Fullmånen

Fullmåne – Stenbocken

Fullmåne och det i Stenbockens tecken.

Fullmåne, intensitet, frustration, rastlös, explosion eller ja…ingenting. Det är många som reagerar på fullmånen men det är också många som inte reagerar alls. Eller är det kanske så att man inte själv noterar sina reaktioner eller sätter ihop reaktionerna med speciella tillfällen? I vilket fall som helst så är det fullmåne just nu och den här gången i Stenbockens tecken.

Här säger och skriver många att detta är det tecken som är minst känslosam av de alla. Men i mina ögon stämmer inte detta alls. Ett väldigt stort skäl till detta är att jag själv har månen i Stenbocken och jag kan med 57 års erfarenhet av mig själv lugnt konstatera att känslosam är förmodligen mitt mellannamn. Men det är ju också beroende på en hel drös olika skäl till varför man är som man är och känner som man gör.

När jag läser April Elliott Kents tankar om fullmånen kan jag inte annat än att bara hålla med. Hon skriver bland annat att det är många skrämmande saker som har skrivit om de som har stenbocken i månen. Att de är kalla, okänsliga eller opportunistiska. Hon fortsätter att skriva att vad hon i praktiken har sett är att dessa personer inte fått mycket ömhet under uppväxten. Många av dessa personer är mycket ansvarsfulla, har ett gott självförtroende och är omtänksamma personer. och medan dessa personer ofta har blivit belönade eller ärade för ex, gjort ett bra arbete, lyckats med studierna så har de inte alltid tagit emot känslomässig support. I flera fall så har de inte egentligen fått uppleva att de fått vara barn.

Jag kommer naturligtvis att tänka på Hephaistos som är den Gud som är härskare över stenbocken i den Hellenistiska kalendern. Denna pojk som blev bortslängd, blev krympling och som i sin grotta långt ner i bergets grund stod och smidde de mest fantastiska saker. Tålmodig och praktiskt ända ut i fingerspetsarna. Ta gärna och läs om honom här i min blogg. På inget sätt var han känslokall men han var väl inte den som visade för alla vad han tyckte, tänkte och kände. Det där är lite olika saker det där.

Stenbocken handlar dock en hel del om balans, struktur och planering. Tänk dig en stenbock utan känsla för vad den sätter fötterna någonstans…den ramlar nog ganska snabbt ner för det berg som den håller på att ta sig upp på. Glöm inte heller av hur symbolen stenbock är utformad, med en fiskstjärt…hm visst är det intressant att dyka ner i denna härliga symbolik som finns överallt.

Tillbaks till just den här fullmånen. Frågan som April Elliott Kent tycker att den här stenbocksfullmånen ställer till oss är – “Hur bra lyckas du – inte bara med att ta hand om ditt företag, utan ta hand om ditt hjärta?”

Hur bra lyckas du just med detta? Ibland är det nog så att vi kan ha nytta av att just kunna strukturera och att kunna planera, för just när det kommer till att ta hand om sitt eget hjärta så krävs det förmodligen en hel del struktur. Varför inte ett schema till och med? Många gånger har vi en tendens till att glömma bort oss själva och lägger fokus på att något ska genomföras, hur andra har det och vad vi ska göra för dem.

Nu när Pluto är så involverad i fullmånen tänker jag att det kan vara bra att plocka med denna planet också. Pluto står i mångt och mycket för kraft och förändring. Och när nu månen och pluto är så ihopkopplade tänker jag på frågor som, hur använder du själv din kraft? Hur tänker, känner du runt din egen kraft? Använder du den själv, ger du bort den till andra?

Hur ser dina gränser ut, har du några runt dig överhuvudtaget?  Upptäck dina begränsningar och använd dig av dessa. De är i mitt tycke den bästa hjälpen du kan få. Dina mindre starka sidor kan vara de starkaste och tvärtom.

Ett tips är att titta på vart Stenbocken landade i ditt födelsehoroskop,,kanske kan du då känna igen område, skeende och upplevelser just här och nu med detta område.

Sabian Symbol för den här fullmånen.

 

The Union Jack Flag Flies From A British Warship.

Vad säger då denna symbol? Identifikation tänker jag på omedelbart. En flagga är väl verkligen en symbol för identifikation. I flaggan är ju hela landet och vad det står inbyggt. Ett krigsfartyg är ju i mångt och mycket ett försvarsskepp även om det naturligtvis används för att överta något. Kan det handla om ett behov av att visa upp vem man är? Att man är beredd att försvara det som man själv står för? Finns det en upplevelse av att det är nödvändigt att använda sig av maktmedel helt enkelt för att visa vem man är och att man har makt och kraft att försvara sig själv?

Jag kan bara lugnt konstatera att det känns som om det är en intensiv tid och att vara medveten är en av de saker vi absolut bör bära med oss.

Fullmåne i Skyttens tecken

Juni fullmåne och den är i Skyttens tecken.

När jag började fundera på fullmånen nu i juni kom jag att tänka på den Gudinnan som härskar över Skyttens tecken, Artemis. Jag har skrivit förr om denna Månens Gudinna, för det är bland annat vad hon är, och en anledning är just för att jag tycker att det finns mycket som fascinerar mig med denna härliga symbolik.

Just idag hamnade tankarna på det faktum att det var svårt att placera in Artemis i ett fack. När just månen är inblandad som har mycket med vårt känsloliv att göra så blir det extra tydligt. Artemis är sin egen på alla sätt och vis. Läs gärna mer om Artemis här på min sida så förstår du säkert vad jag menar.

Varför jag kom att tänka på just den sidan av Skytten vet jag inte riktigt, kanske hade det att göra med att jag idag åt middag med en vän som kommit att stå mig mycket nära och hennes energi påminde mig om just detta. Att hennes energi inte fungerar att sättas in i ett fack. Här finns viljan och självständigheten och samtidigt en lust till samhörighet och gemenskap. Här finns driften att försvara och engagera sig för de som inte riktigt klarar det själv och kanske många gånger i stunder där man själv skulle behöva det engagemanget från andra.

Fullmånen och jag känner just den där viljan att sträcka ut armarna och bara skrika,, men låt det hända nu! Låt det fullbordas!

Men att just då Artemis är med så blir det också en tydlighet över att “tro inte att jag bara tackar och tar emot”. Att jag inte finner mig i det som presenteras utan att tänka och känna själv. Låt det hända och jag väljer själv om jag deltar, vill förändra eller helt enkelt avstår. Ibland är det också så att det händer mycket som man inte har föreställt sig och då vill det till att vara medveten om att man själv kan välja hur man tar emot detta. I detta finns också Artemis. Det är inte alltid som man har kontroll över vad som ska hända jag kan dock ha kontroll över hur jag väljer.

Sabian Symbol för fullmånen är:

Pelicans Menaced By The Behavior And Refuse Of Men Seek Safer Areas For Bringing Up Their Young

Hm, inte det enklaste tänkte jag till att börja med eftersom min första känsla blev lite negativ. Oj, finns det ett hot som gör att jag behöver förflytta mig? Sedan började jag titta på de berättelser som finns om Pelikaner. Det finns bland annat en myt som säger att Pelikanen pickar sönder sitt eget bröst för att suga ut blod och ge till sitt eget barn om detta krävs för att barnen ska överleva. Denna myt finns inom den kristna världen och visst kan man då direkt förknippa detta med Gud och Jesus.
I Egypten var pelikanen associerad med död och livet där efter. Där sågs pelikanen som gudinna, och vissa referenser pekar till att man trodde att pelikanen kunde säkerställa en säker passage för den som hade dött.

Då klockan börjar närma sig alltför mycket så tänker jag att jag denna gång lämnar vidare funderingar över denna symbol till dig. Det vore trevligt om du lämnade en kommentar om hur du tänker runt denna Sabian Symbol i samband med fullmånen.  🙂

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild, ej hittat ursprung

Fullmåne

Fiskar1

Fullmåne

Fullmåne och den här gången i Jungfruns tecken. Även om Jungfruns symbolik är det som vi kan väva in i fullmånen är det också Fiskarnas påverkan som vi kan känna av. Det här en hel planeter och aspekter i detta fantasirika och kreativa tecken och detta är något som vi fortfarande kan plocka upp en del fokus från. Många av oss kan känna av fullmånen genom att vi drömmer intensivt och när det nu är så mycket som påverkar fiskarna kanske just drömmarnas blir extra påtagliga.

När jag nu sitter och skriver ner mina tankar runt den här fullmånen så känner jag av en bekant närvaro. Den gamla berätterskan har närmat sig mig igen. Det var ganska längesedan hon fanns där vid min sida och jag erkänner att jag längtat efter att få ha henne nära igen.

– En kyss kan vara ett kommatecken, ett frågetecken eller ett utropstecken. Jag har sagt det till dig förut och jag säger det igen säger hon till mig och jag hör på rösten att hon ler.

Jag känner hur hon fortsätter att titta på mig medan jag funderar på vad hon menar den här gången. Jag vet vid det här laget att det inte är så stor mening att börja fråga ut henne. Hon brukar ge mig ledtrådar eller man kanske kan säga att hon ger mig en liten puff så att jag får något att fundera på som hjälper mig på vägen. Ofta för att jag ska komma vidare i den situation som jag befinner mig i.

Handlar det om att det är vi själva som väljer hur tar emot fullmånens energi och vad den kan föra med sig? Är det så att vi behöver titta på hur vi tar emot våra drömmar och vår kreativa energi just nu? Hur vi tar emot det som fullmånen visar för oss? Solen lyser ju upp hela månens yta just nu och med detta så riktas ju också vår medvetna energi mot något som vi ofta förknippar med känslor, med mystik och mot det fördolda. De signaler som just nu dyker upp, ser jag de som kommatecken, eller väcker de en fråga hos mig eller är det kanske till och med så att jag får en insikt av dem?

När jag vänder mig mot den gamla berätterskan fortsätter hon bara att le och jag mer anar än ser hur hon nöjt lutar sig tillbaka och gör det bekvämt för sig där i min gamla fåtölj. Hon tänker stanna kvar ett tag iallafall tydligen. Jag låter mina tankar fortsätta runt just fullmånen och vänder mig mot Sabian symbol.

A LION-TAMER RUSHES FEARLESSLY INTO THE CIRCUS ARENAlejontämjare

En lejontämjare som orädd rusar in i cirkusarenan. Att visa upp vad man kan för andra, att ta emot applåder och i vissa fall beundran för att man har modet att göra något som är farligt. Men att vara lejontämjare kräver ju även en otrolig massa träning, en massa förberedelser.
Jag kan ju inte heller låta bli att tänka på att jag idag inte är så förtjust i just den här typen av aktivitet. Att hålla vilda djur i fångenskap och tämja dessa efter våra regler för att vi ska roa och underhålla andra..hm inte direkt något som passar mitt sinne.
Så vad kan då detta tolkas som?
Hon fnittrar bakom mig nu den gamla, ja säg det du säger hon förtjust. Kommatecken, frågetecken eller utropstecken,!?

Jag låter det stå som det gör och lämnar över till det undermedvetna att komma upp med förslag till tolkningar och kanske är det så att förslagen kommer i våra drömmar.

Fullmåne – Vargmåne

vargFullmåne i Januari – Vargmåne.

Kanske vill du som vargen vända ditt ansikte mot skyn och yla vilt nu?! Det är inte utan att jag känner att det drar lite mot att göra det faktiskt.

Intensiva känslor är i rörelse både på det ena och andra sättet så nog håller jag med om de många astrologer som menar att här och nu vill det nog till att hålla i hatten lite.

Ett storkors mellan fyra olika planeter och fullmåne på det. Tja, visst kan det förmodligen påverka lite då. Det sägs att det innebär att vi kan känna av tunga bördor. Det involverar fyra planeter i disharmoni och att alla dessa vill ha ett ord med i laget.
Men säger jag då….vilken harmoni kan inte komma av detta?

Det finns ju inget som kommer upp och blir disharmoniskt som inte redan finns inom oss tänker jag. Världens chans alltså att saker kan dyka upp till ytan så vi får gåvan att börja titta på det.

Jag läser också på en sida att just nu ligger Månen också i aspekt till Chiron (healer) och där menar dom att detta kan innebära lite tårar, lättnad och healing. Så oavsett vad den här månen ger dig så säger dom att denna lättnad som kan komma från en harmonisk mån/Chiron aspekt är bra även om den kan smärta.

Så här just nu kan vi få upp saker till ytan som kan behöva uppdateras, förändras eller till och med släppas taget om och bytas ut.

På en annan sida läser jag att denna måne gör att ett föräldratema kommer upp till ytan. Det skulle kunna vara du som förälder, dina föräldrar eller varför inte en föräldra-/barn dynamik mellan två vuxna personer. När Jupiter är med (som är en av planeterna) så skulle man kunna säga att det finns en tendens att saker expanderar lite. Det gäller även känslor, både positiva som negativa sådana.

Denna fullmåne är ju i kräftans tecken och kräftan är som sagt ganska mycket för det som handlar om hem, familj och det som varit. Och känslor. Mycket känslor. Det är inte utan att jag tycker att det stämmer extra väl just för tillfället. Extra känslig på många olika sätt. Byxorna är för tajta, tröjan för stickig, musiken för hög och maten för salt. Jag undrar om det finns något som just nu är som det ska vara.

När jag börjar fundera på kräftan och tittar på bilden av den så framträder kräftans skal väldigt tydligt. Det där skalet behövs och jag önskar för tillfället att jag hade ett litet tjockare sådant. Jag inser också att det är nyttigt att krypa ur det där skalet ibland och låta det som behövs komma fram och samtidigt så behöver vi nog lite till mans det där skalet. Vi behöver krypa in då och då, vi behöver bli skyddade.

Månen är i sina hemtrakter när den är i kräftans tecken och nog vill det till att man kan visa vem man är i sitt eget hem? Så mycket känslor kan det nu bli, och visst kan en del av dem vara lite väl intensiva, lite väl smärtsamma men vi vet också att resultatet av att se vad känslorna består av och förstå att vi har något att lära av våra egna erfarenheter och våra egna känslor, ja då lättar vi lite på trycket.

Novembers Fullmåne

vit-duva

Novembers Fullmåne. Supermoon skrivs det om nu på måndag. En fullmåne som är närmare Jorden än vad den brukar vara, det var sisådär runt 70 år sedan den var så nära.

Jag kan inte låta bli att bli lite förundrad när jag upptäcker vilken grad denna måne befinner sig på när det kommer till Sabian Symbols. Just nu när det är turbulent lite överallt så känns det som om det inte kan bli mer symboliskt riktigt än så här.

A WHITE DOVE FLYING STRAIGHT AND FEARLESSLY OVER TROUBLED WATERS

Visst är detta något att fundera lite över precis nu med allt det som händer runt omkring.

Kan det vara så att denna symbol talar om för dig att du har förmågan att höja dig över det som är turbulent och upprört? Att du har en möjlighet att se saker sådär lite från ovan med ögon som mer signalerar fred och kärlek än lust till krig och hat?
Kan det vara det råd du behöver nu? Du kan om du vill höja dig över, du kan om du vill vara den budbärare som behövs nu. En budbärare för din familj, för din närmaste omkrets eller varför inte för en större grupp om det i de kretsarna du finns? Du kan vara den som bär med dig budskap som innehåller allt det som den vita duvan symboliserar.

Månen är i oxens tecken och nu pratar vi stabilitet. Och visst kan vi behöva just denna stabilitet nu?! Supermåne och runt omkring oss händer saker som nog lätt kan få våra känslor i svajning och just då kommer oxens tunga trygga steg mot oss.

Sakta ner säger symboliken till oss. Sakta ner, stanna till och lukta på blommorna som tjuren Ferdinand. Stabilt finns oxen här för att påminna oss om att ta ett steg i taget, att ta det lugnt och njuta av det som finns runt omkring. Oxen hjälper oss att hitta vår praktiska och logiska sida, och varför inte börja fundera på om det inte är det som du just nu behöver använda dig av?

Just den här härliga fullmånen befinner jag mig tillsammans med en härlig grupp kvinnor som jag en gång i tiden gick min symbolterapiutbildning med. Kan det bli bättre? Med Oxens stadighet kommer vi att lugnt och metodiskt vandra in i oss själva, vi ska självklart njuta av god mat ( det är ju inte för intet som detta är njutningens tecken), vi ska sänka ner våra kroppar i ett underbart bubblande varmt bad och kanske är det så att det står ett ljuvligt doftande glas rött på kanten.

Det är inte utan att just denna supermåne som närmar sig oss verkligen pratar mitt språk. Jag höjer mig ett snäpp och går sakta in i njutningens tecken.

Ps. Vill du läsa mer om vad fullmånen och/eller oxen har att säga, sök på oxe här på sidan.

 

Fullmåne – väduren

natgardinFullmåne – Väduren

“An open window and a net curtain, blowing into a cornucopia.”

Visst får man en sommarkänsla? Barndomsminnen dyker upp och lukten av landet far föbri mina sinnen. Öppet fönster och smal bris som får sommargardinerna på landet att fladdra. In kommer ymnighet. För det är just vad cornucopia står för. Detta ymnighetshorn som aldrig slutade att producera allt det du önska dig.

peter_paul_rubens_-_abundance_abundantia_-_google_art_project

Cornucopia

I natt hade jag väldigt svårt för att sova så jag slutade att försöka och gjorde det bekvämt för mig i soffan istället. Leta reda på något helt oväsentligt på tv:n och bara slötittade med förhoppning att det här kunde få mina ögon att sluta sig så småningom. Istället blev jag väldigt upptagen av det månljus som plötsligt flödande in genom fönstret. Medan jag följde månen med ögonen var jag fascinerad över den magiska kraft månens symbolik har på mig. Det tog några timmar för månen att vandra från en sida av mitt fönster tills den var utom synhåll på den andra sidan. Under den här tiden vandrade mitt sinne inåt och det var många funderingar som fick ta form och andra som jag helt släppte taget om.

Sabian Symbol

När jag sedan skulle sätta mig och skriva just det här inlägget och jag fann att detta ovan “…An open window….” var dagens Sabian Symbol kunde jag bara nicka och le. För visst är denna måne min Cornucopia. Ett ymnighetshorn som jag alltid kan vända mig till och som ger mig möjlighet att vända mig både inåt och utåt och få mig att fundera ur olika perspektiv på det som uppstår.

Jag kommer även att tänka på att vi behöver då och då öppna vårt fönster och låta andra vindar komma in. Vi behöver helt enkelt vara öppna för vad som händer och vad som kan komma att påverka oss. Det som blåser in i vårt liv kan förändra vår riktning och vi behöver vara medvetna om det så vi inte blir helt betagna i den fladdrande gardinen. Ibland kan vi nog lite till mans tänka att allt det där som fladdrar in i vårt liv inte har sin plats i det som vi själva betraktar som ymninghet. Kanske har det inget med det som vi förknippar överflöd med men egentligen, vad vet vi om hur det påverkar i slutändan? Det kanske är den största rikedomen vi kan få?
Jag vill också slå ett litet slag för att det kanske inte alltid fungerar som så att det bara är att luta sig tillbaka och förvänta sig att överflödet ska ramla över en…kanske är det så att vi själva behöver köpa lotten som ska ge vinsten, själva behöver så för att en skörd ska kunna växa.

Kanske är detta tiden då du behöver öppna ögon och sinnen för det som pockar på, kommer förbi eller knackar på din dörr, det kan vara det som kan vara själva födseln för något nytt.

Fullmåne

Fullmånen är i Vädurens tecken och jag tänker att den här symboliken om ymnighetshornet nog kan få våra känslor att rusa iväg med oss. För rusa iväg är lite vad det kan handla om nu. Väduren med signaturen ” Jag är” har väl inte alltid den bästa förmågan att stanna till och tänka efter. Det kan vara så att våra känslor säger “men jag då, jag då, se mig” just nu. För oavsett hur gammal du blir så kan det uppstå situationer där du känner dig som den lilla nyfödda som intensivt och instinktivt söker sig till det som ska ge näring. Och näring ska ges nu. Inte sedan, inte vänta och inte aldrig. Nu.
Och får vi inte det vi söker, oavsett vad det är, kan det uppstå en hel del frustration och varför inte helt enkelt ilskna utbrott som vi efteråt kan få svårt att förstå att de kom från oss själva.

erisPassande nog har då denna fullmåne en stark koppling med dvärgplaneten Eris. Eris som fick sitt namn på grund av den konflikt/debatt som uppstod vid upptäckten. Eris är i den Grekiska mytologin, Osämjans Gudinna. Du kanske känner till berättelsen om det så kallade Erisäpplet. Det var det guldäpple som Gudinnan slängde in under en bröllopsfest och som hade “till den skönaste” skrivet på sig. Detta skapade en något hetsig diskussion och osämja mellan Afrodite, Hera och Athena. Vem skulle nu ha äpplet? Till slut beslutade Zeus att prins Paris av Troja skulle avgöra vem som var skönast. Afrodite lyckades då muta till sig äpplet genom att hon lovade bort Sköna Helena till Paris. Sköna Helena var dock redan gift med den grekiska kungen av Sparta och när nu Paris tog med sig Helena blev detta startskotten för det långa kriget mellan greker och trojaner.

När jag tänker tillbaka på de olika texter som jag läste igår så undrar jag om vi inte kan se lite av det här visa sig nu. Förresten är det väl inte bara nu utan en sådan situation som ovan uppstår nog lite här och där i vår vardag men just nu undrar jag om det inte är speciellt aktuellt. Det verkar vara svårt att stå rakt upp och ner för sig själv och framföra det man själv står för utan att nämna att andra gör “fel”. Lusten att framhäva “Jag är” visar sig på alla möjliga och omöjliga sätt.

Det fanns naturligtvis ett skäl till att Eris kastade in äpplet och en anledning var för att hon inte hade blivit bjuden till bröllopet. Hon var arg, bitter och hämndlysten. Och visst är detta en Gudinna som kan skapa kaos och jag undrar om vi inte behöver det nu. Vi behöver kasta in ett äpple för att se vad som egentligen händer. Vi behöver se vad det är som ligger under det som sker. Eris har en förmåga att väcka ilska, en ilska som har kunnat vara undangömd under en lång tid. Äpplet kan vara det som vi behöver för att kunna förlösa, föda det som behöver komma ut i ljuset. Det är flera astrologer som nämner presidentvalet som nu är väldigt aktuell som ett exempel. Här behövs verkligen saker komma upp i ljuset. Själv blir jag mer än upprörd över den kvinnosyn som har avslöjats. Att den fanns var väl ingen direkt hemlighet men att den användes så rått, så öppet och anammades av så många gör mig illamående.

Och visst är Eris en bra aspekt att ta till så i sådana här lägen. Det är verkligen dags att agera, att säga vad man tycker och tänker. Vi behöver ta till oss Vädurens lust att agera men kanske förvandla lusten att själv stå i centrum till lusten att agera för allas bästa.

För din egen personliga del kan ett tips vara att kika på det hus där månen i 23 grader väduren befinner sig. Kanske är det där i det området som du är redo att agera i. Och jag läste att källan till missnöjet som du kanske bär på just nu kan ha en upptakt i det hus där mars och pluto just nu möts, alltså i 15 grader stenbocken. Eftersom jag inte jobbar aktivt med astrologi så vill jag inte på något sätt lägga ut detta som en sanning men visst kan det vara lite intressant att kika på och se om det finns någon symbolisk sanning i det.

Önskar dig en energifylld och härlig fullmåne…och låt de fladdrande gardiner även ge dig ro till att luta dig tillbaka och bara njuta av det som vindarna låter di att få ta dela av,

/ Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; Peter Paul Rubens, Dante Gabrielle

Fullmåne – eclipse

fullmoon_taja

Fullmåne – fiskarna

Jag vaknade med ett ryck i morse. Klockan ringde och jag skulle upp ovanligt tidigt. Drömmen hängde kvar som den brukar göra när jag vaknar mitt. Jag förberedde min egen död.

När jag väl hade skakat fram lite energi nog att gå upp började jag fundera över drömmen. Och insåg ganska snabbt att det här var väl ett tecken hur tydligt som helst.

Fullmånen i fiskarnas tecken. Att släppa taget och/eller acceptera. Och vad är död om inte att göra just detta. Något behöver dö för att kunna uppstå igen. Ingen har sagt att det är lätt, smärtfritt och smidigt, det kan göra ont men det kan också göra så att det känns betydligt lättare att andas. Kanske vet man inte ens om att något har tajtat åt bröstkorgen och orsakat att det inte flödar så smidigt som det ska.

Så lätt det är just nu att sjunka ner i det där havet av känslor nu, fiskarna simmar smidigt omkring och rör sig  lätt i stim men även ensamt. Just den här fullmånen finns det en stor chans eller risk om man vill se det så, att det kommer upp lite större rovdjur från djupet. Minnen från förr, sår som inte är helade, ilska och sorg mixat med varandra.

När nu Chiron, den skadade healern är inblandad, kan det bli tydligare än så? Han som offrade sin odödlighet för att kunna släppa taget om sin ständiga smärta och äntligen dö. Där Chiron befinner sig menar man att där hittar vi de sår vi enbart kan läka själva och vad passar då bättre än att titta på vad som just nu  försiggår med öppna ögon?

Vi kan lätt drunkna i allt det som händer i vår värld just nu och vi kan lika lätt drunkna i allt det som vi upplever är riktat mot oss själva. Som fisk kan du så lätt fastna i att simma enbart i en riktning, för långt och för djupt. Att fastna i de känslomässiga såren gör att vi lätt kan förlora oss i tycka synd om oss själva och anklaga andra. Men Mars är också iblandad i detta vilket gör att det kanske är dags att bli lite energisk, kanske till och med lite ilsken? Vi behöver då och då tillåta att även vår ilska syns och erkänns. Att stå upp för oss själva och de känslor vi verkligen har där på djupet.

Det är dags att ta fram, erkänna, släppa taget och låta saker dö för att nytt ska kunna komma fram.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Fullmåne – Vattumannen

augusti måne

Fullmåne – Vattumannen

Månen där allt är moget kallar Dakotah Sioux folket denna månad. Det är månaden då Stören nappar bäst, Sturgeon Moon är också ett namn på denna måne och du kan läsa lite om vad den betyder genom att klicka på länken.

Vad är det då som är moget att skördas? De frön du har planterat, har de mognat och är du redo att bege dig ut för att skörda?

Har du planerat lite framåt så att du verkligen kan ta hand om det som nu skördas på bästa sätt? Oftast är det inte bara att ge sig iväg och knipsa av lite strån utan det krävs en hel del tanke även hur det ska tas om hand efter vi har skördat också.

Jag läser i en del astrologbloggar att de skriver en del om det hus som vattumannen tillhör den här fullmånen och när jag tänker på att skörda och att ta hand om den skörden efteråt så halkar även jag in i det temat. Vattumannen tillhör det elfte huset, huset som symboliserar vänner, grupper, organisationer med mera. Något som man kan säga om vattumannen också. Drömmar, hopp, mål och visioner för framtiden ska huset också förmedla sägs det.

Jag ska inte bli alltför långrandig i det här blogginlägget men vissa bitar som dök upp fick mig att fundera lite över den här fullmånen.

Jag kom att tänka på att även om det är vid nyår som man pratar om det nya året, nya mål och drömmar så känns det för mig att det kan komma in i den här perioden också. Jag tänker på att det nya skolåret börjar. Förväntansfulla barn traskar iväg till sin första skoldag och tonåringar samlas i klungor och delar med sig av allt de gjort och allt de ser fram emot. Många kommer tillbaka efter semester med nya mål, härliga visioner och nya krafter. Man möter kollegor och någonstans finns en förnöjsamhet över att ingå i ett större sammanhang oavsett om det är jobbet, i kursrummet eller vad det nu än är som man påbörjar igen efter sommaruppehållet.

Jag tänker att nu när det är fullmåne så befinner sig solen och månen mittemot varandra, lejonet och vattumannen. Kan man säga att jaget och gruppen på något sätt står mittemot och möter varandra öga mot öga.
Kan det vara så att det är nu vi behöver se och uppleva att vi behöver gruppen, vi behöver gemenskap och samhörighet för att kunna nå de mål vi har. Även om vi har sått och att vi nu skördar betyder inte det att vi kan fortsätta i ensam majestät om vi vill få ut någon näring av skörden. Vi behöver nog gruppen, vi behöver andra som ser, hör, tar del av, ger feedback för att vi någonstans ska uppleva att vi nått fram.
Kanske är det så att denna fullmåne ger oss just den insikt att det är nu vi kan se att det är med hjälp av våra vänner, vårt samspel med andra som gör att vi enklare, smidigare och med mer energi kan nå fram till det vi vill?

Sabian Symbol för den här graden är:

 A GARAGE MAN TESTING A CAR’S BATTERY WITH A HYDROMETER

Jag kommer omedelbart att tänka på bilen som symbol. Alltså vår kropp, det som för oss framåt. Då och då behöver vi nog testa vår energi, har vi tillräckligt mycket “vatten” så att vi kan fortsätta framåt? Vatten som i sin tur i mångt och mycket kan översättas till känslor.
Har vi rätt verktyg för att känna av hur vi mår egentligen?

Är batteriet testat för att bilen inte vill fungera längre eller testas det i förebyggande syfte? Testas det så att vi ska säkra på att vi kommer fram säkert till vår destination?
Kör vi oss varma, kokar vi över eller är det helt torrt?
Behöver vi vända oss till någon som är professionell för att få hjälp med att saker ska gå utan problem?

Själv kommer jag att fundera över det här de närmaste dagarna och se vad det är jag behöver ha hjälp med för att nå fram dit jag vill? Kör jag slut på mig själv eller kör jag inte alls? Vilka visioner och drömmar har jag och är det som jag nu kan skörda i linje med de drömmarna? Är jag på rätt väg helt enkelt?

Jag hoppas att även du kan få en och annan idé om hur du kan tänka när det gäller dina visioner och mål.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; okänt ursprung

Bock Måne – fullmåne i juli

buck-moon-blueBock Måne – fullmånen i juli

Skälvande sista graderna av Stenbocken ja då inträder fullmånen. Bock månen som är ett av namnen denna fullmåne fått.

Ett skäl till det namnet är för att det är nu som hornen börjar synas, de riktigt tvingar sig fram och vem skulle då inte behöva skrapa huvudet mot alla träd som fanns i närheten. Jag kan inte annat än att börja tänka på hur det ibland kliar i hårbotten vid extra känsliga “hårväxttider” eller när det var hysteriskt irriterande och ibland värk när kroppen ville sträcka upp sig i yngre tider.

Fullmåne dags alltså. Tiden då energier rusar på och det för många inte bara är psykiskt utan också fysiskt påfrestande. Många är de som har svårt för att sova, som rusar omkring som yra hönor och som är allmänt desorienterade och bara måste göra, göra, göra saker. Ibland göra enbart för görandet skull utan rim och reson.
Men så finns det också dem som inte på något sätt blir påverkade och inte har en aning om det är fullmåne eller ej. Vi är ju olika som tur är. Själv känner jag mer av mörkermånen än fullmåne, åtminstone nu för tiden, men det kan säkert ha sina randig och rutiga skäl och ett av dessa är att jag är född precis när mörkermånefasen börjar.

Men nu är det som sagt fullmåne och det som du nu startade upp eller i vissa fall fortsatte med vid nymåne kan nu börja visa sig eller aktiveras.
För att gå tillbaka till symboliken med Bock Månen kommer jag osökt att tänka på att det är nu dags att släppa taget om det som täcker oss för att se det som det har gömt. För bocken är det de vackra hornen som ett tecken på tillväxt o mognad och visst kan man säga att det är lite det som den växtvärk gör för oss också. Och så är det med fullmånen.
Den tid det tagit för oss att komma hit har säkert varit fylld med tillväxtproblem som förmodligen har gjort att det har kliat både här och där.

Det är nu det är dags att visa upp det som har blivit och jag tänker att denna fullmånens Sabian symbol kan vara så nyttig att lära sig något av.

The Mountain Pilgrimage

The Mountain Pilgrimage är en förkortad och kanske också något moderniserad form av Sabian symbol och vad jag förstår är orginaltexten för 27 grader i stenbocken följande;

“PILGRIMS CLIMBING THE STEEP STEPS LEADING TO A MOUNTAIN SHRINE.”

Jag tänker vad kan var bättre nu i stenbockens tecken än att ta in vad det egentligen handlar om att bestiga ett berg. Osökt kommer jag naturligtvis in på det verktyg som jag själv har använt mig av i så många år nu, Bergsmeditationen. En teknik som är utformad av Terry Evans och där jag själv nu är en av kurslärarna i den utbildning som finns för att möjliggöra att det skapas grupper som kan använda sig av tekniken.

När jag tänker på denna symbol med en Pilgrimsfärd på ett berg så tänker jag att här precis som på andra pilgrimsfärder är det oftast en upptrampad stig vi går på. En färd som leder mot ett speciellt mål. Även om det är en stig där många har trampat på, mot ett mål som på många sätt är detsamma, så är det i alla fall en individuell resa för var och en.
Vi kommer alla till ett gemensamt mål på vårt egna individuella sätt.

Pilgrimsresa för mig innebär en resa där jag är aktiv både på ett yttre plan som ett inre. En praktisk såväl som en andlig strävan. En resa där syftet är att nå fram, att hitta det jag söker oavsett vad det nu är jag söker. Och har vi nu nått fram där vi står på toppen av vårt berg den här fullmånen? Tog vi rätt väg den där nymånen då vi startade?

Att göra en pilgrimsresa får samma symbolik för mig här och nu som att påbörja en bergsmeditationsresa. Det blir helt enkelt ett verktyg som kan leda mig till upplysning. Upplysning om mig själv ochBergsmeditation föredrag allt det som jag är. En resa som underlättar det som kan vara så svårt, att släppa taget om det som skyler oss för att få en insikt om vad det är vi döljer. Att nå något högre och för många handlar det väldigt mycket om att hitta meningen med det egna livet.

Visserligen är en pilgrimsresa såväl som en bergsmeditation en resa som många andra har gått. En resa som är guidad. För att få ut det mesta av en sådan här resa behöver vi vara oerhört medvetna om att detta kräver en vakenhet. Visst kan vi vandra på eftersom stigen redan är upptrampad men vill vi verkligen gå alla dessa mil (praktiskt såväl som andligt) för att upptäcka när vi har målet framför att vi inte varit vakna överhuvudtaget? Vill vi inse att vi missat det vackra templet där vi kunnat stanna till och bara andas?

Kanske kan denna fullmånen få dig att tänka till när det gäller din egen pilgrimsresa? Är du medveten om dina steg? Var detta det mål du ville nå och gav det dig det du trodde? Hur känner du dig egentligen, kan du vara ärlig när det gäller det?

Tyckte att den här bilden med kvinnan som i sina horn bär olika symboler för de mål hon vill nå är så talande för den här fullmånen. Vill med detta inlägg lansera månmagigrupp jag skapat med syfte att väcka o dela tankar. I den gruppen lägger jag varje månad ut ett tema, som man kan följa likväl som att låta bli att följa, med syfte att hjälpa kreativiteten på traven. Tanken är att man varje dag, eller vilken dag man helst vill, kan lägga ut precis det som faller en in. Det kan vara en teckning, målning, skulptur, ett ord, dikt, ett foto, en dans, musik eller en fundering. Egentligen finns det ingen gräns.

På facebook kommer det att vara en sluten grupp där den enda regeln som finns egentligen är att det man lägger in där inte får spridas vidare om man inte har bett om lov för att göra det. Självklart ingår det att vi inte är otrevliga mot varandra. Du är välkommen in när och om du vill. Så småningom hoppas jag kunna starta upp detta på min sida här där du då får ett lösenord där du kan logga in.

Länk till Månmagi gruppen

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; Leah Piken Kolidas

Fullmåne i Skytten

Fullmåne i Skytten och nu den 20 juni står solen och månen mittemot varandra.

artemis6Ditt medvetna lyser upp ditt omedvetna kan man säga. Betyder det att man blir mer medveten, nja kanske inte vill jag säga. Jag funderar mer att det skulle kunna fungera som en strålkastare som gör att du kan få fokus på vissa skeenden, att du helt enkelt ser på saker. Visst kan detta skapa turbulens,,det vet väl ganska många vid det här laget att vid fullmåne väcks både det ena och andra till liv..men det är inte riktigt samma sak som att bli medveten om det. Inte att det blir integrerat och att vi mer “är” i upplevelsen och förstår vad det är som sker.

Kanske skulle man här kunna förklara skillnaden mellan fullmånen och mörkermånen. I mörkermånens fas, då solen och månen är på varandra så att säga, ja då kan upplevelsen mer vara att du verkligen är där, inte bara att tittar på den, du upplever med ett annat medvetande. Förmodligen är det inte alla som upplever det på samma sätt men det är ett sätt att förklara det på som jag har i vilket fall som helst.

Båda faserna har enligt mig ändå två sidor. Det finns så mycket att förstå när vi verkligen kan se på det som händer, att upptäcka alla små nyanser och det kan finnas så mycket som förblindar i att vara i en upplevelse. Vi behöver båda sätten för att bli hela. Men nu är det alltså fullmåne.

Just nu handlar det väldigt mycket om att se två eller fler sidor av olika saker för mig och visst är det också typiskt eftersom solen befinner sig i tvillingarnas tecken och den lyser på skytten som i sin tur har Gudinnan Artemis som härskare. En härskare som i sin tur är en mångudinna och tvillingsyster med Apollon, som i sin tur står för solen. Jaja…vad ska man säga…

Gudinnan Artemis är en Gudinna som är ytterst självständig, hon är en av de Gudinnor som är en Jungfrugudinna. Inte på något sätt Jungfru i den betydelse som vi har en tendens att använda oss av idag utan snarare har det en betydelse av att vara självständig.

( Bara detta att vara jungfru eller ej kan man även lägga lite symbolik i ) Hon “gav” sig inte till någon man och trivdes bäst när hon kunde vandra ute i det vilda. Hon hade dock en förälskelse som är ganska känd och det var i Orion. Hennes bror, Apollon, Solens Gud, var väl inte helt förtjust i detta och vid ett tillfälle lyckades han att utmana Artemis. Han fick henne att avfyra en pil mot vad hon trodde var en guppande boj långt ute i vattnet. Så långt ut att hon inte kunde se att det var en mänsklig gestalt, något som naturligtvis Apollon visste att det var och att detta då också var Orion. När Artemis upptäckte att det var Orion som hon träffat med sin pil (som den skickliga skytt hon var) satte hon honom på himlen som en stjärnbild.

Jag har berättat denna historia förut i min blogg och syftet med att ta upp den igen är att på något sätt försöka belysa att mycket har två eller fler sidor. Artemis låter sig bli utmanad och tappar lite av sitt vanliga perspektiv. Hon går in i sin känsla utan att egentligen se efter vad det är hon gör eller vad hon siktar på. Och är det inte så i många fall? Vi låter oss bli lurade, även om vi kanske innerst inne vet vad det är som försiggår. Vi lurar oss själva och vi låter oss bli offer för våra känslor. Ibland går vi med hull och hår in i det och i andra fall bara blundar vi.

Och visst kan man tycka att det är mycket som sker runt omkring oss nu som gör att vi tycker att vi borde reagera och agera men…det kan lika gärna vara så att vi behöver ta ett steg tillbaka, dra oss tillbaka för att vi egentligen inte orkar med det. Det finns gränser som inte ska överträdas inom varje människa.

Fullmånen kan få oss att sikta på något som egentligen inte borde vara vårt mål och vi upptäcker det inte förrän fullmånens inverkan har lämnat oss. Det som sker runt omkring oss kan verkligen utmana oss och frågan är hur denna utmaning ska formas inom oss? Ska den få oss att agera utan att tänka efter eller ska vi fundera på hur detta påverkar mig och hur jag kan få det här att fungera och passa in i den verklighet jag lever i? Kan jag förändra mitt sätt, mitt agerande och mitt perspektiv…på mig och inte på någon annan? För visst är det så att det är oerhört svårt att försöka få någon annan att förändra sig om vi inte förändrar oss själva och lever den sanning som vi vill vara i.

15180414-Pope-s-blessing-old-illustration-Pious-IX-Created-by-Bayard-published-on-Le-Tour-du-Monde-Paris-1867-Stock-PhotoSabian symbol för denna fullmåne är;

The Pope Blessing the Faithful

Påven välsignar de trogna. Ja, hur kan man tolka detta tro. Ett sätt är faktiskt att bara sätta sig och ta in det som symbolen säger för att återkomma till symboliken i fullmånen i skytten…ett annat är att tolka och analysera. Båda kan ge rätt och fel.

Ett sätt att arbeta med Sabian symbol eller rättare sagt alla symboler, är att låta symbolen sjunka in, hamna på plats och sedan uttrycka vad man själv känner, tycker och tänker runt det. När man väl har gjort det kan det komma många insikter som vi inte själva hade förstått att vi hade. Det som varit djupt fördolt blir plötsligt tydligt och därmed synliggjort.

För många är Påven en symbol för Gud, en arketyp för Gud på jorden. Detta ska då vara en av orsakerna till att han faktiskt kan välsigna de trogna. För att kunna ta del av denna välsignelse och verkligen anamma den behöver vi ha en fullständig övertygelse om att denna man verkligen har denna förmåga att vara denna andliga kanal.

Precis som Lynda Hill gör ser jag denna symbol från alla håll och kanter, genom olika linser kalla hon det. Man kan se det utifrån det personliga perspektivet, ur ett politiskt perspektiv, ekonomiskt, ja alla typer av perspektiv. Påven som arketyp är också intressant att titta på. Vad står egentligen Påven för när du själv tänker på honom? Och är det en “honom” och vad står det för i så fall?

Vem väljer vi till att bli vår Påve? Hur väljer vi?
Väljer vi oss själva kanske eller finns inte det med som val överhuvudtaget? Och vilka är de trogna? Betraktar vi oss själva som trogna?

Vem eller vad välsignar vi, vilka sanningar är vi trogna, följer vi någon blint och låter orden bli till de två stentavlorna eller bär vi dessa inom oss själva?

När vi är i en process kan det ibland vara nödvändigt att låta oss bli ledda och vi kan även behöva förhålla oss till något utanför oss själva men vi behöver också förstå att det är först när det finns inom oss själva som det är en sanning. En ren sanning.

Dane Rudhyar menar också att i denna symbol ligger det: The need to pay homage to traditional values upon which the Invisible Community of the spirit is built “

Alltså ett behov av att hylla traditionella värderingar som den osynliga andens gemenskap är byggd av. Mycket fritt översatt.

Jag känner att visst har vi ett behov av att hylla traditionella värderingar. Åtminstone är det min övertygelse och själv är jag en anhängare av traditionella värderingar och ceremonier. Självklart med urskiljning. Och kanske är det detta som denna symbol vill visa och kanske är det just detta som den vill visa mig och något annat för dig. Jag tror på att traditioner bygger en sfär runt sig som vi med automatik kliver in i när vi påbörjar förberedelserna för att utföra dem. Oavsett om det handlar om att fira jul, påsk eller en mässa. För varje gång vi utför den bildas det en trygghet eller en otrygghet. Allt ifrån att läsa godnatt saga till att döpa sitt barn.

Jag tänker tillbaka på mitt liv och de traditioner som jag omgivits av och ser hur många av dessa som har försvunnit. Försvunnit på grund av det finns personer som inte längre finns vid liv. Dessa personer har varit som Påvar för de här ceremonierna och välsignelserna. Värderingen har befunnits utanför mig eller oss. Jag har inte sett den som en del av mig, om det beror på att jag inte ansett mig som värd det eller om det är så att jag egentligen inte sett värdet kan man fundera på och kanske är det en fundering för dig också om du kan känna igen dig i att saker försvunnit när människor försvunnit.

Jag kommer att tänka på Lisa Ekdahls text ur ” Bortom det blå “.

Det är många som talar om havet men få som har havet i sin blick. Det är många som talar om himlen men få kan förstå en evighet.

Denna fullmåne får mig verkligen att fundera över hur mycket av Gudinnan Artemis arketyp som vi verkligen lever ut. Har vi upptäckt att vi har den inom oss? Är vi JungfruGudinnor eller ej?

Önskar dig en fin fullmåne tid // Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: http://img4.wikia.nocookie.net/__cb20 more...