Fullmåne i skorpionens tecken.

Så är det dags för fullmånen igen och den här gången i vårmånaden maj. När det är dags för solen och månen att vara placerade mitt i mot varandra är det i skorpionens tecken som månen går över. Ett tecken som för många förknippas med sexualitet, magnetism, fara och djup.

När jag närmar mig en symbol som man också kan hitta i naturen tycker jag att det är viktigt att titta på hur djuret, i det här fallet, också beter sig i sin naturliga miljö.

Skorpionen

Det finns ungefär 1400 arter av skorpionen och av dessa är det ungefär 50 arter som har ett gift som är farligt för människor, och hos ungefär 25 arter är giftet så rikligt och/eller kraftigt att det till och med kan vara dödande. En seg rackare verkar det vara då man har hittat fossiler efter skorpioner som levde för ungefär 430 miljoner år sedan. Även om skorpioner idag är ganska små har det funnits en art som liknar dagens skorpioner som levde i vatten som kunde bli upp till 2.5 m lång. Lite lätt skrämmande skulle jag tycka det skulle vara att möta en sådan.

Det är ett typiskt skymnings/nattdjur och de trivs bäst i de små mörka utrymmena. De är ett rovdjur som har en oerhörd förmåga att överleva utan mat och vatten. I områden där det inte finns speciellt mycket föda att tillgå lägger de sig tålmodigt och väntar. Deras sinne att upptäcka vad som pågår runt dem är mycket utvecklat vilket innebär att så fort ett byte närmar sig är de redan alerta och väntar långt innan “födan” närmat sig dem.
De lever ensamma och det är bara vid parningstiden som de närmar sig varandra. Deras parningsritualer kan dra ut på tiden då de noga tar reda på att de närmat sig rätt art, rätt kön etc innan de börjar sin dans runt varandra. Inom vissa arter av skorpionen ger skorpionhannen honan ett lätt bedövande gift så att hon håller sig lugn och inte attackerar honom medan han letar reda på den bästa platsen att tömma ut sin “sperma”, därefter för hanen honan över högen med sperma så att hon kan ta upp denna.

Så fort hanen har gjort detta lämnar han henne snabbt, förmodligen för att han annars riskerar att bli föda för henne.

Myt och historia

Skorpionen väcker en känsla av fasa inom många människor och kanske var det en av anledningarna till att en av de mest berömda egyptiska härskaren tog till skorpionen som ett tillägg till sitt namn. (Vilket inte har något som helst att göra med filmen ” Scorpion King” som är helt uppdiktat.)
En av tidigaste hieroglyferna (4000-3000 år fKr)  var skorpionen, inristad både på kärl, trä och dyrbara metaller. Precis som för många andra farliga djur var dessa symboler av skorpionen inte så detaljerade. En anledning är att de användes för beskyddande magi. Skorpionen stod både för ondska och var samtidigt ett beskydd för ondskan. Man satte också människans sexualitet i samband med skorpionen.
Detta lilla djur med sådan kraft är däremot väldigt sällan omnämnt i texter. I “Pyramidtexterna”, vilket är dokument som består av olika besvärjelser som är funna i olika pyramider, så finns inte skorpionen med överhuvudtaget. Däremot så finns den med i olika medicinska texter och vissa magiska, oftast i samband med hur man ska bli botad efter att ha blivit stungen av den.

Det finns väldigt få exempel på “upphöjda” skorpioner i Egyptien och de som finns är Gudinnor. Gudinnan Serket var den högsta gudomligt förkroppsligande skorpionen. Hon var en beskyddande gudinna och hon är en av fyra gudinnestatyer man hittar runt Tutankhamans sarkofag. Hennes namn, Serket, betyder “hon som får halsen att andas”.
En annan välkänd gudinna som är förknippad med skorpionen och som är beskyddad av sju skorpioner är Isis.

Även i de grekiska myterna hittar man skorpionen. I mitt blogginlägg om Gudinnan Artemis – den tilltagande månen kan du läsa väldigt kort om myten där hon dödade Orion av misstag. Det finns många myter om hur Orion blev dödad vilket Artemis är inblandad i två av dem. Den andra är att hon dödade honom då hon fick reda på att han våldtagit en av de kvinnor som följde henne.
Den tredje mest vanliga myten om Orions död är att han skröt om att han skulle döda alla vilddjur. (Han jagade tillsammans med Artemis). Moder Jord (Gaia) hämtade då upp en jättelik skorpion från djupet för att döda Orion. Både Orion och skorpionen placerades därefter på stjärnhimlen.

 Skorpionen som symbol

Det intressanta med att studera exempelvis djur så som de beter sig i vår natur är att du hittar mycket av detta i den symbolik som de bär på. Egenskaperna är inbäddade som den naturliga del som de verkligen är.
Och du hittar verkligen mycket av skorpionens beteende i skorpionens tecken. Här finns intensiteten och passionen, isoleringen, självständigheten, mystiken, försvar och attack.
En skorpion kan hålla sig för sig själv under långa perioder i livet och mellan dessa ha intensiva korta passionerade kärleksrelationer eller vill åtminstone uppleva det på detta sättet. Precis som hannen snabbt försvinner från platsen när kärleksakten är över kan en person med skorpiondrag göra detsamma. Inte nödvändigtvis försvinna fysiskt men psykiskt och känslomässigt. Rädd för att förlora sin integritet eller självständighet eller som ett verktyg för att kunna dra sig undan in i djupet igen.
Magnetism, karisma och sexuell utstrålning är förknippat med tecknet och lika positivt som detta kan vara kan det uppfattas som negativt. Det är inte utan att det finns en förståelse för att det är en symbolik också för ondska. Dessa egenskaper gör att det är ganska enkelt för dem att manipulera och att få andra att ifrågasätta sina egna åsikter och till och med underminera deras vilja.

De har ett mycket hårt skal och deras förmåga att hålla sig i den mörka myllan reflekterar direkt över till egenskaper som envishet och tålamod. De är inga typer som direkt attackerar utan de bidar sin tid tills det uppenbarar sig en svaghet och det är då de hugger till med en farligt giftig tagg. De sparar sin energi inom sig tills precis rätt ögonblick. De är inte personer som förlåter i första taget precis. De är i naturen verkliga mästare på att scanna av sin omgivning och detsamma gör skorpiontecknet. De kan på ett ögonblick uppfatta de små signaler som gör att de vet varifrån de kan få näring. De har till sin natur behov av att gräva djupt. Djupt ner till mörkret och den kladdiga leran. På fler än ett sätt penetrerar de det som de är intresserade av. De är kapabla att se sanningen på ett omedelbart sätt som inte många andra tecken kan och de ser igenom håligheter, skuggor och masker som ingen annan.

De är ganska ovilliga att förändra åsikter och vanor, som det fixerade tecken det är, och kan ha ett ganska stort kontrollbehov. Med ett behov av att vara för sig själv visar sig det också genom att de inte gärna kommunicerar ut vare sig känslor eller planer.

Precis som de uppfattade skorpionen som feminin energi för sisådär 4000 år sedan (alla gudinnor förknippade med skorpionen) så är tecknet även det ett feminint tecken. Inte så konstigt kanske eftersom allt som är förknippat med jorden, underjorden, mörker samt död och återfödelse är förknippat med kvinnan.

Intressant tycker jag att det är att skorpionens gift kan döda (inte så vanligt som man tror) och samtidigt är det samma gift som kan bota. Detta är ju också något som ormens gift används för. Det som vi är mest rädda för kan också vara det som ger oss “livet” tillbaka. En form av transformation eller alkemi om man så vill. Deborah Holding skriver att det egyptiska order för denna svarta, mörka leran där bland annat skorpioner trivs i var kemit. Ett ord som senare adopterades av grekerna vilka kallade det för khemia, vilket senare var basen för ordet alkemi. Ett ord som står för kraft att transformera och för att kreera.

Tecknet skorpionen naturliga hemvist är också hösten. Tiden för att återgå till underjorden. I eposet Gilgamesh, som Gavin White berättar i “Babylonian Star-lore” , så är det en skorpionman och skorpionkvinna som vaktar det mytiska berget där solen befinner sig varje natt. Gilgamesh stiger ner under berget genom en tunnel och in i underjorden där hans utmaning och uppgift är att finna odödlighet. Och rent symboliskt så är det väl detta vi alla behöver göra. Vi behöver bege oss ner i vårt eget mörker, vår mylla och något leriga inre värld för att hitta vår odödliga själ.

Nu när fullmånen befinner sig i skorpionen så befinner sig solen i oxens tecken. Ett tecken och samtidigt en tid som pratar om grönska och uppvaknande. Liv och död mittemot varandra. Grönskan är beroende av den djupa myllan. Vi behöver gå ner i underjorden och undersöka våra rötter och vad som finns för att kunna blomstra och ta emot ljuset på det sättet som gör oss rättvisa. Vi behöver båda sidorna och vi behöver ha tillgång till våra inre alkemiska kunskaper för att kunna leva fullt ut.

Skorpionen och vågen är också länkade till varandra. Som du kan se på bilden är skorpionens klor vilande i vågskålarna. I ““Babylonian Star-lore” sägs det så här:

“Konstellationen vågen, vilka var formade av skorpionens klor för länge sedan, är heliga för solguden. I första hand så symboliserar vågen höstdagjämningen när dagen är lika lång som natten och soluppgången är i öst och solnedgången är i väst. I andra hand symboliserar vågen den rättsliga försiktigheten,…att väga upp bevisen.”

Och visst kan man säga att detta är viktigt att ha i åtanke  för skorpionens som naturligt har en psykisk och känslomässig förmåga att plocka upp “saker” från sin omgivning.

Skorpionen och jungfrun är även dessa länkade.

Länkningen dessa emellan syns ganska tydligt när man tittar på hur tecknen ser ut. Båda tecknen reagerar utifrån “magkänsla”/ instinkter där jungfruns tecken drar “in” till sig själv medan skorpionens tecken är utåt mer penetrerande och mycket fokuserad.
Både tecknen är feminina och båda är analytiskt lagda men medan jungfrun styrs av Merkurius och mentala processer är skorpionen helt inriktad på sina instinkter. Skorpionen har en tendens att stanna till vid ett problem tills det helt enkelt avslöjat alla sina dimensioner och därmed kan lösas upp.

Fullmånen i Skorpionen.

Då skorpionen har en tendens att hålla i saker i det längsta kan det även gälla emotionella upplevelser. I deras parningsritualer kan de hålla på att dansa runt varandra i timmar och kanske är det nu dags att se klart på det som för länge sedan borde ha lämnats. Här får vi möjligheten att släppa taget om våra historier och ge utrymme för nytt att komma in. Do-or-Die-Moon var det en astrolog som uttryckte det. Låt våren få plats även i det inre.
De saker som inte passar in i det som är din passion behöver få lämna dig. En riktigt fågel Fenix period. Kanske är Conchita Wurst och “Rise lika a Phoenix” talande just för denna fullmånen.

Intressant nog så ansåg egyptierna att skorpionen var en representant för en initiation till de heliga inre ceremonierna och många forntida astrologer ansåg att örnen var det högre uttrycket för skorpionens kraft. Och kanske är det så att detta nu är tiden för många att slänga bort den mask de bär och fullständigt acceptera och förstå den person som de verkligen är. Även om vi alltid kommer att bära på minnen behöver vi inte låta minnen styra våra upplevelser. Genom fullmånen i skorpionen kan vi bli tvingade att konfronteras med våra egna inre demoner och acceptera det vi går och bär på och som formar det liv vi lever.
När vi lägger bort de skuggor, det “mörka” men även de “positiva” sidorna kan vi genom deras aska resa oss upp igen och skaffa oss ett helt annat förhållningssätt till livet.

Nästan allt blir intensifierat under fullmåneperioden vilket innebär att skorpionens gadd kan stinga till riktigt ordentligt om vi inte ser upp och oavsett vilket område vi än ger oss in i finns behovet av att gå till botten med saker. Här finns behovet av att gräva ner sig i det djupa hålorna.

Ta tillvara på tiden och på varandra. Se värderingarna du går och bär på och undersök om dessa verkligen är något som du står för.