Att vara glad är känslotemat för dagen.

Visst är det en känsla som borde vara ganska okomplicerad! Att tillåta kroppen uppleva den sprudlande känslan av glädje, att låta ett fnitter bubbla upp som såpbubblor eller kraften i ett riktigt råflabb, som vi sa när jag växte upp, växa fram och uttryckas.

Men ack vad vi bedrog oss om vi trodde detta. För oj, vad vi kan komplicera saker och glädje kan faktiskt visa sig vara en av det mest komplicerade som finns.
Som det är med alla känslor har vi en tendens att bli påverkade av vår omgivning om det är tillåtet att visa dem eller ej. Påverkad blir exempelvis barnet som får en åthutning för att det skrattar på fel ställe och för högt så blir det ju inte skrattet som sådant som blir åthutat, det landar ju också i ursprunget glädje. Resultatet kan bli att det är känslan glädje man inte får lov att känna. Påverkad blir också barnet som inte blir åthutat för att det skrattar på fel ställe och för högt. Resultatet av det kan så småningom bli en känsla av utanförskap och mobbing för att man inte lärt sig det sociala spelet och inte upptäcker de normer som omgivningen använder sig av.

Kanske är detta ovan att hårdra det men jag har erfarenhet av båda exemplen.

Att känna det man känner är aldrig fel för det är ju faktiskt det du gör. Däremot kan det bli väldigt konstiga situationer som inte alltid är till det bästa för oss om vi inte lär oss att hantera våra känslor och att låta bli att identifiera oss med dem. Och det är detta som är så viktigt tycker jag att föräldrar, vuxna, visar yngre. Att visa att alla känslor är okey att känna men att alla känslor kan uttryckas på olika sätt och även uttryckas lite olika beroende på var vi befinner oss. Det här gäller ju inte bara känslan glädje utan alla känslor.

Glädje upplever jag också är en känsla som kan få oss att må riktigt dåligt. Glädje kan få oss att känna riktigt dåligt samvete. Glädje kan få oss att känna oss som riktigt dåliga människor. Glädje kan skapa mycket mer än bara den lyckliga känslan i kroppen.

För mig är det idag viktigt att vi lär våra barn att glädje är glädje, ingenting annat. Detta som ett led för att vi inte ska känna att glädje bär med sig negativa konsekvenser. För mig gör vi det genom att vi tänker på hur vi uttrycker oss och hur vi agerar bland annat. Glädje leder ju till så mycket positiva upplevelser och till så mycket tillfredsställelse i livet och inte vill vi väl missunna våra barn detta!

“Att vara en glad skit” och få höra det över huvudet på sig själv gör inget barn glad. Att leva upp till detta i alla situationer skapar förmodligen ingen lycklig människa precis.
“Att man är ett snällt barn som alltid ler”, är inte heller detta något som är optimalt att höra precis. För vilket barn vill vara elakt?
“Det är så gott att komma till dig för du är alltid på så gott humör”, tja skapar inte det ett tvång att bete sig på ett visst sätt?

Dessa och många andra uttrycker skapar vår vardag och våra upplevelser av hur vi kan ta till oss känslan glädje.

Att försäkra våra barn att vi får lov att känna oss glada fast någon har dött, fast det är krig, fast det är svält, fast någon är arg/sur hemma etc tycker jag är viktigt samtidigt som jag tycker att vi vuxna behöver bli mer medvetna om hur vi uttrycker oss och agerar. Vi behöver visa att glädje kan uttryckas på olika sätt så att vi kan vara empatiska medmänniskor.

#känslouppropet, #glad, #känslor

Copyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman