Fullmånen

Fullmåne – Vattumannen

augusti måne

Fullmåne – Vattumannen

Månen där allt är moget kallar Dakotah Sioux folket denna månad. Det är månaden då Stören nappar bäst, Sturgeon Moon är också ett namn på denna måne och du kan läsa lite om vad den betyder genom att klicka på länken.

Vad är det då som är moget att skördas? De frön du har planterat, har de mognat och är du redo att bege dig ut för att skörda?

Har du planerat lite framåt så att du verkligen kan ta hand om det som nu skördas på bästa sätt? Oftast är det inte bara att ge sig iväg och knipsa av lite strån utan det krävs en hel del tanke även hur det ska tas om hand efter vi har skördat också.

Jag läser i en del astrologbloggar att de skriver en del om det hus som vattumannen tillhör den här fullmånen och när jag tänker på att skörda och att ta hand om den skörden efteråt så halkar även jag in i det temat. Vattumannen tillhör det elfte huset, huset som symboliserar vänner, grupper, organisationer med mera. Något som man kan säga om vattumannen också. Drömmar, hopp, mål och visioner för framtiden ska huset också förmedla sägs det.

Jag ska inte bli alltför långrandig i det här blogginlägget men vissa bitar som dök upp fick mig att fundera lite över den här fullmånen.

Jag kom att tänka på att även om det är vid nyår som man pratar om det nya året, nya mål och drömmar så känns det för mig att det kan komma in i den här perioden också. Jag tänker på att det nya skolåret börjar. Förväntansfulla barn traskar iväg till sin första skoldag och tonåringar samlas i klungor och delar med sig av allt de gjort och allt de ser fram emot. Många kommer tillbaka efter semester med nya mål, härliga visioner och nya krafter. Man möter kollegor och någonstans finns en förnöjsamhet över att ingå i ett större sammanhang oavsett om det är jobbet, i kursrummet eller vad det nu än är som man påbörjar igen efter sommaruppehållet.

Jag tänker att nu när det är fullmåne så befinner sig solen och månen mittemot varandra, lejonet och vattumannen. Kan man säga att jaget och gruppen på något sätt står mittemot och möter varandra öga mot öga.
Kan det vara så att det är nu vi behöver se och uppleva att vi behöver gruppen, vi behöver gemenskap och samhörighet för att kunna nå de mål vi har. Även om vi har sått och att vi nu skördar betyder inte det att vi kan fortsätta i ensam majestät om vi vill få ut någon näring av skörden. Vi behöver nog gruppen, vi behöver andra som ser, hör, tar del av, ger feedback för att vi någonstans ska uppleva att vi nått fram.
Kanske är det så att denna fullmåne ger oss just den insikt att det är nu vi kan se att det är med hjälp av våra vänner, vårt samspel med andra som gör att vi enklare, smidigare och med mer energi kan nå fram till det vi vill?

Sabian Symbol för den här graden är:

 A GARAGE MAN TESTING A CAR’S BATTERY WITH A HYDROMETER

Jag kommer omedelbart att tänka på bilen som symbol. Alltså vår kropp, det som för oss framåt. Då och då behöver vi nog testa vår energi, har vi tillräckligt mycket “vatten” så att vi kan fortsätta framåt? Vatten som i sin tur i mångt och mycket kan översättas till känslor.
Har vi rätt verktyg för att känna av hur vi mår egentligen?

Är batteriet testat för att bilen inte vill fungera längre eller testas det i förebyggande syfte? Testas det så att vi ska säkra på att vi kommer fram säkert till vår destination?
Kör vi oss varma, kokar vi över eller är det helt torrt?
Behöver vi vända oss till någon som är professionell för att få hjälp med att saker ska gå utan problem?

Själv kommer jag att fundera över det här de närmaste dagarna och se vad det är jag behöver ha hjälp med för att nå fram dit jag vill? Kör jag slut på mig själv eller kör jag inte alls? Vilka visioner och drömmar har jag och är det som jag nu kan skörda i linje med de drömmarna? Är jag på rätt väg helt enkelt?

Jag hoppas att även du kan få en och annan idé om hur du kan tänka när det gäller dina visioner och mål.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; okänt ursprung

Bock Måne – fullmåne i juli

buck-moon-blueBock Måne – fullmånen i juli

Skälvande sista graderna av Stenbocken ja då inträder fullmånen. Bock månen som är ett av namnen denna fullmåne fått.

Ett skäl till det namnet är för att det är nu som hornen börjar synas, de riktigt tvingar sig fram och vem skulle då inte behöva skrapa huvudet mot alla träd som fanns i närheten. Jag kan inte annat än att börja tänka på hur det ibland kliar i hårbotten vid extra känsliga “hårväxttider” eller när det var hysteriskt irriterande och ibland värk när kroppen ville sträcka upp sig i yngre tider.

Fullmåne dags alltså. Tiden då energier rusar på och det för många inte bara är psykiskt utan också fysiskt påfrestande. Många är de som har svårt för att sova, som rusar omkring som yra hönor och som är allmänt desorienterade och bara måste göra, göra, göra saker. Ibland göra enbart för görandet skull utan rim och reson.
Men så finns det också dem som inte på något sätt blir påverkade och inte har en aning om det är fullmåne eller ej. Vi är ju olika som tur är. Själv känner jag mer av mörkermånen än fullmåne, åtminstone nu för tiden, men det kan säkert ha sina randig och rutiga skäl och ett av dessa är att jag är född precis när mörkermånefasen börjar.

Men nu är det som sagt fullmåne och det som du nu startade upp eller i vissa fall fortsatte med vid nymåne kan nu börja visa sig eller aktiveras.
För att gå tillbaka till symboliken med Bock Månen kommer jag osökt att tänka på att det är nu dags att släppa taget om det som täcker oss för att se det som det har gömt. För bocken är det de vackra hornen som ett tecken på tillväxt o mognad och visst kan man säga att det är lite det som den växtvärk gör för oss också. Och så är det med fullmånen.
Den tid det tagit för oss att komma hit har säkert varit fylld med tillväxtproblem som förmodligen har gjort att det har kliat både här och där.

Det är nu det är dags att visa upp det som har blivit och jag tänker att denna fullmånens Sabian symbol kan vara så nyttig att lära sig något av.

The Mountain Pilgrimage

The Mountain Pilgrimage är en förkortad och kanske också något moderniserad form av Sabian symbol och vad jag förstår är orginaltexten för 27 grader i stenbocken följande;

“PILGRIMS CLIMBING THE STEEP STEPS LEADING TO A MOUNTAIN SHRINE.”

Jag tänker vad kan var bättre nu i stenbockens tecken än att ta in vad det egentligen handlar om att bestiga ett berg. Osökt kommer jag naturligtvis in på det verktyg som jag själv har använt mig av i så många år nu, Bergsmeditationen. En teknik som är utformad av Terry Evans och där jag själv nu är en av kurslärarna i den utbildning som finns för att möjliggöra att det skapas grupper som kan använda sig av tekniken.

När jag tänker på denna symbol med en Pilgrimsfärd på ett berg så tänker jag att här precis som på andra pilgrimsfärder är det oftast en upptrampad stig vi går på. En färd som leder mot ett speciellt mål. Även om det är en stig där många har trampat på, mot ett mål som på många sätt är detsamma, så är det i alla fall en individuell resa för var och en.
Vi kommer alla till ett gemensamt mål på vårt egna individuella sätt.

Pilgrimsresa för mig innebär en resa där jag är aktiv både på ett yttre plan som ett inre. En praktisk såväl som en andlig strävan. En resa där syftet är att nå fram, att hitta det jag söker oavsett vad det nu är jag söker. Och har vi nu nått fram där vi står på toppen av vårt berg den här fullmånen? Tog vi rätt väg den där nymånen då vi startade?

Att göra en pilgrimsresa får samma symbolik för mig här och nu som att påbörja en bergsmeditationsresa. Det blir helt enkelt ett verktyg som kan leda mig till upplysning. Upplysning om mig själv ochBergsmeditation föredrag allt det som jag är. En resa som underlättar det som kan vara så svårt, att släppa taget om det som skyler oss för att få en insikt om vad det är vi döljer. Att nå något högre och för många handlar det väldigt mycket om att hitta meningen med det egna livet.

Visserligen är en pilgrimsresa såväl som en bergsmeditation en resa som många andra har gått. En resa som är guidad. För att få ut det mesta av en sådan här resa behöver vi vara oerhört medvetna om att detta kräver en vakenhet. Visst kan vi vandra på eftersom stigen redan är upptrampad men vill vi verkligen gå alla dessa mil (praktiskt såväl som andligt) för att upptäcka när vi har målet framför att vi inte varit vakna överhuvudtaget? Vill vi inse att vi missat det vackra templet där vi kunnat stanna till och bara andas?

Kanske kan denna fullmånen få dig att tänka till när det gäller din egen pilgrimsresa? Är du medveten om dina steg? Var detta det mål du ville nå och gav det dig det du trodde? Hur känner du dig egentligen, kan du vara ärlig när det gäller det?

Tyckte att den här bilden med kvinnan som i sina horn bär olika symboler för de mål hon vill nå är så talande för den här fullmånen. Vill med detta inlägg lansera månmagigrupp jag skapat med syfte att väcka o dela tankar. I den gruppen lägger jag varje månad ut ett tema, som man kan följa likväl som att låta bli att följa, med syfte att hjälpa kreativiteten på traven. Tanken är att man varje dag, eller vilken dag man helst vill, kan lägga ut precis det som faller en in. Det kan vara en teckning, målning, skulptur, ett ord, dikt, ett foto, en dans, musik eller en fundering. Egentligen finns det ingen gräns.

På facebook kommer det att vara en sluten grupp där den enda regeln som finns egentligen är att det man lägger in där inte får spridas vidare om man inte har bett om lov för att göra det. Självklart ingår det att vi inte är otrevliga mot varandra. Du är välkommen in när och om du vill. Så småningom hoppas jag kunna starta upp detta på min sida här där du då får ett lösenord där du kan logga in.

Länk till Månmagi gruppen

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; Leah Piken Kolidas

Fullmåne i Skytten

Fullmåne i Skytten och nu den 20 juni står solen och månen mittemot varandra.

artemis6Ditt medvetna lyser upp ditt omedvetna kan man säga. Betyder det att man blir mer medveten, nja kanske inte vill jag säga. Jag funderar mer att det skulle kunna fungera som en strålkastare som gör att du kan få fokus på vissa skeenden, att du helt enkelt ser på saker. Visst kan detta skapa turbulens,,det vet väl ganska många vid det här laget att vid fullmåne väcks både det ena och andra till liv..men det är inte riktigt samma sak som att bli medveten om det. Inte att det blir integrerat och att vi mer “är” i upplevelsen och förstår vad det är som sker.

Kanske skulle man här kunna förklara skillnaden mellan fullmånen och mörkermånen. I mörkermånens fas, då solen och månen är på varandra så att säga, ja då kan upplevelsen mer vara att du verkligen är där, inte bara att tittar på den, du upplever med ett annat medvetande. Förmodligen är det inte alla som upplever det på samma sätt men det är ett sätt att förklara det på som jag har i vilket fall som helst.

Båda faserna har enligt mig ändå två sidor. Det finns så mycket att förstå när vi verkligen kan se på det som händer, att upptäcka alla små nyanser och det kan finnas så mycket som förblindar i att vara i en upplevelse. Vi behöver båda sätten för att bli hela. Men nu är det alltså fullmåne.

Just nu handlar det väldigt mycket om att se två eller fler sidor av olika saker för mig och visst är det också typiskt eftersom solen befinner sig i tvillingarnas tecken och den lyser på skytten som i sin tur har Gudinnan Artemis som härskare. En härskare som i sin tur är en mångudinna och tvillingsyster med Apollon, som i sin tur står för solen. Jaja…vad ska man säga…

Gudinnan Artemis är en Gudinna som är ytterst självständig, hon är en av de Gudinnor som är en Jungfrugudinna. Inte på något sätt Jungfru i den betydelse som vi har en tendens att använda oss av idag utan snarare har det en betydelse av att vara självständig.

( Bara detta att vara jungfru eller ej kan man även lägga lite symbolik i ) Hon “gav” sig inte till någon man och trivdes bäst när hon kunde vandra ute i det vilda. Hon hade dock en förälskelse som är ganska känd och det var i Orion. Hennes bror, Apollon, Solens Gud, var väl inte helt förtjust i detta och vid ett tillfälle lyckades han att utmana Artemis. Han fick henne att avfyra en pil mot vad hon trodde var en guppande boj långt ute i vattnet. Så långt ut att hon inte kunde se att det var en mänsklig gestalt, något som naturligtvis Apollon visste att det var och att detta då också var Orion. När Artemis upptäckte att det var Orion som hon träffat med sin pil (som den skickliga skytt hon var) satte hon honom på himlen som en stjärnbild.

Jag har berättat denna historia förut i min blogg och syftet med att ta upp den igen är att på något sätt försöka belysa att mycket har två eller fler sidor. Artemis låter sig bli utmanad och tappar lite av sitt vanliga perspektiv. Hon går in i sin känsla utan att egentligen se efter vad det är hon gör eller vad hon siktar på. Och är det inte så i många fall? Vi låter oss bli lurade, även om vi kanske innerst inne vet vad det är som försiggår. Vi lurar oss själva och vi låter oss bli offer för våra känslor. Ibland går vi med hull och hår in i det och i andra fall bara blundar vi.

Och visst kan man tycka att det är mycket som sker runt omkring oss nu som gör att vi tycker att vi borde reagera och agera men…det kan lika gärna vara så att vi behöver ta ett steg tillbaka, dra oss tillbaka för att vi egentligen inte orkar med det. Det finns gränser som inte ska överträdas inom varje människa.

Fullmånen kan få oss att sikta på något som egentligen inte borde vara vårt mål och vi upptäcker det inte förrän fullmånens inverkan har lämnat oss. Det som sker runt omkring oss kan verkligen utmana oss och frågan är hur denna utmaning ska formas inom oss? Ska den få oss att agera utan att tänka efter eller ska vi fundera på hur detta påverkar mig och hur jag kan få det här att fungera och passa in i den verklighet jag lever i? Kan jag förändra mitt sätt, mitt agerande och mitt perspektiv…på mig och inte på någon annan? För visst är det så att det är oerhört svårt att försöka få någon annan att förändra sig om vi inte förändrar oss själva och lever den sanning som vi vill vara i.

15180414-Pope-s-blessing-old-illustration-Pious-IX-Created-by-Bayard-published-on-Le-Tour-du-Monde-Paris-1867-Stock-PhotoSabian symbol för denna fullmåne är;

The Pope Blessing the Faithful

Påven välsignar de trogna. Ja, hur kan man tolka detta tro. Ett sätt är faktiskt att bara sätta sig och ta in det som symbolen säger för att återkomma till symboliken i fullmånen i skytten…ett annat är att tolka och analysera. Båda kan ge rätt och fel.

Ett sätt att arbeta med Sabian symbol eller rättare sagt alla symboler, är att låta symbolen sjunka in, hamna på plats och sedan uttrycka vad man själv känner, tycker och tänker runt det. När man väl har gjort det kan det komma många insikter som vi inte själva hade förstått att vi hade. Det som varit djupt fördolt blir plötsligt tydligt och därmed synliggjort.

För många är Påven en symbol för Gud, en arketyp för Gud på jorden. Detta ska då vara en av orsakerna till att han faktiskt kan välsigna de trogna. För att kunna ta del av denna välsignelse och verkligen anamma den behöver vi ha en fullständig övertygelse om att denna man verkligen har denna förmåga att vara denna andliga kanal.

Precis som Lynda Hill gör ser jag denna symbol från alla håll och kanter, genom olika linser kalla hon det. Man kan se det utifrån det personliga perspektivet, ur ett politiskt perspektiv, ekonomiskt, ja alla typer av perspektiv. Påven som arketyp är också intressant att titta på. Vad står egentligen Påven för när du själv tänker på honom? Och är det en “honom” och vad står det för i så fall?

Vem väljer vi till att bli vår Påve? Hur väljer vi?
Väljer vi oss själva kanske eller finns inte det med som val överhuvudtaget? Och vilka är de trogna? Betraktar vi oss själva som trogna?

Vem eller vad välsignar vi, vilka sanningar är vi trogna, följer vi någon blint och låter orden bli till de två stentavlorna eller bär vi dessa inom oss själva?

När vi är i en process kan det ibland vara nödvändigt att låta oss bli ledda och vi kan även behöva förhålla oss till något utanför oss själva men vi behöver också förstå att det är först när det finns inom oss själva som det är en sanning. En ren sanning.

Dane Rudhyar menar också att i denna symbol ligger det: The need to pay homage to traditional values upon which the Invisible Community of the spirit is built “

Alltså ett behov av att hylla traditionella värderingar som den osynliga andens gemenskap är byggd av. Mycket fritt översatt.

Jag känner att visst har vi ett behov av att hylla traditionella värderingar. Åtminstone är det min övertygelse och själv är jag en anhängare av traditionella värderingar och ceremonier. Självklart med urskiljning. Och kanske är det detta som denna symbol vill visa och kanske är det just detta som den vill visa mig och något annat för dig. Jag tror på att traditioner bygger en sfär runt sig som vi med automatik kliver in i när vi påbörjar förberedelserna för att utföra dem. Oavsett om det handlar om att fira jul, påsk eller en mässa. För varje gång vi utför den bildas det en trygghet eller en otrygghet. Allt ifrån att läsa godnatt saga till att döpa sitt barn.

Jag tänker tillbaka på mitt liv och de traditioner som jag omgivits av och ser hur många av dessa som har försvunnit. Försvunnit på grund av det finns personer som inte längre finns vid liv. Dessa personer har varit som Påvar för de här ceremonierna och välsignelserna. Värderingen har befunnits utanför mig eller oss. Jag har inte sett den som en del av mig, om det beror på att jag inte ansett mig som värd det eller om det är så att jag egentligen inte sett värdet kan man fundera på och kanske är det en fundering för dig också om du kan känna igen dig i att saker försvunnit när människor försvunnit.

Jag kommer att tänka på Lisa Ekdahls text ur ” Bortom det blå “.

Det är många som talar om havet men få som har havet i sin blick. Det är många som talar om himlen men få kan förstå en evighet.

Denna fullmåne får mig verkligen att fundera över hur mycket av Gudinnan Artemis arketyp som vi verkligen lever ut. Har vi upptäckt att vi har den inom oss? Är vi JungfruGudinnor eller ej?

Önskar dig en fin fullmåne tid // Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: http://img4.wikia.nocookie.net/__cb20 more...

Fullmåne i Skyttens tecken

 hav med gässSabian Symbol för fullmånen

THE OCEAN COVERED WITH WHITECAPS

Orden för den här fullmånen får mig verkligen att tänka på just den kurs som jag precis lämnat. En kurs i Personlig Utveckling och Intuition där jag var en av kursledarna. Och något som vi la fokus på den här första kursdelen var bland annat att ta ett steg tillbaka och se vad det är som är under ytan.

Ett hav med som är upprört får lätt skum på ytan, det går “gäss på sjön idag” sa alltid en av mina äldre släktingar. Vi kan lätt börja reagera på detta som försiggår på ytan och glömma av hur det ser ut där i djupet. Och nu när skytten är inblandad som i sig kan ha nära till reaktion och spänna sin båge, då kan det vara en god idé att enbart för ett ögonblick sluta ögonen och ta några djupa andetag. Att bara för ett ögonblick föreställa sig hur det ser ut och känns när vi dyker en aning djupare ner i det upprörda havet. Vi kan se hur det rör sig ovanför oss men där vi befinner oss är det faktiskt ganska lugnt om vi låter oss vara där vi är.

Just i det här tillståndet kan det vara så att vi upptäcker att det vi ser som sanning också har andra sidor. Vi behöver ibland stilla oss innan vi låter känslorna ta över och här och nu kan vi upptäcka att det som du just nu är upprörd över kan vara något som har en botten i dig själv och inte i din omgivning.

Artemis och Orion

Skytten kan som sagt ha en tendens till att agera utan att tänka efter, många gånger i försvars syfte men det finns även en liten aning tävlingslystnad här. Bilden här ovan föreställer Gudinnan Artemis, som är härskare över Skyttens tecken, och Orion. Artemis blir utmanad av sin tvillingbror Apollon en dag, Apollon har blivit lite svartsjuk på att Artemis är lite förtjust i Orion och en dag när både Artemis och Apollon står vid havskanten så säger Apollon att han kan slå vad om att Artemis inte kan träffa den guppande bojen där långt ute i havet. Apollon visste något som inte Artemis gjorde och det var att den där “bojen” som guppade det var Orions huvud. Artemis kunde till slut inte motstå denna utmaning, hon sköt och självklart träffade hon och på detta sätt var det också hon som dödade Orion.

Så nu när fullmånens energi kan trigga oss att göra saker snabbt utan eftertanke, tänk på att det kan få följder som vi inte så lätt kan förlåta oss själva för.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: BIld; Artemis och Orion målades av D more...

Fullmånen i halvskugga i vågen

När jag nu satte mig för att skriva om fullmånen i vågen bär jag fortfarande med mig min föreläsning jag hade i Symbolföreningens regi i söndags. Där pratade jag om de olika månfaserna plus att jag beskrev de olika gudinnorna jag arbetar med lite lätt. Efteråt kände jag mig inte helt nöjd. Jag fick inte med allt jag ville och jag tyckte att jag var lite oklar i min presentation. Det finns ju så mycket intressant som handlar just om månen och den symbolik som den bär med sig.

Jag fick en fråga under tiden och det var vilken månfas vi befann oss i just under föreläsningen och det var i den fas som är precis innan fullmånen. En liten del av månen är i skugga, en liten del är fortfarande i det fördolda. Reaktioner man skulle kunna få just i den fasen är att man kan bli lite otålig över saker man inte får se eller höra, det som fortfarande är i det fördolda.
Och idag tänker jag att just den där känslan hade jag, något var fördolt för mig och jag fokuserade mer på det som jag inte fick förmedlat än det jag förmedlade. Min skada, den fistel i hjärnan, jag fick i slutet av december har gjort att jag nu behöver äta mediciner under en period som gör att jag blir påverkad. Mitt minne kan svika mig då och då och jag kan rent allmänt känna mig lite obalanserad och detta gör naturligtvis att jag blir frustrerad. Men denna fundering blev nyttig för mig. Här gjorde jag just det som månfasen visade och det som vi rent symboliskt kan få nytta av.

Så lätt är det att fokusera på det som upplevs som negativt eller misslyckande istället på det som faktiskt ger någonting.

Dessa tankar tar jag med mig när vi nu kommer in i en fullmåne som också är en penumbral måne.

lunar_eclipse_explainer3 Jag tycker att bilden här till vänster visar på ett bra sätt vad det är. Man kan säga att vi befinner oss i någon form av skugga. Vi ser men vi ser inte allt klart. Många gånger lägger man inte ens märke till denna händelse rent visuellt men den kan ha en stor påverkan på oss känslomässigt och mentalt.

En fullmåne aspekt kan visa oss mycket som finns under ytan. Solen, som kan symbolisera vårt medvetande, vårt dagsmedvetande låter nu all fokus hamna på månen som då symboliserar våra känslor såväl som vårt omedvetna. Här har vi då en möjlighet att se och uppleva sådant som i vanliga fall är en aning fördolda. Känslor kan bli mer intensiva och i många fall då också en aning okontrollerade.
Nu när den befinner sig i ett penumbral område när det är fullmåne läggs det alltså en liten skugga över denna fas.

Cathy Pagano, astrolog, säger att en månförmörkelse ger extra kraft åt en fullmåne, att den ger oss tillgång till känslomässiga mönster vi burit länge och då kan vi också förlösa dem. Hon menar att förmörkelser är öppningar till alternativa verkligheter och vi har en möjlighet att ta in på en annan väg, vända till en annan riktning.

Jag tänker att denna skugga vi nu har över månen kan möjliggöra för oss att se det som finns i vårt undermedvetna med lite perspektiv. Istället för att rusa iväg med fullmånekänslor kanske vi får en möjlighet att ta till oss budskapen och se på de utan att gå förlorade i en känslomässig upplevelse.

Jag tänker också att Hestia, den Gudinna som är symbolisk härskare över Vågen där fullmånen är exakt också bär på den energin. En energi som ger oss möjlighet att fokusera på det som är viktigt. Och vad är det då som är viktigt. Är det andra eller är det jag själv? Är det mörkret eller ljuset? Ont eller gott? Vad är det egentligen vi lägger vårt fokus på och gör vi det ur ett perspektiv som är bra för oss?

Hestia är den Gudinnan som styr över härden och härden var det som var i fokus förr i världen. Elden var det som befann sig i mitten och det var runt den som familjen samlades. Härd betyder också fokus på latin.

Den Sabianska symbolen för den här graden är:

A GROUP OF YOUNG PEOPLE SIT IN SPIRITUAL COMMUNION AROUND A CAMPFIRE

Jag kan inte låta bli att tänka på den hemska händelse som just nu i detta ögonblick sker. De hemska terrordåden i Bryssel.

” En grupp unga människor sitter runt en lägereld i en andlig samhörighet.”

Vad säger denna mening egentligen? För mig hör detta ihop med just det som sker just nu i världen. Att samlas runt härden, att samla familjen i det som är centrum för vår trygghet. Här bygger vi upp gruppvår kärna och det vi står för. Och de som utfört dessa dåd, den person som agerade som självmordsbombare och de personer som byggt, planerat och placerat ut dessa bomber som dödat massor av människor och skadat ännu mer, har förmodligen, jag säger förmodligen eftersom det är ingen som vet ännu, drivits av något som de ansett varit otroligt viktigt. De har använts sig av extrema åtgärder förmodligen uppeldade av en inre tro och en gemenskap med andra som tror och tycker likadant.

För mig visar det hur lätt vi tror att det är vi själva som har den rätta “balansen”. Och hur lätt det är att bli blind för andra saker, känslor och människor som inte delar samma upplevelse. Lynda Hill, som skriver om Sabian Symbol skriver om denna mångrads symbol följande;

” Denna symbol, eftersom den har en förmörkelse på den, kommer sannolikt att visa människor i sina egna speciella eller individuella läger. Detta sker redan kring frågor som har att göra med politik. Vi kan upptäcka att vi själva drar oss bort från människor som inte delar samma idéer, visioner, ambitioner, andliga, etiska eller moraliska idéer. Till viss del, naturligtvis, kan detta vara OK – vi kan fortfarande få bra överenskommelse och samtidigt ha olika idéer eller synpunkter. Men nu kan vi hitta frågor som har med att skuggan kommer upp. Argument kan ske från människor som inte accepterar varandras övertygelser.”

Och att inte acceptera varandra övertygelser kan man väl verkligen säga att denna händelse symboliserar! Men precis som detta visar på extremt negativa påföljder kan det också visa på positiva påföljder. Gång på gång går världens ledare just nu ut med tal som har innehåll som talar för att vi gemensamt behöver stå upp för att terrorism inte är accepterat. Och man menar också att vi inte skall falla i den fällan som man anser att terrorister nu vill ha oss i, den att vi reagerar fulla av ilska och kanske skulle vi kunna säga, fulla av fullmånens energi. Låt den skugga som faller över fullmånen nu tala till oss. Låt oss ta ett steg tillbaka och reagera utifrån de delar av oss som kan analysera och ta steg som leder till något vettigt.

Super GalaktisktLynda Hill fortsätter med att säga att just denna Sabian Symbol för månen också sker i den Super Galaktiska Centrumet. Jag måste erkänna att jag inte har så mycket kunskap om detta centrum så jag kopierar helt enkelt hennes text:

“However, the fact that it occurs on that part of the zodiac that points to the Super Galactic Center, means that this eclipse could be even stronger than a total. The orb of the SGC is from approx 28+ Virgo to 6+ Libra. The Super Galactic Center is said to be where the ‘Mind Of God’ resides. Whether we believe in God, or that idea, or not, this is where we are said to be able to connect in with the Law Of Attraction – to make affirmations and decisions about what we want in life and to see these things coming to pass. It is a very powerful part of the zodiac and the Sabian Symbols, too, reflect that fact.”

Och jag tänker, vart vill vi att vårt fokus går till? För dit vårt fokus riktas dit går vår energi. Är vi verkligen i den balans som vi kanske tror att vi är i eller är vi förblindande av oss själva? Eller förblindade av andra och glömmer bort oss själva? Balans är verkligen en konstart. Jag tänker också att precis som grupper kan påverka mot ett håll som blir negativt kan grupper vara det som ger hopp om liv och mening.

Jag hoppas att vi alla inser att vi behöver vara öppna och inte låsa in oss som en sådan här händelse kan skapa ett behov av. Vi är alla i detta tillsammans och i detta är vi ändå i oss själva. Min balans behöver skapas i mitt eget centrum och den behöver jag vara i för att inte bli helt översköljd av den rädsla och panik som kan bli resultatet om vi samlas runt “fel” härd.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Sabian symbol, bild: okänt

Fullmånen – Jungfrun

Demeter1 Gudinnan Demeter är den Gudinna som styr över Jungfruns tecken. Ett annat namn är Earth Mother, något som säger vilken betydelse hon hade. Hon var den som såg till att det fanns gröda och växtlighet på jorden, hon stod för överflödet och hon avbildades nästan jämt med en vetekärve eller med en krans av vete.

Och kanske säger hennes symbolik något om den betydelse som den här fullmånen har. Det finns många konstellationer som påverkar den här gången men jag väljer att koncentrera mig på några få. Just den här fullmånen blir också lite speciell för mig eftersom den sker på min födelsedag och när jag läst lite av vad olika astrologer har skrivit om den här konstellationen så känner jag igen.

Fullmåne betyder att just nu lyser solen upp hela månens yta. Solen befinner sig i fiskarnas tecken så kanske kan man säga att egenskaper vi brukar säga ingår i fiskarnas tecken är det som lyser upp månen. Det okända, det outtalade och det känslomässiga tillsammans med Jungfruns struktur, detaljrikedom och rationella sinne slås samman. Jungfruns förmåga till analys kan hjälpa oss att sortera alla de intryck vi får från vårt inre. För många intryck kan vi få just nu, intryck som kommer genom vår fantasi, vår förmåga att se bakom och under det synliga och självklart genom våra drömma. Både våra nattdrömmar som dagdrömmar.

Det som också kan dyka upp nu och som solen kan sätta fokus på är allt det som vi tycker vi gör fel. Jungfrun kan vara oerhört kritisk, inte bara mot andra utan också mot sig själv.

Allt är mitt fel och jag borde kunna göra bättre! Tankar som dessa är inte helt ovanliga när månen befinner sig i jungfrun och idag när det finns en tendens till att tycka att man har ett komplett ansvar för hur det egna livet ter sig vare sig det gäller sjukdomar eller var, när och hur man är född, kan denna självkritik bli något överväldigande. Jag har länge tänkt och också tyckt till om alla dessa personer som anser att man själv skapar sin egen lycka och olycka. Jag tycker som Jessica, som har sidan moonkissd.com, att om jag ska ta ansvar för att jag skapar hela min verklighet det kan knäcka den bästa. Skulle jag gå omkring och bära på skam för allt som vandrar tillsammans med mig så skulle inte mitt liv bli speciellt kul.

Jag tror på att det finns flera sidor av det mesta och jag tror också på att vi tillsammans kan göra underverk och att ta hjälp av andra och att även sätta gränser är det som kan lösa mycket av det som vi uppfattar som problem. Det krävs en annan person som agerar eller reagerar på dig för att det ska startas upp en kedjereaktion. Självklart tror jag inte heller på att man ska blunda för det egna ansvaret och kanske är denna fullmåne det ljus som krävs för att klart kunna se det som varit dolt. Men som sagt, ha med dig tanken på att du kanske gjorde så gott du kunde i den situationen så du inte dukar under av självkritik.

Gudinnan Demeter har både svarta och vita sidor. Å ena sidan är det hon som ser till att vi har en jord vi kan leva på, en jord som förser oss med all den näring vi behöver. Å andra sidan är det också hon som kan se till att vi inte får någon näring alls. Som hon gjorde när hennes dotter Persefone blev kidnappad. Gör vi henne orättvisa och förgrymmad kan det vara så att vi blir satta på svältdiet. Vi behöver alltså se till att vi får Jungfruns sidor tillfredsställda de också. Vi behöver både vår fantasi och vår logik för att något ska ske. Vi behöver plantera våra idéer där de kan växa, vi behöver realisera för att vi ska kunna se vad det i slutändan blir utav det. demeter

Gudinnan Demeter var också den gudinna som skapade The Eleusinian Mysteries. Mysterier som handlade om att återupprätta själen till sin ursprungliga renhet. Och kanske har vi denna fullmåne en möjlighet att få tag på det som kan återupprätta vår egen själ. Något som kräver både mod och disciplin.
Jag kan inte annat än att le när jag läser på wisdom of astrologys sida: We need to die to be reborn again.

Precis de här orden skrev jag om häromdagen och jag ser också fullmånen som en möjlighet för oss att se i mörkret. Ärlighet och sanning är det som ger ljus i mörkret, något uppenbarar sig för oss. Vi kanske inte alltid förstår det eller känner av det omedelbart men så småningom visar det sig.

Fiskarna och Jungfrun ger oss en möjlighet att använda och skapa utifrån vår inre värld. Två sidor som samverkar så härligt tillsammans precis som Sabian symbol den här fullmånen också talar om;

BLACK AND WHITE CHILDREN PLAYING HAPPILY TOGETHER

Den här fullmånen kan verkligen vara utmanande för oss på många olika sätt men allt beror egentligen på vad vi sätter vårt fokus.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild: Howard David Johnson

Fullmåne – Lejonet

lejonKan det vara nu som det som du inte riktigt såg vid nymånen uppenbarar sig? Nya insikter, mål eller varför inte utsikter?

Fullmånen är perioden då mycket blir synligt, kanske inte så att vi direkt förstår men det landar på ytan så att vi sedan i lagom takt kan ta till oss det för att se vad det verkligen är. Som att föda ett litet barn. Först förstår man inte riktigt vad det är man har där på magen istället för i, det tar ett tag innan det landar både mentalt och känslomässigt.
Den här fullmånen har landat i Lejonets tecken, så månens påfallande synlighet påverkar även av Lejonets lust och behov av att synas. I tecknets natur ligger det ett aningens litet behov av att synas, att vara i centrum och få beundran och nu finns det en möjlighet att visa upp sig. Att visa vilka drömmar och vilka visioner vi har för framtiden. Och det som är mest drivande och som ligger bakom detta är kreativiteten.

Den här fullmånen kan ge en medvetenhet om hur vi generöst kan dela med oss av våra gåvor till en större en grupp. Förutsatt naturligtvis om….om vi har lust att dela med oss av strålkastarljuset till andra. För ett Lejon är det inte alltid så självklart att göra det, det är ju oftast de som är i centrum och har en hel hoper av beundrare runt omkring.

Sabian Symbol för fullmånen i Lejonet är:

A MIDDLE-AGED WOMAN, IN HER LONG HAIR FLOWING OVER HER SHOULDERS AND IN A BRA-LESS YOUTHFUL GARMENT.

Nyckelordet är: Självständighet.

Och visst kan vi läsa ut självständighet ur denna mening. Det vill säga om vi ser motsatsen som att inte vara självständig. I den här meningen hittar vi mycket när det kommer till hur man har sett på kvinnan.
Kanske är det så att denna fullmånen pratar om att vi ska plocka fram det som är det sanna jaget. Det jaget som kanske går utanför de gränser som samhället och som vi själva har satt på oss själva. Att visa upp det som finns inom oss själva och det som oftast är gömt för vår omgivning. Kanske säger denna fullmånen till oss att vi inte behöver följa mönster som andra har gett oss, vi behöver följa de mönster som passar oss bäst. Vi ska inte heller bryta med mönster för att vår omgivning tycker att vi ska göra det och för att det ligger i tiden. Vi ska helt enkelt lyssna till de viskande röster som finns inom oss. De röster som tillhör oss själva. Det kan vara dina egna röster som gör sig hörda, det kan också vara generationernas röster som visar sig.

Under en fullmåne är det mycket som kommer till ytan. Det är inte utan orsak som det berättas många myter om just fullmånen. Bara att titta upp mot himlen och se denna magnifika syn kan få vem som helst att sjunka in i sig själv och bli väldigt känslosam. Och denna fullmånen har dessutom en hel del annat att bjuda på. Just nu har vi det mycket ovanliga att vi kan se fem planeter på rad om vi har tur, lite tålamod och går upp tidigt på morgonen för att kika upp på himlen. Just denna konstellation kan även den starta upp lite processer, om det är från planeterna eller om det är för att det är väldigt sällan det sker eller för att det helt enkelt ligger i luften just nu att det händer lite ovanliga saker kan vara svårt att sia om tycker jag.

Personligen tror jag också att det handlar mycket om det vi är villiga att se. Villiga att se om oss själva och villiga att se om andra. Vi behöver också se att fullmånens energi är en samverkan mellan solen och månen och i det här fallet då mellan Lejonet och Vattumannen. Lejonet som vill visa upp och få ut all den kreativitet som finns inom och vattumannen som går utanför de uppsatta ramarna. Lejonet och Sabian symbol för den här fullmånen pratar båda om självständighet. Och Vattumannen pratar om att gå bortanför det som finns inom. För att vara självständig krävs det både kreativitet och kunskap om sig själv och det krävs också en förmåga till att se att det finns mycket som vi inte ser. Det finns saker bortom som inte vi har all kunskap om och för att kunna få tillgång till den behövs det samarbete.

Så ta tillvara på din kreativitet den här fullmånen och till det som ditt hjärta vill säga dig. Följ inte de ramar du har satt runt omkring dig för att du tror att de är nödvändiga att ha. Följ enbart de som är bäst för dig och som du också vill ha. Vill du slänga din behå och det känns som det bästa gör det, annars så är det fritt fram att ha kvar din behå. Använd dig av de gåvor som kanske har varit gömda för dig och som nu kommer fram i ljuset.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Fullmåne i kräftan – God Jul

hestia01L

Vi stannar till vid fullmånen, en måne som lyser silverklar ner på härden. Mitt i hemmet brinner den varm och trygg, en symbol för familjen, en symbol för att vi samlas och är tillsammans.

Gudinnan Hestia är härskare för Kräftans tecken och är härdens Gudinna. Härd betyder också fokus och fokus i kräftans tecken ligger först och främst på hemmet. Hemmet, familjen och fokus på trygghet och värme är kanske vad vi har så här i juletid.

Nu kan många andas ut, spänningen släpper och det som ska födas föds helt enkelt. I många fall föds det även sådant som vi inte känner av förrän långt senare.
Den här fullmånen kan det dyka upp funderingar och känslor runt områden som just har med familj, trygghet och värderingar att göra. Lever vi i vår sanning och med de värderingar vi vill ha och kan stå för? Hur är det med vår familj, blodsband eller ej, är vi nära eller väldigt långt bort?
Värderar vi de vi har nära som ger oss support och visar vi detta på ett bra sätt eller tar vi det för så självklart att vi glömmer av att de finns?

Fullmånen är ju en balans mellan solen och månen, vilket nu blir mellan stenbocken och kräftan. Har vi balans mellan det kollektiva och vår koppling till kulturen och mellan vår emotionella liv? Ger vi helt enkelt näring till de saker som är viktiga för oss?

Sabian Symbol för månen är

A cat arguing with a mouse

Någon mer än jag som får bilder av Tom & Jerry?  Det här kan kanske betyda att det kan dyka upp känslor som har med det temat att göra. Att känna sig jagad, utsatt och utlämnad för allmänt gyckel och spe. Det kan ju också handla om att inte kunna låta bli att argumentera även om det är ur ett underläge, man bara måste ge sig in i diskussioner. Om vi försöker plocka bort den tecknade seriens Tom ur sinnet då har vi ju katten som jägaren. En jägare som i många fall, åtminstone på landet, är införskaffad för ett syfte. Att ta död på mössen. Det i sin tur får mig att tänka på att instinkter tar över den mentala processen. Att man ger sig in i något av gammal vana, att man har svårt för att släppa taget och bara fortsätter även om situationen har förändrats. Att roller på något sätt är statiska och att man har svårt för att lämna dessa. Det kan också betyda att man faktiskt tar ett steg tillbaka och argumenterar istället för att sätta klorna i någon.

Och för att komma tillbaka till Tom & Jerry, tänk på att det går att lägga saker åt sidan och visa den kärlek som oftast ligger under allt inom en familj. Hur många gånger har vi inte sett dessa små figurer vara de närmaste vänner när det väl gäller, fundera på vilka roller vi bär inom familjen och om det är värt att ha kvar dem?

Månen trivs i kräftans tecken, man brukar säga att det är där den hör hemma. Personligen tycker jag att månen hör hemma i varje tecken för visst har vi alla de egenskaper som man säger månen bär på. Men när nu månen gottar ner sig just här i julhelgen hoppas jag att vi kan ta tillvara på det. Här kommer familj, hem, härd, trygghet blandas med minnen, dåtid, nutid och framtid. Månen drar upp och stänger ner. Vårt känsloliv kan flöda över precis som vattnet i flodtillstånd. Självklart har andra planeters inflytande något att säga till om och det är också väldigt olika hur mycket vi känner av denna påverkan.
Själv ska jag landa i ett födelsedagskalas idag då mitt yngsta barnbarn fyller 1 år. Familjer samlas från höger till vänster och jag kommer att bära med mig fullmånen och alla dess djupa dalar men även dess höga höjder.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Fullmåne – Tvillingarna

Sabian symbol 3 grader tvillingarna.

 The charming court life at the garden of the tuileries in Paris.

Denna fullmåne har några ganska starka aspekter som jag blev inspirerad att dyka in i. Något som också framträdde mer och mer var denna Sabian symbol för fullmånens grad i tvillingarnas tecken. Först började jag arbeta med symbolen rakt upp och ner. Tuileries är en trädgård i Paris, en ganska stor sådan, som det är väldigt populärt att promenera runt omkring i.
tuileries garden layoutSom du ser på bilden här är den stor och väldigt strukturerad. I den världen landade mitt sinne. I tvillingarnas fotspår vandrade jag in och såg hur struktur och form skapade en värld för mig. Jag såg hur raka linjer kunde skapa skönhet och hur ordning gav överblick. Jag ser och förstår att detta verk behöver mer än en person, här krävs det samarbete och planering för att man ska kunna bevara parken så att den kan tilltala alla de som besöker den. Samarbete – inte konkurrens.

I dessa tankar snurrade min värld och jag kunde verkligen uppleva hur jag använde mig av tvillingarnas analytiska intellektuella värld.

Handlar fullmånen om detta tro?

I bakgrunden till fullmånen ligger den nymåne som måncykeln startade upp med och för november månad startade den med skorpionen. Även om tecknet är detsamma för oss alla är de det vi lägger in i det olika allt utifrån vilka vi är. För mig handlade denna skorpion nymåne om mörkret och att gå in i djupet. Jag har jobbat en del med att synliggöra de fällor som den kultur jag lever i har skapat för mig.

Med detta i minnet närmar jag mig denna Sabian symbol och fullmånen. Fullmånen som är tiden för någon form av klimax, en upplevelse som kommer från att släppa ifrån sig. På ett plan har jag väl alltid varit lite rädd för det där med struktur och bestämda planer. Jag har alltid haft lätt för att planera och hjälpa andra med deras struktur men att själv inordna mig under raka linjer har varit lite svårare. Är det detta denna symbol skall tala om för mig? Att det fungerar att använda struktur för att skapa något väldigt vacker, att man inte behöver vara ensam utan man kan samverka? Att struktur och organisation inte behöver handla om konkurrens och tävling?

När jag börjar fundera över detta upplever jag att börjar närma mig en känsla och inte bara en tanke. Jag är inte förtjust i konkurrens och tävling om det innebär någon form av nervärdering av någon annan. Att alltid prestera och att det är som synligt är det som är värt något passar inte riktigt in på vad jag tycker är värdefullt.

Med denna känsla satte jag återigen igång med att symbolen och jag gick vidare. Jag dök in i historien av denna trädgård och när jag satt där och tittade på bilder dök det som var osynligt upp framför mina ögon. Trädgårdens blodiga historia. Här fanns rädsla, flykt, blod och död i marken. På denna något begränsade yta kan man hitta mycket av Frankrikes historia. Fascinerande. Kaos har befunnit sig på denna plats och jag märker att detta omformar min syn på symbolen och på denna fullmåne.

Det finns alltid något under ytan, det finns en historia som vi behöver känna till för att kunna dra rätt slutsatser. Framför allt ger mig upplevelsen ytterligare bekräftelse på att det kan vara rätt och riktigt att inte bara följa tanken och intellektet utan att följa den impuls som kommer ifrån att det finns något mer, allt är inte riktigt som det ser ut. Låt inte rädslan för vad som kan komma upp skrämma bort dig från att ta reda på vad som döljer sig bakom en bild blir kontentan för mig.

Zena HollywayFullmånen kan dra iväg med dig riktigt ordentligt och när tvillingarna är med kan det visserligen dämpa ett känslomässigt flöde men det kan också sätta fart på hormonerna riktigt ordentligt. Bara för att tvillingar normalt använder sig av former och struktur innebär inte det att de är utan känslor, tvärtom. En fullmåne handlar ju i mångt och mycket om en relation. Månen står mittemot solen och dessa interagerar med varandra. Kanske blir det full fart på diskussionerna just nu, impulsivt kan man kräva både det ena och det andra. Med skytten mittemot kan man hamna i dispyter enbart för att man tycker att man anar en något överlägsen attityd? Här kan problem uppstå men också lösas, korten på bordet kan krävas och kanske man inte alltid förstår vad det är man ger sig in i.

På sätt och vis kan man ju tycka att det är bra att nu Saturnus blandar sig i dagen efter fullmånen. Kanske kan denna strikta planet eventuellt lugna ner de rusande mentala processerna. Planeten Saturnus har en sammandragande effekt och är väl kanske den som vi mest förknippar med auktoritet och ordning. Men tvillingen är ju på inget sätt ovan vid de energier som Saturnus för med sig och lika gärna som den kan bära något gott med sig kan det bli en aning för mycket av det goda också. Saturnus befinner sig i skytten och står alltså också den mittemot, relationer behöver kanske tittas på och lösas. Saturnus kommer med ansvar och med gränser och för många kan det uppstå problem med samvetet.

Lite som den Sabianska symbolen pratar om kan uppstå. Här finns något under ytan som kan dyka upp. När vi tittar på något med våra vardagliga ögon ser det nog så rätt och riktigt ut men dyker vi lite under ytan kan vi finna något som skapat situationen som vi befinner oss i.

Med Saturnus här får vi nog hålla lite i hatten både för att vi lätt kan dras med i någon form av rättrådighet som säger att vi borde ha tänkt, tyckt och sagt på ett annat sätt. Har vi verkligen gjort rätt för oss och var det verkligen det bästa vi kunde göra? Det är lätt att rusa iväg när månen är inblandad och vi behöver ta till oss de energier som hjälper oss och inte stjälper oss just nu.

Nästa symbol som då dyker upp är planeten Neptunus som även den befinner sig i en process med Saturnus. Här kommer nu två giganter med helt olika perspektiv i en konstellation till varandra och tillsammans med månen innebär det att känslorna blir involverade. Prata om att vetenskap och andlighet behöver samarbeta.

Att dessa två planeter dyker upp i en konstellation ser jag också som ganska fantastiskt då jag faktiskt precis nu funderar på den föreläsning som jag ska på Hillesgården i början av december. En föreläsning som ingår i det lite större temat, Andlighet och Vetenskap.

På det sätt som jag har jobbat med symboler så har jag använt mig av Hellenic, vilket handlar om den grekiska zodiaken. I detta finns inte Saturnus med som härskare till något tecken men guden Peter Paul Rubens_saturnSaturnus finns ju med. Saturnus är det latinska namnet på Guden Kronos, som är tidens Gud.

Kronos var en av de stora Titanerna, far till Zeus och de övriga Gudarna och Gudinnorna i Olympen. Kronos åt upp sina barn efter att han hört att han skulle förlora sin makt till ett av sina barn. Och förlora det gjorde han så småningom. Rhea, modern till barnen, lurade Kronos att svälja en sten istället för det nyfödda barnet Zeus. När Zeus växte upp revolterade han mot både sin far och de övriga Titanerna och tillsammans med sina syskon och andra vann han så småningom.

Grekerna och Romarna hade aningens skillnad på hur de såg på denna jätte inom Gudavärlden. Romarna kallade åren då han regerade för den Gyllene tiden. Anledningen var att det under den perioden inte var nödvändigt med lagar och tvång. “Tidens folk” höll sig inom den norm som gällde. Ingen missbrukade sin makt. Att handla omoraliskt fanns inte utan alla gjorde rätt saker.

Just för att Kronos (Saturn) var så viktig för Romarna är den grund för att vi här i väst kallar lördagen för Saturday. Den sjunde dagen i den Judisk-Kristna veckan kallades på Latin för Dies Saturni ( Saturns dag) som till slut blev till Saturday. Och självklart har vi då denna planet som man kan se med blotta ögat som blev döpt till Saturnus.

Kronos är idag också symbol för “Fader Tid” som vi kan möta som den gamla mannen med lie på Nyårsafton men det finns en liten hake med att sätta samma Kronos som den som faktiskt var tiden. Guden för ursprungstiden sägs vara en Gud med en ormliknande form med tre huvuden, ett som man, ett som en tjur och ett som ett lejon, och namnet var Chronos.

För att komma tillbaka till fullmånen och till att nu Saturnus står mittemot så funderar jag på om tiden är viktig i denna konstellation. Behöver vi stanna till och fundera lite över vad myten faktiskt säger till oss här? Tiden kan verkligen begränsa oss precis på det sätt som planeten Saturnus symboliserar, tiden kan bli vår fiende men den kan också bli vår vän. Jag tittar på myten och ser hur Kronos slukade sina barn av rädsla för att gå samma öde till mötes som hans far före honom. Rädslan att förlora makt, att förlora till de som är yngre. Han äter upp de yngre i förmån för de äldre. Att inte bry sig om nya idéer, att hålla sig inom det som är redan belagt är tryggt och kan skapa den moral och de normer som gör att vi tryggt kan se oss omkring och alltid vara säkra på att det vi ser är det vi ser.

Jag ser också det ansvar som Kronos tog, han var den enda som svarade på sin mors rop och det var han som skar av sin fars testiklar och kastade dessa i havet för att förhindra honom att föda mer barn som han kunde gömma undan i mörkret. Han svarade an till någon form av medmänsklighet. Han svarade an, tog ansvar till en annan person.

Denna del av Saturnus känner jag kan vara viktig att ta till sig idag. Vi behöver föra in den tid vi har idag till Saturnus något hårdare skal, vi behöver föra in mer ansvar för andra än oss själva, vi behöver svara an, ansvara, för det som händer runt omkring. Kanske är det så att vi behöver lära oss att se Saturnus egenskaper på ett positivt sätt och inte sätta oss ner och darra för allt det hemska vi har hört om dess begränsande kraft. Vi behöver begränsningar för att kunna växa, vem har inte hört hur illa de kan gå för alla dessa ungdomar som inte någon gång har fått lära sig att det finns konsekvenser för handlingar vi gör.

Saturnus egenskaper står nu i en grad som kan orsaka lite konflikter med planeten Neptunus. I den Grekiska mytologin är detta Poseidon. Havets Gud. Läser man om Neptunus i olika astrologiska böcker hittar vi symboler som handlar om att vara förvirrad, mystiskt och utan gränser. En planet som söker enhet, andlighet och gränslöshet. Här finns det som egentligen kan sättas ord på, något som inte kan definieras och begränsas. Men i den Grekiska mytologin möter vi Zeus äldre bror. En Gud som härskar över hav upp till området strax innan månen. Det område där andarna bor, de andar det vill säga som har handlat gott under sin levnadstid. De som handlat mindre gott kom till Hades underjord.

20140731-053954-20394149Poseidon har också skapat och är väktare av den korg som bär på Mysterierna. Mysterier som är helig och hemlig lära, det som initierar människan till att utveckla sig. Mysterier som är för de som till fullo vill lära sig om hela sin potential. Mysterierna är hjärtat för den tradition som jag just nu skriver om, Hellinic.
Poseidon bär också på Treudden, en treudd som är en av tre föremål skapade av cykloperna. Treudden har förmågan att skapa skalv. Allt från jordbävningar till översvämningar. Genom att använda treudden på en klippa eller i jorden kan Poseidon också få fram vatten i områden där törst befinner sig. Poseidon sägs också vara den Gud som skapade hästen och i flera fall omvandlade han sig själv till en häst. När man undersöker myten på det sättet hittar man lite mer än den något diffusa och gränslösa planeten Neptunus.

I denna kvadratur mellan Saturnus och Neptunus så blir det i mytens värld att Poseidon ställs i en något konfliktstyrd situation med sin far, Kronos. Tiden, logos mot den mer känslofyllda världen och den värld vi idag har svårt för att se. Mellanvärlden där andar bor ser vi inte och vi kan inte heller se världen under ytan om vi inte beger oss in i den. Dessa två giganter behöver komma överens, vi behöver hitta ett sätt att förhålla oss till detta. Att Kronos har ett övertag är ganska klart då jag upplever att oavsett hur vi ser på vår far så är vi formade av hans närvaro eller frånvaro. Vi lyder också så som jag ser det under den norm vår kultur har, alltså under tiden och under patriarkatet som pratar om begränsningar för de som inte följer de lagar och normer som gäller.

Man kan då kanske säga att vi inom oss själva redan har en attityd vi tydligt behöver se för att kunna möta de egenskaper som Poseidon kommer med. Vi behöver också se att detta inte är värld fylld av viljelösa naiva själar utan snarare en värld där man bestämt sig för att se vad det är som försiggår under ytan. Mysteriekorgen som Poseidon skapat och nu vaktar är inte något som han gränslöst visar för vem som helst. Vi behöver själva börja söka. Vi behöver se under ytan för det är där den finns.

Kanske har jag hittat svaret på mitt föredrags tema här. För att komma vidare behöver vi söka hjärtat både inom oss själva och inom vetenskapen. Andlighet, som i Poseidon, tillsammans med Vetenskap, som i Kronos.

Jag får låta tiden som finns fram till fullmånen arbeta för mig, låta allt det som jag funderat över komma samman och så får jag se vad det är som föds under fullmånen. För det är ju under fullmånen som vi låter något hända inom oss, något sker även om vi inte alltid ser resultatet av det omedelbart. Fullmånen är den 25 november i tvillingarnas tecken.

Detta inlägg blev något långt men jag hoppas att det kan leda dig till att fundera över hur detta lägger sig till rätta i ditt eget liv just nu.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild, Zena Hollyways och Peter Raul Rubens,

Fullmåne Oxen

regnbåge

Sabian Symbol för denna Fullmåne i Oxen:

THE POT OF GOLD AT THE END OF THE RAINBOW

Guldskatten som finns i slutet av regnbågen. Ja, vem har inte hört sagor om den? Och någonstans inom oss kanske vi bär på den förhoppningen att en dag kommer vi också att hitta den.

Balans eller ej, var har jag min fokuspunkt? Detta var två saker som jag tog fasta på under denna måncykels början. En början som har sin peak just nu i fullmånen. Nådde jag fram, är det detta som föds nu, kan jag se resultatet? Och kan jag se det genom denna symbol? Har jag nått fram till krukan med guld som finns vid slutet av regnbågen?
Kanske är det så att det är denna symbol som är själva peaken? Att läsa den texten kan vara det som är resultatet på cykelns början?

Hur kommer jag till regnbågens slut, var är början och var är slutet?

För att kunna se en regnbåge behöver du flera olika element, det är inte enbart en sak som skapar detta fenomen. Flera saker behövs alltså för att överhuvudtaget se det som eventuellt kan leda till den där krukan med guld. Och vad är det då vi behöver bära med oss för detta?

Idag tar jag fasta på de tecken som solen och månen befinner sig i. För att det ska bli en fullmåne så står ju dessa mittemot varandra och just nu är månen i Oxen och solen i Skorpionen. Oxens tecken bär bland annat med sig stabilitet och näring. En varm omtänksam och mullrik energi. Skorpionen bär med sig mer intensiva känslor, mer rörlig och mer åt sönderfall än oxens uppbyggande. Tillsammans bär de verkligen på liv och död. Kompost, ny näring (oxe) består av död (skorpion).

Dessa två behövs verkligen för att skapa den balans vi behöver, jag tänker att när Afrodite, som styr över oxen, fick barn med Ares, krigets Gud som styr över Skorpionen så föddes Gudinnan Harmoni. Visst är det talande?
Idag kanske vi behöver titta efter om vi använt vår förmåga att balansera våra ytterligheter och att använda oss av fler element än bara ett för att kunna se den regnbåge som Sabian symbol pekar på.

Finns det något guld i det jag gör just nu eller är det bara en fantasi som jag har byggt upp? Tittar jag för långt fram och bara ser den där krukan med guld som det optimala och missar att titta på vägen jag vandrar på?
Låter jag det vara en mental bild eller gör jag något praktiskt utav det?

Pennies do not come from heaven—they have to be earned here on earth.

– Margaret Thatcher

Oxen visar för mig att jag behöver använda mina händer, min fysiska kropp i det jag vill uppnå. Allt det jag tänker och önskar mig behöver jag göra något för att få. Och just nu tänker jag att fullmånen i Oxen hjälper mig att stanna till och vara närvarande där jag är. Tillräckligt mycket närvarande för att plocka fram det jag önskar för att se om det är praktiskt möjligt att genomfö741px-raimundo_madrazo_-_reclining_ladyra det. Självklart passar jag också på att njuta, för vem kan njuta mer av det lilla som Oxen?
En varm och go pläd tillsammans med en härlig mumsbit som jag äter i skenet av ett stearinljus? Det är en härlig upplevelse även när inte oxen och Afrodites inflytande men nu är det verkligen ett sensuellt ögonblick.
Ta vara på energin, stanna till och njut av promenaden bland höstens mustiga färger. Låt sinnet få bada i dessa ögonblick som ger dig glädje, stryk med handen över den nydammade bordskivan, ta in den ljuva doften av den rena tvätten och lyssna på den musik som ger dig glädje.

Kanske är det så att guldet som väntar dig vid regnbågens slut är du? Att hitta dig själv kan vara den skatt du väntat på?

 

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; raymundo mandrazo