Dag 19 Symbolkalender

Dag 19

Månen vandrar in i Stenbockens tecken och jag tittar lite på den bild av stenbocken som symboliseras i zodiaken.

Detta är en bild av en stenbock och en fisk. Funderar man lite till så märker man ganska snart att det är nog lite likt en orm också. Letar man lite bland den information som finns om denna symbol hittar man ganska snart just detta att ormen finns inblandad i detta.
Ormen tillhör en av de äldsta representationerna för instinktiv visdom och för jordens hemligheter enligt Liz Green en mycket välkänd astrolog. Fiskens hemvist är i vattnet som i sin tur står för djupet och ofta för det okända i vårt psyke.
Denna symbolik är då blandad med den för själva stenbocken då, detta bergsklättrande djur. Stadig på fötterna tar den sig allra högst upp, lätt balanserande på små utskjutande stenflikar som ser fullständigt omöjliga ut att bestiga.

Så här har vi en symbolik som nämner ambitioner, hårt arbetande, seriös, materialistisk samtidigt med en sökare som vänder sig inåt, till de djupa mysterierna och lite av en magiker.

Visst låter det som en spännande blandning? När vi nu då bara kan ana månen i skyn så håller vi armarna lite utsträckta för att vara säkra i det mörker som fortfarande är runt oss. Ett mörker som innebär att vi fortfarande inte ser klart hur vi ska ta oss fram. Vi bär med oss en upplevelse, en känsla och en aning om vart vi vill nå, men klart är det inte riktigt ännu.

Så bär nu med dig att det är nu som du har möjligheten att använda just stenbockens egenskaper, oavsett om du tittar på det som försigår runt dig eller om du blickar in i de djupare rummen inom dig, du har förmågan att lugnt, stilla och med säkerhet ta dig fram i din omgivning.

Utmaning för dagen:

På vilket sätt kan du få hjälp av just Stenbockens egenskaper i den fas där du nu befinner dig i livet?

/Malou

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman

Dag 18 Symbolkalender

Dag 18 Nymånen

En mörkermåne som visar och svarar upp på våra behov av att dra oss inåt. Framförallt nu när julen börjar knacka på behöver vi en andningspaus. En stund då vi enbart fokuserar på det som händer inom oss själva. Den här månaden kommer mörkermånen att passera över Skyttens tecken och då kan det vara extra viktigt att få den där stunden av vila.

Skyttens energi går ju annars ganska mycket utåt. Visst är det ett filosofiskt tecken och syftet för en skytt kan vara att ta reda på vad som är meningen med livet och vem man själv är, men tecknet är av eldelement och mycket för det globala perspektivet. Det betyder att det är lätt att snurra runt omkring och vara aktiv utåt nu när vi skulle behöva vara mer “aktiva” inåt och fokusera på vad som händer inom oss själva.

Inom oss själva men också kanske för oss alla. Låter det förvirrande? Skytten som tecken har väldigt lätt för att sikta uppåt mot de högre aspekterna. Skytten siktar mot det som är bättre än det som finns här och nu. Att skapa förbättringar för oss alla.

I min symbolblogg kan du läsa lite mer om skytten och mörkermånen och eftersom jag redan har skrivit i den tänkte jag att jag här skulle fokusera lite mer på Chiron.

Chiron är en centaur (precis som skytten har som tecken). Chiron brukar man säga är en mini-planet eller asteroid. En planet som man upptäckte 1977 och som vandrar mellan Saturnus och Uranus. Chiron representerar bron mellan det synliga (saturnus) och det osynliga (uranus). Mellan det fysiskt kända till det okända inom oss.

Chiron inom mytologin är den stora Healern. Han är healern som lärde andra att bota men som inte kunde bota sig själv. (Detta är även ett tema som kan vara skyttens skuggsida, att ge andra råd men lite sämre att lyssna på dem själv)

Nu i nymånetid tycker jag att detta är passande att ta upp och fundera vidare vad det kan betyda. Chiron visar oss var någonstans våra djupaste sår finns. Och våra sår brukar vi gömma djupt, djupt inom oss själva. Det här kan alltså vara tillfället att förstå att det är genom att vandra in i mörkret som vårt ljus kan börja skina. Och det skiner när vi har förstått att vi oftast är mer rädd för själva rädslan än för såret.

Chiron lär oss att det är genom erfara och acceptera våra sår som vi hittar fram till en större förståelse för oss själva men även för andra.
Chirons vandring mellan Saturnus och Uranus representerar vägen vi behöver gå mellan det som är gammalt och det som är nytt, det som är känt och det som är okänt.

Chiron är planeten som berör oss där det gör som mest ont och som triggar igång en healing-process. (Om vi inte väljer att aktivt blunda förstås.

Kanske kommer du att upptäcka att det nu börjar pocka på utåt istället. Slut med att vandra inne i dig själv för att plocka fram det som behövts synas. Nu kan du verkligen ta hjälp av nymånen för att släppa på det som behöver släppas på. Passa på och använd dig av alla de nycklar du har för att välja dörrar som behöver öppnas och som leder till den nya vägen som Chiron kan visa dig. Passande nog har Chiron “nyckeln” som symbol. Precis som Gudinnan Hekate har. Hekate som jag förde in i symbolkalender Dag 16. Hekate som är mörkermåne Gudinnan och som hjälper dig igenom korsvägarna du står inför. Verkligen en spännande och förlösande tid alltså.

Uppdrag för dagen:

Vilka dörrar är du på väg att öppna?

/Malou

 

Dag 17 Symbolkalender

Dag 17 Nymåne.

Ibland faller saker bara på plats utan att man egentligen tänker på det. I gårdagens Symbolkalender funderade jag lite på det där med att se sig själv klart, både de onda och goda sidorna.
Just på en sida idag har de valt att skriva om att Månen i Skytten är en tid för ärlighet och uppriktighet. Jag kan inte låta bli att le, mörkermånen och dess påverkan på oss gör sig verkligen gällande. Jag tänker nu på det där med att vandra inåt och då får vi ju också lite mer kontakt med den person som vi verkligen och även med vad vi egentligen alltid har en förmåga att ha kontakt med …vår intuition.
Kanske var det en slump att jag skrev vad jag gjorde igår och jag läste denna mening idag men det passar ihop med känslan av att det är viktigt att se sig självklart och vara ärlig och ta emot det som vi ser hos oss själva.
Är vi inte detta kommer det snart synas på oss, precis som på Pinoccio.

Vi uppmanas till att ha viktiga samtal och sannesenlig kommunikation. Är det nu också så att vi bestämmer oss för att använda oss av denna tid på det sättet, ja då är det även viktigt att tillåta sig själv pauser. Stunder där vi låter just nymånen prata med oss. Jag tänker att Skytten med sin pilbåge är just en symbol för att sikta mot ett mål. När vi nu siktar mot ett mål då är det väldigt viktigt att vi ärliga, mot oss själva såväl som till vår omgivning.

Sabian Symbol:

“A Sculptor At His Work.”

Visst är denna passande för just denna nymånen?
Att ha en vision och låta den ta sin form. Materialet kan kanske vara svårarbetet, kan ta tid och kräver envishet och självklart också rätt verktyg.

Nymånen handlar ju just om detta. Att vara sann mot sig själv och att planera för den tid som ligger framför oss. Kanske är den inte riktigt klar ännu, men visionen är förmodligen där.

Vi har förmågan att skulptera fram vår vision, vi kan börja från ett rått material som inte är förarbetat. Vi har kapaciteten säger Dane Rudhyar om just denna symbol.

Uppdrag för dagen:

Vad har du för vision, vad är det som du vill skulptera fram? Vilken material kommer du att använda dig av?

/Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman

Dag 16 Symbolkalender

Dag 16 Mörkermåne –  Att se sig själv klart

Vi behöver se oss själva väldigt klart, både onda och goda sidor. Om vi inte vet vilka vi är, ja då är det risk att Skyttens pil inte träffar rätt mål.

Mörkermåne är den tid då vi behöver dra oss tillbaka och landa i vad det är vi behöver behålla och vad det är vi behöver släppa ifrån oss. Det handlar då inte bara om praktiska saker utan det handlar om våra egna positiva egenskaper och de som vi kanske har upptäckt ger oss mer smärta.

Vi behöver gå på djupet likväl som vi behöver vända oss uppåt.
Jag kommer att tänka på Gudinnan Hekate. Gudinnan som har förmågan att resa långt ner i det djupa och likadant att resa högt upp i det som vi har en tendens till att betrakta som det ljusa. Hekate var den som gav Gudinnan Demeter rådet att gå till Guden Zeus. Zeus var den högste av alla Gudar och det var dit som Demeter skulle gå för att få råd om hur hon skulle få tillbaka/hitta sin dotter Gudinnan Persefone. Persefone som blivit kidnappad av Guden Hades. Guden som härskade i underjorden.

Här har vi då den ungdomliga sorglösa som utan att tänka på något annat än att vandra ut för att plocka vackra blommor. Kanske kan man se detta som att vara omedveten om ett liv där man inte är beskyddad och där man inte behöver ta något ansvar.
Hon blir nerdragen i det mörka. Symbolen för att möta sig själv och ta del av det som försigår inom oss själva, både mindre positiva känslor som de positiva. Att möta sina rädslor.

Så småningom tvingas Hades att släppa iväg Persefone till ytan igen men innan detta erbjöd han Persefone att smaka på några granatäpplekärnor. Persefone hade hela tiden nekat att inta någon föda. Varför inte se detta som en symbol för att vägra se den näring som vi kan hitta i vår egen privata djupa sfär. I vilket fall som helst så tog hon emot några av dessa kärnor och åt precis innan hon fick komma upp och detta innebar att hon var tvungen att återvända till underjorden under vissa månader varje år. (Vår vinter)
Kan det då vara så att hon förstod att det var viktigt att återvända till vårt eget djup då och då för att kunna växa, att det inte enbart var negativt att befinna sig där utan att detta gav näring det här också.

Kanske är det just detta som mörkermånen erbjuder oss, en möjlighet för oss att förstå att vi då och då kanske behöver välja den väg som vi är mest rädda för. Kanske är det detta som vi behöver göra för att just Skyttens pil ska träffa sitt mål. För att nå dit vi vill behöver vi vara sanningsenliga och detta då framförallt mot oss själva.

Uppdrag för dagen:

Vart har du siktet mot? Och hur sann är du mot dig själv i vad som krävs för att du ska komma dit?

Malou

Dag 15 Symbolkalender

Dag 15 Vi går in i mörkermånefasen och vi är i Skorpionens tecken.

Denna dag använder jag mig av ett inlägg som jag skrev 2015. Anledningen är att jag tycker den passar så bra just nu. Just det där med att gå vidare, att välja väg.
Jag tror säkert att det är mer än jag som befinner sig just där.

Just nu är jag djupt inne i en fas då jag funderar på hur jag ska gå vidare i livet. Gå vidare ur många perspektiv.
Ett funderande som leder mig till den månfas som vi snart är i, mörkermåne och nymåne.

Och du är ju i dessa faser vi kanske behöver vara i för att kunna ta ut riktning. Utan att veta var vi står blir det svårt att veta vart vi vill eller hur vi ska ta oss dit.

Jag kom att tänka på en dröm jag hade för länge sedan. I sammandrag handlade drömmen om att jag gick fram en ung kvinna och frågade efter vägen till ett hus som jag skulle till. Hon tog en penna och medan hon markerade vägen på en karta fick min kropp med automatik kännedom om hur jag skulle komma dit. När jag undrade hur jag skulle komma in i huset gjorde hon en speciell linje på kartan och därmed skulle också huset vara öppet. I huset skulle även en sådan penna finnas för mig.

Något tog upp min tid så jag kom inte iväg som jag skulle och när jag väl började gå blev det ganska snart mörkt. Jag stannade till där jag skulle svänga av och kikade in på den smala stig/väg jag skulle ta och fick en otäck känsla. Jag valde att inte ta den vägen och i samma ögonblick som jag gjorde det försvann kunskapen om vägen ifrån min kropp.

Jag gick en annan väg som var betydligt ljusare och så småningom kom jag också fram till en plats där jag visste att bakom en kulle där skulle huset finnas. Orsaken till att jag visste det var för att sett platsen förut fast ovanifrån.

Nu är ju inte detta hela drömmen men oavsett detta tycker jag att man kan se vad den skulle kunna tala om. Något som jag tycker passar ihop med just den här fasen.

En fas som handlar om att ta tillvara på det som ditt inre talar om för dig, både med hjälp av drömmar/meditationer men också med hjälp av vad din kropp talar om för dig. Kanske får du också hjälp av inre symboler som du kan ta med dig och fundera på. Att fundera på om det är din rädsla som förhindrar dig att ta dig fram eller är det kanske ditt förnuft som säger att det där är inte den rätta vägen?
Ibland får drömmarna olika betydelser och till och med helt motsatta betydelser när vi börjar titta på dem och som alltid är det upp till oss att välja vilket som är rätt eller fel för oss.

Om jag tagit den lite mörkare vägen som såg otäckt ut hade jag kanske kommit fram till huset under en och samma dröm? Kanske symboliserade denna lite skrämmande väg delar av mig som jag behövde titta på för att nå fram snabbare till det som är jag? Feminina sidor som på många sätt symboliseras av det mörka och skrämmande i vår kultur?

Att återvinna sina instinkter och att återvända till det vilda, det är en stor del av vad jag tror att vi behöver göra idag. Åtminstone vi kvinnor. Att återerövra mörkret och visa det som gott. För mörkret är jorden och myllan. Det som bär på den näring vi behöver. Och vi kan hitta grunden för denna näring här och nu i den här månfasen. Inom oss själva.

Med Skorpionens hjälp kan vi gå på djupet, för här kan vi bli inspirerade av behov detta tecken bär med sig. Även om vi kanske blir lite skrämda, även om vi tycker att det är lite otäckt. Och det kan vara bra att tycka det. För vi behöver både vara oförskräckta och försiktiga när vi närmar oss vår vilda del. Vi behöver vara vaksamma och veta när vi ska stå still, gå vidare eller ta en annan väg.

Just nu för mig är det viktigt att synliggöra de fällor som min kultur lägger ut för den vilda delen av mig. Att bli uppmärksam och framförallt att lyssna. För här och nu är det viktigt att lyssna på sig själv, att lyssna på de egna reaktionerna, att lyssna på känslor, på förnuft, på mod och på rädslor.

Uppdrag för dagen:

Är du både oförskräck och försiktig när väljer väg i livet? Vet du att du väljer eller går du en stig med automatik?

/ Malou

Stenhuggaren

Stenhuggaren

Det var en gång en stenhuggare, som var missnöjd med sig själv och med sin ställning här i livet.

En dag gick han förbi en förmögen köpmans hus, och genom den öppna grinden såg han många vackra ägodelar och betydande gäster. ” Vilken makt den köpmannen måtte ha!” tänkte stenhuggaren. Han blev mycket avundsjuk och önskade att han kunde bli sådan. Då skulle han inte längre behöva leva en vanlig stenhuggares liv.

Till sin stora förvåning blev han plötsligen köpmannen och åtnjöt större lyx och mer inflytande än han någonsin hade drömt om, och han blev avundad och avskydd av dem som var mindre rika än han själv. Men kort tid därefter kom en hög ämbetsman förbi i en bärstol, åtföljd av tjänare och eskorterad av soldater, som slog på gonggong. Alla, hur rika de än var, måste buga sig djupt för processionen. “Så mäktig den ämbetsmannen är!” tänkte han. “Jag önskar att jag kunde bli en hög ämbetsman!”.

Och så blev han det, och han bars omkring överallt i sin brokadklädda bärstol, och han fruktades och hatades av alla människor runt omkring, som var tvungna att buga djupt för honom då han passerade. Det var en varm sommardag, och ämbetsmannen hade det allt annat än trevligt inne i den instängda bärstolen. Han tittade upp mot solen . Den sken stolt på himlen, opåverkad av hans närvaro. “Så mäktig solen är!” tänkte han. “Jag önskar att jag kunde bli solen!”

Och så blev han solen, och han sken hett ner på människorna, och han förtorkade fälten och förbannades av bönder och arbetare. Men ett jättestort mörkt moln gled fram mellan honom och jorden, så att han inte längre kunde lysa på allting där nere. “Så mäktigt det där ovädersmolnet är!” tänkte han. “Tänkt om jag kunde bli ett moln!”

