyker inte upp framför mina ögon nästan omedelbart?! Jo nedanstående citat:

Don’t cling to things, because everything is impermanent… But detachment doesn’t mean you don’t let the experience penetrate you. On the contrary, you let it penetrate you fully. That’s how you are able to leave it.
~ Mitch Albom, Tuesdays with Morrie

Malou

 

Tuppens år

roosterNu börjar den Röda Eld Tuppen år enligt den Kinesiska zodiaken. En zodiak som går efter månen.

Jag har inte så mycket kunskap om den zodiaken men jag tycker att det är lite intressant att titta på symboler och nu handlar det som sagt om Tuppen. Vad kan man säga om det?

Det första jag kommer att tänka på är att man brukar säga..gå som en tupp i en hönsgård. Att vara stolt som en tupp!
Vad gör en tupp egentligen, jo han går där och håller huvudet högt i sin gård och håller hov. Han samlar sin flock runt sig och beskyddar dom. Han är inte mycket för att dela med sig och ser en annan tupp gärna som en konkurrent och går då i strid. Tuppfäktning har du säkert hört talas om. Modigt eller dumdristigt? Ibland kan man fråga sig vilket det är. Man kan nog förknippa tuppen med att ha humör iallafall.

Jag tycker det är viktigt att kunna vara stolt för den man är, men det är också viktigt att inte låta en stolthet stå i vägen och förhindra att man exempelvis frågar någon om hjälp. Att samla en grupp runt omkring sig och sedan hävda någon form av äganderätt är definitivt uteslutet och kan nog tangera det som man brukar kalla gurukomplex. Att däremot värna och skydda sin grupp/familj är för mig något fullständigt naturligt.

Det får mig att börja fundera på vad det är jag är stolt över och har jag omtanke om de jag har runt omkring mig? Beskyddar jag för mycket eller inte alls? Bra tankar att ha med sig under året.

Att förknippa tuppen med ett galande på morgonen det gör nog de flesta av oss. Att vakna alltså. Nu är natten över och det är dags att gå upp. Är detta året då det ska vara något som är markant? Att vakna upp från en sovande period? Tuppen står som en symbol för gryningen. Det kan vara som en larmklocka också, jag läser att inom den Celtiska världen såg man tuppen som detta. Tuppen var en signal från underjorden om att nu var det fara å färde. Om man drömde om en tupp så kunde det alltså betyda att vår undermedvetna gav oss en signal om detta.

Tuppen gol ju även efter att Peter förnekade sin kännedom om Jesus. Tre gånger. Så om det här finns med som symbolik så kanske får vi en signal om att vi förnekar oss själva på något sätt eller till och med någon annan som vi behöver.

I drömmar kan ju tuppen även vara en signal om att tiden går, kanske är det dags att ta itu med saker, kanske till och med dags att visa vem man är och visa hur vackra fjädrar man har och vilken krona man har att stoltsera med.

Följande läser jag på en av alla sidor som skriver om Tuppens år.
Tuppen är frimodig, självsäker och ärlig. Det är en sällskapsmänniska som dock behöver kontrollera sitt skiftande humör. Om något går honom emot kan han lätt fördjupa sig i oväsentliga detaljer och glömma helheten. Man är född i tuppens år om man är född  1921, 1933, 1945, 1957, 1969, 1981, 1993 eller 2005

Så för mig innebär allt detta att det skulle kunna vara ett år då man lägger några små tankar över sig själv. Både hur man ser på sig själv men varför inte också hur man ser ut? Att vara stolt över sig själv kan kanske också betyda att man börjar fundera på att ta hand om sig själv rent fysiskt. Rör jag på mig överhuvudtaget? Vad äter jag och är det jag äter bra för mig både på ett fysiskt plan såväl som på ett psykiskt?
Värnar jag om de jag runt mig men jag låter väl inte något förvandlas till något gurukomplex? Klarar jag av att samarbeta med andra utan att hamna i gräl? Hur fungerar det egentligen med min kommunikation med andra?
Jag förknippar även en tupp med att vara aktiv. Är detta året då det ska hända saker? Stämmer också väl ihop med symboliken att väckas vid gryningen. Att våga ta tag i saker och kanske till och med något helt nytt.
Varför inte vara i centrum av ett sällskap istället för att ställa sig längst bak?

Följande är historia om den kinesiska zodiaken finns på många sidor.

Enligt legenden kunde människan inte räkna tiden innan Jadekejsaren en dag utlyste en tävling. De djur som kunde ta sig över en flod skulle få en plats i den nya kalendern, som skulle mäta tiden. Djuren började bråka och träta. Katten och råttan som dittills hade varit goda vänner visste att de inte skulle kunna simma över floden. De övertygade oxen om att rida få rida på honom över floden. Innan de nådde land lyckades råttan putta ner katten och hoppa i land före oxen. Råttan kom därmed först. Oxen kom tvåa, medan katten flöt bort och missade sin plats i kalendern. Sedan dess är katt och råtta bittra fiender.

Tigern kom trea tack vare sin fysiska styrka och kaninen fyra genom att hoppa över stenar och flytande stockar.

Draken flög över floden och kom in på femteplats. Jadekejsaren undrade varför han inte flugit in på förstaplats, och draken svarade att han fick lov att först hindra torka längre ner längs floden och sedan blåsa in en stock med en kanin på innan han hann tänka på sig själv.

Ormen simmade jämsides med hästen och lyckades genom att skrämma denne komma iland som sexa. Hästen blev sjua.

Geten, apan och tuppen lyckades med gemensamma krafter ta sig över på en flotte, och blev åtta, nia och tia i tävlingen.

Hunden förvånade kejsaren genom att komma så långt bak som elva i tävlingen – han kunde ju simma bra! Hunden sa att han var smutsig och ville inte smutsa ner floden, så han tog ett bad i en liten damm innan han simmade över.

Tiden gick och kejsaren tänkte blåsa av tävlingen när han hörde märkliga ljud i vattnet. Det var den frustande grisen som kom simmande. Varför så sent? Jo, han blev hungrig och stannade innan simturen för att äta, och så blir man ju lätt trött efter maten, så en tupplur var av nöden.

Således kom det att bli tolv djur som vardera har ett år till sin ära. Nedan kan du läsa om djurens egenskaper och vilka år som tillhör de olika djuren. OBS! Du som är född i januari och februari kanske tillhör djuret året innan.