Och så blev han det, och han dränkte åkrar och byar, och alla röt åt honom. Men snart fann han att han föstes undan av någon våldsam kraft, och han förstod att det var vinden. “Så mäktig den är!” tänkte han. “Jag önskar att jag kunde bli vinden!”

Så blev han vinden och blåste bort tegelpannor från taken, ryckte upp träd med roten och hatades och fruktades av alla där nere. Men efter en stund stötte han emot något som inte ville flytta på sig, hur kraftfullt han än blåste på det – ett väldigt, upptornat stenblock. “Så mäktg den stenen är!” tänkte han. “Jag önskar att jag kunde bli en sten!”

Och så blev han då en sten, kraftigare och mäktigare än något annat här på jorden . Men som han stod där, hörde han ljudet av en hammare som drev en mejsel in i den fasta klippan, och han kände hur han förvandlades. ” Vad skulle kunna vara mäktigare än jag, stenen?” tänkte han. Han tittade ner och såg långt under sig en stenhuggares gestalt.

~Kinesisk historia~

Dag 14 Symbolkalender

Dag 14 Symbokalender

Cirkeln har alltid varit den form som hållit upp och ihop mig.

Cirkeln som håller samman, som helig och som utan slut och början.

Ofta sitter jag med en penna i handen och kladdar på lösa pappersbitar, kuvert eller tidningar. Ofta, ofta är det cirklar i olika storlekar och former som är nedkladdat.

Den hjälper mig att hålla fokus och ger mig ett sammanhang.

Fokus som är centrum, som är härd, som är den cirkeln som allt samlas runt.

Den som välkomnar till helhet och integritet.

Uppdrag för dagen:

Har du någon speciell form som är det som håller ihop dig? Om du som jag sitter och kladdar egentligen utan att fundera över vad du gör, vad kan den formen betyda för dig?

Jag är villig att låta mig bli ledd av mitt inre.

Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman

Dag 13 Symbolkalender

Dag 13 Symbolkalender
Lucia, en dag för ljusbärare.

Den här dagen är en dag för att låta ljuset skina. För vem skulle du kunna skina idag?

Kanske göra middagsstunden extra mysig och med tankar om vad Lucia egentligen bär med sig? Finns det någon som du vet har det lite ensamt och som skulle må bra av en ljusbärare som kommer med en vänskaplig tanke och ett Hur mår du?

Luciadagen är en dag då jag sänder iväg varma och skinande tankar till de som inte längre finns här och till de som fortfarande är här. Vi har alla behov av en ljusbärare oavsett var vi befinner oss och i vilken situation vi har.

Så tänd ett ljus för de som du har nära och även för de som du kanske just nu inte gärna vill ha så nära. Att sända sitt ljus ger healing, inte bara för de som tar emot energin utan även för den som sänder. Det gör gott för själen.

Låt dig själv ha en underbar, varm och mjuk Luciadag.

Uppdrag för dagen:

Var en ljusbärare idag. För vem/vilka kan du skina idag?

/Malou

Här nedan kommer lite fakta om Lucia som jag helt fräckt kopierat.

Luciafirandet i Sverige är en sed som har sitt ursprung i folktro, legender och historiska fakta. Hon kommer med ljus när det är som mörkast och påminner om vårt kristna hopp.
Lucia är en historisk person som föddes i Syrakusa på Sicilien på 280-talet. Det är också historiskt belagt att hon blev martyr för sin tros skull och i den katolska traditionen är hon skyddshelgon för de blinda.
I det romerska samhället var det straffbart att vara kristen på den tiden och Lucia blev förmodligen dödad år 304 under Diocletianus’ förföljelse av de kristna. Hon blev alltså inte äldre än 20-25 år.

Dödad av sin fästman
Legenderna om henne är många och detaljerna mer eller mindre sanningsenliga. Hon föddes i en förmögen familj och det sägs att hon redan som barn bestämde sig för att aldrig gifta sig och att ge allt hon ägde till de fattiga. Ett kyskhetslöfte som hon inte berättade om för sina föräldrar.
När hon så blev bortlovad till en man som inte delade hennes kristna tro blev hon utom sig. Legenden säger att hon gav hemgiften till de fattiga och att fästmannen blev så rasande att han avslöjade att hon var kristen och hon blev dödad med svärd.

Årets längsta natt
I Sverige var den 13 december en speciell dag långt innan seden med luciatåg kom. Lucianatten räknades som årets längsta natt enligt den julianska kalendern. Enligt folktron var den natten farlig, då övernaturliga makter var i görningen. Folk höll sig vakna och för att inte somna så åt man.
I Tyskland fanns en tradition där en flicka kläddes upp för att vara “Christkindlein”, ett Jesusbarn, med tända ljus i håret som föreställde en gloria. I Västsverige togs traditionen upp bland de högre stånden, men här var det en vuxen kvinna som klädd i vitt, med ljus i håret kom med förtäringen till gårdens folk under vakan.

Stjärngossar
Stjärngossarna har sin egen historia. På vissa håll gick unga pojkar från hus till hus vid jultid, sjöng några sånger och bad till sist om en penninggåva. Gossarna var klädda i vita särkar med strutmössor på huvudet och de föreställde de tre vise männen, kung Herodes och Judas.
Det moderna luciafirandet som vi känner det i dag tog fart när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade det första offentliga Luciatåget. Från början uppträdde Lucia ensam eller med en eller två följeslagare. Så småningom fick hon ett följe med tärnor och stjärngossar. På förskolorna har tomtenissarna och pepparkaksgubbarna också en given plats.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman

Dag 12 Symbolkalender

Dag 12 Symbolkalender

Dagen innan lucia. Ikväll är det den stunden då nattlinnen, ljus, tomtedräkter/pepparkaksdräkter, lussekatter och pepparkakor ska finnas färdigt om du har den traditionen och om du fortfarande har barn hemma.

Skulle du nu inte ha vare sig tradition eller barn, kan det fortfarande vara en fin stund att förbereda sig på.

Personligen brukar jag försöka ta mig upp på morgonen för att titta på firandet i Tv.

Jag tycker att det är mysigt och det ger mig fina minnen. Det är minnen som ger mig en härlig känsla och jag blir lycklig.

Det är inte minnen som håller fast mig i någon form av behov att detta måste jag nå, uppfylla igen.

Även lyckliga minnen kan nämligen ge mindre goda konsekvenser. Om minnen innehåller ett “måste” på något sätt, om du inte kan avstå från att få samma upplevelse igen,,då kan den inverka begränsande istället för att främja det som är gott.

Uppdrag för dagen:

Låt lyckliga minnen likväl olyckliga minnen släppa taget om dig.

Ps. om du har man, fru,sambo och inga barn hemma,,varför inte lussa för den personen då? En vän till mig berättade att hon lussade för sin man med ljuskrona och rött band runt magen…o inget mer..Ds. 😉

Dag 10 Symbolkalender

Dag 10 Symbolkalender

Att se sig själv

Jag såg den i ögonvrån, ljusreflexen som gjorde att jag stannade till.
Något hade fångats upp som gjorde att jag nu stod och tittade på min egen spegelbild.
Det är inget som jag brukar göra precis, stå och titta på mig själv i helbild.
Kroppen gör sig inte riktig för det längre. Min bild av mig själv matchar inte längre den verkligheten.
Efter en liten stund märkte jag en skillnad i mig själv, frustrationen gav vika för en ton av ömhet.
Jag tittade upp och in i mina egna mörka ögon och såg in i både förståelse och ömhet.
Förundrat letade sig min blick vidare. Håret låg rufsigt och silvergrått ihopsnurrat på huvudet.
I mitt ansikte såg jag hur min mormor steg fram tydligare och tydligare.
Jag såg min hand sträckas fram och lusten att känna mina kindben under min hand var så stor att jag faktiskt gjorde det.
Jag blev inte ett dugg förvånad när jag med ett litet steg tog vägen in i min egen spegelbild.

Uppdrag:

Tillåt dig själv att se dig själv med ömhet. Hur förändras din känsla för dig själv? Tillåt dig själv att släppa de krav du ställer på dig själv och landa i ömhet, empati och kärlek.

/Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman