Månen

Fullmånen i Vattumannen

När jag idag skulle skriva om fullmånen började jag göra det den 13;e augusti. Jag kom att tänka på Störmånen vilket är ett av de namn som fullmånen i augusti har. Jag letade reda på vad jag själv har skrivit om fullmånen och landade då på exakt samma datum fast år 2014 och då har jag också skrivit om Stören. Jag kan inte låta bli att le lite och jag väljer att ta det som ett litet tecken att det kan vara bra att fundera på vad Stören har att säga mig augusti 2019.

Den simmar motströms för att komma till parningsområderna. Och visst kan det kännas som att vi själva simmar lite motströms, framförallt i tider där vi vill åstadkomma något. Kan det också vara en känsla som är lite familjär nu i augusti då det för många är dags att ta itu med arbetet igen efter semestern?

Skulle det nu kunna vara något som upplevs som kämpigt, något som känns som att man arbetar mot strömmen? Om vi nu upplever detta, hur skulle det vara att stanna upp lite och fundera på vilken inställning vi har? Är det inställningen som är kämpig? Kan vi underlätta lite för oss själva om vi tänker och ser vår väg på ett litet annat sätt? Tja, vem vet och det skulle ju kunna vara värt att fundera på iallafall.

Sabian Symbol säger så här 22 grader i Vattumannens tecken den 15 augusti;

“A RUG IS PLACED ON THE FLOOR OF A NURSERY TO ALLOW CHILDREN TO PLAY IN COMFORT AND WARMTH”

Jag satt igår och kikade lite på en matta som fanns på en auktion. När jag nu läser ovanstående börjar jag tänka på att det är mycket som beror på vilket underlag som man har att vara på. Mattan jag tittade på var helt underbar, det var en Kelimmatta vilket också betyder att den var intensiv med härliga mönster.

Ett sådant underlag kan ju ta en del av vårt fokus, kanske är det inte så enkelt att släppa taget om just det. Det är också en möjlighet för oss att bara vara i nuet, att låta vårt inre komma upp till ytan och aktivera oss med sådan som är kreativt utan förväntan på att det ska leda till något speciellt.
Det kan vara viktigt att ha utrymmen, att ha rätt underlag, där vi får en chans att tillåta oss att bara vara.

Så när nu fullmånen befinner sig i Vattumannen med ovanstående inslag tycker jag nog att det kan vara en idé att låta olika saker ta plats inom oss. Att riktigt känna det att oavsett vad som föds nu vid fullmånen så är det något individuellt som ska ta sin plats i sin omgivning. Att vi har en möjlighet att se på saker ur olika perspektiv men komma ihåg att det är vi själva som ser det ur olika sätt och att vi då också behåller oss själva.

/Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2019 Malou Thorman

Att sprida frö fasen

Att sprida frö fasen.

Ja, så kan man kalla den månfas som vi nu är inne i. Vi har lämnat fullmånen och nu landar vi i den form som vi avslöjade under fullmånen. Avslöjade för andra eller för oss själva. Dane Rudhyar förklarar vad fasen kan betyda för oss. När vi har varit i de stunder när vi har presenterat något som har en djup mening för oss, avslöjat våra tankar om något viktigt, ja då handlar denna fas om att vi nu börjar bi medvetna om vad detta innebär. Denna “upptäckt” vill vi också sprida. Vi vill att dessa frö ska komma ut till andra och växa sig stora och givande. Sprida för att få en möjlighet att aktivera andra.

 

I går kväll satt jag och funderade på denna fas och vad det kan betyda att förmedla sina egna insikter. Jag kom att tänka på ett inlägg som handlar om jämförelse. För visst är det så att vi har en tendens att jämföra oss?

När nu månen rör sig över jungfruns tecken kanske det kan vara extra viktigt att ta sig en funderare över hur mycket vi landar i det med att jämföra oss..och vara kritiska..mot oss själva eller mot andra.

Jämförelse

Jämförelse, det är vad Elisabeth ställde sig frågor om i ett inlägg “ Med vems ögon mäter du ditt värde?” Och Sanna Nova Emilia som driver True Heart Education funderar över Elisabeths inlägg på Facebook; Vad kan konkurrens ge oss som samarbete inte kan?.

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om jämförelse, och det måttband som vi har en tendens att använda. Att det måttband som vi har inom oss inte bara får oss tävlingsinriktade det kan även få oss att inte ens börja göra något. Många är de som ger upp redan innan de ens tagit första steget.

Det finns ju även studier som visar att vi har oerhört svårt för att hålla isär olika personer när vi jämför oss med andra. Om vi exempelvis anser att vi är odugliga eller inte klarar av lika mycket som många andra gör har vi en tendens att lägga ihop våra intryck från flera andra personer samtidigt. Du har kanske en granne som alltid har kliniskt rent, en annan granne som alltid har sett det senaste på teatern, en annan som alltid har läst de senaste böckerna m.m. Alla dessa lägger vår hjärna ihop till en och vi separerar inte individerna utan jämförelsen blir så mycket tyngre då vi minsann är så värdelösa så vi inte har förmågan till något av detta.

Precis som många andra tycker jag att det är en komplex fråga. Den innehåller så många variabler så det blir svårt att trassla ut vad det är som är början.

Kanske ligger det kvar i vår reptilhjärna att vi behöver vara alerta, pigga, på vår vakt. Vi behöver vara starka och jägare i vår natur för annars överlever vi inte. Sjuka lämnas kvar för de sinkar gruppen. Det sägs ju också att vår reptilhjärnas tendens att vara på sin vakt och granska allt med misstänksamma ögon ligger till grund för den ström av negativa tankar som långt överskrider våra positiva tankar under en dag.

Om vi nu har kvar dessa instinkter, behöver vi kanske hitta sätt att hantera detta. Finna nya strategier som fungerar för vår nutid. Rätt sätt är kanske inte att fördöma något som är nedärvt och som triggas med automatik i vissa situationer. Då kanske vi skapar andra negativa mönster.

Någonstans tror jag att “tävlingskänslan” triggar igång vår förmåga att hitta nya lösningar, att det i likhet med konfliktsituationer, skapar kreativa tankebanor. Precis som jag tror gränser skapar kreativitet. Jag tror också att om vi inte kan hantera denna impuls på ett bra sätt då hamnar vi i den situation där vi försöker överträffa varandra överallt och ingenstans.

Jag tror att “tävlingskänslan” är en del av det som gör att ett samarbete fungerar bra. Att det är ett ypperligt verktyg om det från början hanteras rätt. Samarbete betyder för mig att det finns ett mål som man vill komma fram till. För jägarna betydde det kanske att fälla djuret som skulle ge mat till hela gruppen. Slutresultatet var det som gällde. Alla insatser hade sitt värde och betydelse för resultatet.

Individ plus samarbete. Idag har vi ett mer materiellt utvecklat samhälle men någonstans så tror jag att vi inte har utvecklat vårt inre i takt med detta. Kanske är det till och med så att om jägarsamhället fortfarande fanns och hade vår materiella status, vår kunskap om sjukvård, då hade de på ett naturligt sätt införlivat detta verktyg med sin målsättning?

Istället är vi så rädda att bli utan och utanför att många blir förlamade av rädslan eller så triggade att vi gör allt för att känna att vi är med i racet.

Jag tror att vi behöver ge våra barn den möjlighet från början att se att de inte blir utan för att delar, de får med automatik mer. Medmänsklighet gör livet rikare, inte fattigare. Jag skulle vilja se barn bli glada när de får extrahjälp när det behövs, inte skämmas och gå undan. Jag vill se barn som uppmuntrar varandra, som peppar och som stöder. Och det är vi föräldrar, vi vuxna och vi som formar samhället som behöver införa detta som norm.

Jag vill ha verktyg som gör att denna “konkurrens”, “tävlingskänsla” riktas på rätt sätt. Att den bygger på kreativa möjligheter för mig, så att jag hittar mer av det som jag kan göra, jag kan hitta mina talanger. Jag jämför mig med mig inte med dig.

Att vårt behov att spegla varandra, vilket vi behöver redan från det ögonblick vi är födda, är en hjälp och inte blir till negativa stämplingar.

Att du har “finare” möbler, “märkeskläder”, mer “gillare”, mer “pengar” säger faktiskt ingenting om mig. Om jag inte tillåter det att göra det.

Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2018 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild: alvaro tapia hidalgo

Fullmåne

Fullmåne

Denna måne som fascinerar och som betyder så mycket för många.

Ja denna måne betyder mycket för mig också och en av anledningarna till detta är att den får mig att tänka till. Den får mig att fundera över mig själv, över mina reaktioner, över andras reaktioner samtidigt som den ger mig inspiration till så mycket. Jag tycker om allt som kan väcka min lust att undersöka, min lust att titta bakom och att dyka djupt.

Just denna måne nu i januari är speciell. Fullmåne, månförmörkelse och samtidigt Blue moon och inte bara det…supermoon är ett annat fenomen som också inträffar just nu. Då ska vi se, Fullmåne som är den andra fullmånen i samma månad och detta tillsammans med en månförmörkelse och att detta just inträffar när månen är som närmast jordens orbit.

När jag nu börjar fundera över vad detta kan ge för signaler börjar jag med att fångas av fullmånen, allt händer ju också i Lejonets tecken, och jag tänker att symboliken för en fullmåne handlar väldigt mycket om att presentera något, att något föds, något ska fram. När detta nu händer i Lejonet som i sig handlar om att leda i mångt och mycket..eller att kanske presentera sig själv som en ledare. Auktoritet och samtidigt väldigt lekfull.
Nu hamnar denna i mörker, jorden placerar sig mellan solen och månen och vi upplever denna förmörkelse.

Det här leder in mig på funderingar som ” vad är det som jag behöver fundera över när det gäller att föda fram och att presentera något”. Den får mig att vända mig inåt och börja rota i mitt eget sinne istället för att vara i den här känslan “äntligen kan jag presentera det som jag burit och arbetat för under en period”.

Förmörkelser kan också innebära en signal till att titta på det som en gång har presenterats. En bra idé tycker jag och för mig gav just denna signal mig mycket att tänka till om. Personligen brottas jag med en del som påverkar mitt liv mycket, både känslomässigt och praktiskt och just det här att titta bakåt hur det har sett ut under andra förmörkelser i lejonets tecken kändes ganska okey.

När jag läste en artikel om just detta med månförmörkelser bakåt i tiden så blev det även presenterats år där detta hade inträffat i bland annat lejonets tecken under jan/feb månad.

1981,190/91, 1998/99, 2000 samt 2008/2009. Varför inte kika på detta och se om du kan hitta något som kan vara talande för just dig. Tänk på att det här inte handlar om att det nödvändigtvis ska vara hemska, pinfulla händelser. Förslag ges i samma artikel om att det kan vara viktigt att fundera över vad man gjorde, vad var viktigt för dig och var du var? Du kanske kommer ihåg kreativa genombrott och hur dessa genombrott togs emot av andra.

Månförmörkelser är vidare en signal till att komma ihåg hur vi har känt vid andra tillfällen då vi har presenterat, upplevt något som har betytt väldigt mycket för oss.

Det som skrivs om Sabian Symbol tycker jag också säger mycket.

Fullmånen Lejonet: AN EVENING LAWN PARTY OF ADULTS

När jag läser detta kommer jag att tänka på ett party där många samlas på gräsmattan och där de går omkring och “umgås” med varandra. Umgås på ett sätt som för mig blir lite krystat och kanske enbart för att vara social för att det är normen. Eller..det kanske är för att detta är sättet att få gemenskap? Att vara social överhuvudtaget?

Personligen är jag inte mycket för att vara social enbart för att vara just detta. Jag är mer en person som drar mig tillbaka och iakttar. Både sätt att vara har sina fördelar och nackdelar och det finns nog ingen som kan säga vad som är bäst av detta. Kanske är det så att det viktigaste är att vara medveten om detta.
Kanske är det just detta denna fullmåne, månförmörkelse, supermoon, bluemoon vill tala om för oss?

Det finns många vinklingar av det mesta här i livet och många gånger behöver vi ta ett steg tillbaka och fundera över hur vi står i detta? Vad har vi inom oss som leder oss till det agerande som varit och som är?

There is only one thing in the world worse than being talked about, and that is not being talked about. Oscar Wilde

Ovanstående är ett citat som jag fann på sidan som Lynda Hill har. Nog skulle detta kunna vara en uppgift att få. Vad betyder uttalandet för dig?

Malou

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2018 Malou Thorman
Acknowledgements: Lynda Hill´s sabian symbol,bilder: okänt

Nymåne – passionerad och envis

Nymåne

Första nymånen 2018 och jag sätter mig och försöker reda ut vad jag känner inför detta nya år och vad denna första nymåne symboliskt kan säga till mig.

Denna första nymåne är i stenbockens tecken, mitt måntecken. Ett tecken som i mångt och mycket står för stabilitet. Tecknet som styr vårt skelett, benen i vår kropp.

Detta envisa (på gott och ont), modiga, ansvarsfulla och stabila tecken (ibland lite dumdristig också). När jag funderar lite över mig själv och de egenskaper som det sägs att stenbocken har så..tja, nog kan jag säga att jag känner igen mig själv i detta.

Som allt annat kan man vända och vrida på detta. Egenskaper kan i mångt och mycket vara väldigt positiva precis lika mycket som de kan vara mindre positiva, för att uttrycka det lite fint. Många gånger fastnar jag i  detta att känna mig ansvarig. Något som jag generellt sätt tycker är en ganska bra egenskap. För mig är det viktigt att ta ansvar och stå för skeenden, obehagligt eller ej behöver vi med öppna ögon och sinne ta emot detta.

För inte så länge sedan blev jag fråntagen möjligheten att ta ansvar och mitt skelett, min grund krackelerade verkligen. När vi blir fråntagna det som är vår grund, det som gör att vi kan stå upp och ta oss fram i livet, ja då uppstår det sprickor i det som bär upp oss. Många gånger har det ingen betydelse vad det är eller vem som gör, utan hur det görs blir det viktigaste. När vi inte får en möjlighet att använda oss av det som är vår styrka, det som vårt skelett består av..tja då får vi svårt att stå upp. Men…stenbocken ger mig med sin symbolik förmågan att inse att det är jag som väljer min väg.

Kan det vara så att det är dags att börja detta nya år och denna måncykel med att fundera på vilket berg du vill klättra upp på? Är det dags för dig att inse vilken styrka du har inom dig och det är du och ingen annan som tar dig från det ena klippblocket till det andra? Att det är du som kan balansera på de mest omöjliga platser och samtidigt se ut som om det här är väl ingenting. Och faktum är att det faktiskt inte är det när du väl insett att du har förmågan att göra det.

När jag väl har rett ut lite vad jag känner och tänker om denna nymåne sätter jag mig för att läsa lite vad andra har uttryckt sig om just detta.
Jag kan inte annat än le när jag tar del av vad andra har att säga.
“Stenbocken styr över våra ben, vårt skelett, grunden för vår kropp, där vår stabilitet kommer ifrån och där vi lagrar våra mönster.”

För mig är det sanning som en annan skribent uttrycker det “vårt främsta syfte är nu att lära oss att låta vårt andliga arv landa i vår fysiska vardagliga liv.”
Det som vi ser som vårt andliga arv, det som vi upplever, känner och tror på, ja detta behöver vi lära oss är det som styr vårt vardagsliv. Det är detta som behöver styra de steg vi tar, de val vi tar.

April Elliot Kent skriver så här:
“Just because something happens that is unfair or isn’t our fault doesn’t absolve us from our responsibility to try to achieve the life that we want. Whenever someone tells me about their problems and rattle off a long list of reasons why overcoming them is impossible, I know I’m hearing the self-imposed limitations of their Saturn. And the Capricorn Three Kings rise up in me to tell them, “Start focusing on what will work instead of what won’t work. Take back your life.”

Jag personligen kommer att bära med mig symboliken för denna första nymåne 2018 och låta vetskapen om att jag har förmågan att ta mig fram och balansera på ytor som ser stört omöjliga ut att stå på.

Önskar dig en härlig fortsättning på 2018

Halvmåne i avtagande fas

Halvmånen är här och det i sin avtagande fas.

En månfas som på många sätt brukar förknippas med något som man kan kalla för “motstånd”. Man kanske kan säga att allt inte flödar så lätt. Vissa av oss känner inte av det alls medan andra tycker att livet är mest ett enda stort problem.

Jag tänker att det är ganska skönt att det finns dessa avbrott i en cykel. En del gånger flyter allt på, kanske till och med så att man börjar uppleva det som om det aldrig händer något, lite stiltje. Andra gånger är det den ena saken efter dan andra som ställer sig i vägen, inget fungerar som det ska.

Personligen tycker jag att dessa stunder av motstånd kan vara bra, jag tror att vi växer i dessa stunder. Motstånd gör att vi behöver tänka och förhålla oss på ett annat sätt. Motstånd innebär inte att vi behöver ge upp på något sätt. Motstånd kan innebära att vi inser att den väg vi går inte är den bästa och det kan också innebära att vi ser att den väg vi tänker gå är den bästa och det är de eller det som förhindrar är kvar i något som inte är bra för någon. Eller att de/det helt enkelt har ett behov av att vara kvar.
I vilket fall som helst så kan halvmånen och den typ av situationer som kan uppstå få oss att fundera på om det vi håller på med är det bästa för oss.

Symboliskt kan man se fullmånen som förlösningen av något, vi ger ut/avslöjar något som vi arbetat för. Efter fullmånen är vi lite i en eufori över detta som vi brinner så för. Nu kommer vi då in i en fas där vi mer vänder oss in mot oss själva istället för att övertyga vår omgivning att det vi upplever som rätt också är rätt. Denna fas gör då också att vi med automatik börjar fundera över vilket resultat det har gett.
Var detta verkligen rätt? Har det gett det som jag hade förväntat mig eller är det på rätt väg mot det som jag vill ska ske?
Vi kan alla behövs dessa stunder av reflektioner för att hamna rätt.

Den här gången kanske det då också handlar extra mycket om just detta. Halvmånen har vågen som tecken och visst är det att väga saker mot varandra. Väger det jämt eller är det den ena sidan som väger över?
Balans helt enkelt.
Balans kan man ju också kalla det som halvmånen står för på sätt och vis. Har vi balans om vi aldrig möter motstånd i livet?
Den Gudinna som styr och ställer över vågens tecken enligt Hellinistiska tron är Hestia. Du kan läsa lite mer om henne här på min sida om du vill veta mer om henne. Hestia, där handlar det en del om fokus, om härden. Den plats som fanns i mitten av våra hem förr i världen. Mittpunkt och balans.

Jag tänker på Justice, på bilden där Gudinnan står med en våg i ena handen och ett svärd i den andra. Svärdet står precis som vågen för balans. Ett perfekt svärd ska kunna balansera på sin spets.

Svärdet är även förknippat med elementet luft, vilket innebär den mentala världen. Tankar och kommunikation. Självklart finns här även associationer till kraft, makt , ära, krig och försvar.
I processen att skapa ett svärd är det nödvändig att använda sig av alla elementen, alltså eld, luft, vatten och jord. Det sista elementet som är viktigt att använda är – anden. Om du inte är balanserad och vet den rätta vägen kan ett svärd vara verktygen för mycket ondska.

Drömmer du om ett svärd kan det handla om att ta tag i den egna kraften, att skära av band, att söka den egna sanningen. men också om beslut, aggression och att agera.
Svärdet har i alla tider haft en stor betydelse, titta på Kung Artur och vilken betydelse svärdet hade för honom. Men även i den verkliga världen har den haft betydligt större betydelse än den har idag då den inte alls används på samma sätt. Ett svärd med dess inskription kunde vara en oerhört viktig symbol för en hel familj och dess ätt. Svärdet fanns i många ritualer och idag har den kanske bara en funktion i en ceremoni. Men den finns i vårt sinne och den kollektiva arketypiska världen påverkar oss hela tiden, så det är fullt möjligt att den kan uppstå i våra drömmar.

Vad du behöver vara uppmärksam på är i vilket sammanhang du använder ett svärd, varifrån fick du det och din känsla inför det. Kanske är det just detta som har en betydelse här och nu?

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2018 Malou Thorman

Årets första fullmåne

Årets första fullmåne

Januari, nytt år och det startar upp med en fullmåne! En fullmåne som befinner sig i kräftans tecken och jag kan inte låta bli att le när jag tänker på hur saker sammanfaller.

Häromdagen började min man att titta på sin släktkarta och blev fast där. Ofta blir det ju så, blir man involerad i något blir man det ordentligt.
Plötsligt kom DNA test upp i samtalet som vi hade om släkt och släkttavlor. Plötsligt hade vi båda två beställt ett sådant test. I samma veva blev jag också fast i den släktforskning som legat i dvala under en väldigt lång tid.
Att jag log när jag började skriva om fullmånen och kräftan är just för det faktum att kräftans tecken handlar mycket om familjen. Att värna om de som finns runt omkring dig och det som varit.
Och vad är släktforskning om inte just det, familj, släkt och det som varit?

När jag sitter där och för in namn efter namn i mitt eget släktträd funderar jag över deras liv och vad det är som försigått i det. Många har fått betydligt mer än ett eller två barn, vi pratar mer om fem, sex och till och med upp till 10 barn. Hur orkade dom, hur klarade dom av dagen och hur såg det ut där de bodde?
Jag kommer längre och längre bak i tiden och på något sätt försjunker jag in i funderingar i samma takt som släktträdet växer.
När dom tittade upp mot månen, vad tänkte dom på då? Vad drömde dom om och gjorde dom det överhuvudtaget? Hade de funderingar över hur det såg ut för deras släktingar en gång för längesedan precis som jag har idag?

Jag sätter mig och börjar skriva det här inlägget och tankarna fortsätter och det där med familj blir ett begrepp som landar framför mig. Vad är en familj egentligen? Jag tänker på vad vi själva sätter in i det begreppet. Är det vår släkt vi tänker på eller har vi även andra personer som vi räknar in i vår “familj”?
Olika bilder blixtrar förbi i mitt sinne och det är allt ifrån min egen barndom till den jul som precis är firad med nästan hela min familj. Dessa bilder får mig att bli en aning sentimental. Det är många som har försvunnit, familjen har krympt. Samtidig är det också så att det är många som inte har någon familj överhuvudtaget, många som inte har några vänner och kanske är det även så att det är en hel del som inte har de som de kan kalla för bekanta heller.
En del gör inget annat än längtar efter att ha få just den där gemenskapen och andra gör inget för att behålla den som de har.
För visst är det så att vi själva på många sätt och vis är de som skapar vår egen familj?
Jag har min familj, en familj som jag har släktskap med och som jag också känner är min familj. Jag har också en familj som inte på något sätt hör till mitt släktträd men en familj som jag har andra rötter ihop med. En familj som består av vänner. Vänner som jag kan dela mitt liv med. Vänner som ser mig, hör mig och känner mig.

Så jag tänker för mig själv när jag nu kikar upp på just denna fullmåne att varför inte låta detta år vara inriktad på sådant som värnar om min egna personliga trygghet, min inre bas och de värderinga som är viktiga för mig? Att titta på de saker som kräftans tecken symboliserar? Och framförallt, vad gör jag för att bibehålla, för att skapa och forma detta? På vilket sätt ser jag till att de finns där? Skapar jag familjebanden eller tar jag för givet att det är någon annan som gör det?

Månen

Månen

Allt vi behöver är att minnas – säger citatet på bilden. Det låter så enkelt, dock brukar det enkla vara väldigt
svårt. Och det svåra gör vi väldigt enkelt. För det är svårt att lägga lager på lager över det som vi har inom oss.
Det är svårt att hålla undan våra känslor och våra behov men hittills har vi gjort det för att vi har behov av att
följa normen och vi är rädda för konsekvenser.
Att det är svårt blir också en fördel för oss när vi börjar närma oss tiden då det är dags att följa det som är vår natur. Fördel för att allt inom oss vill få synas. Våra lager börjar skälva så fort vi har tagit steget in i vår inre skog. Vårt inre liv pockar på uppmärksamhet och just nu har jag en känsla av att det hörs tydligare än någonsin.

Solen brukar stå för den manliga principen och månen för den kvinnliga, solen för dagen och månen för natten. Solen står som symbol för det som vi klart ser. Det som vi är medvetna om. Vi förknippar den med yttr aktiviteter, att agera och att göra. Både solen och månen är något som hela tiden existerar även om vi har en tendens att
inte se det så. Vi vet logiskt att detta är ett faktum men sällan tänker vi på deras samexistens, och det kan också vara en förklaring på varför vi så lätt fastnar i ett agerande utan att ta hänsyn till våra inre känslor och vice versa, att vi lätt blir låsta i våra känslor utan ett agerande.

Är vi för länge i solljuset innebär det att vi riskerar att bränna ut oss och att vi blir uttorkade. När vi är i dagsljuset blir vi lätt förledda och förförda av det vi ser och det vi kan ta på. Vi förtränger de signaler som kommer ifrån oss själva och som säger att något är rätt eller fel.

Att befinna oss i månen ljus hela tiden innebär också det, att vi kan bli utbrända och uttorkade. Om vi hela tiden är i våra känslor och rotar kommer vi till slut att tappa vår förankring. Månen är starkt sammankopplad med vattnet och om vi befinner oss i vattnet under lång tid blir vi faktiskt också uttorkade rent fysiskt.
Solen är en nödvändighet för att månen ska synas. Månen har inget eget ljus. Medvetandet behövs för att vi ska upptäcka det som är vårt omedvetna (månen). Även om månen inte har ett “eget” ljus är upplysning en av dess symboler, vilket innebär att det är en form av projicering. Månens roll blir här passiv, vilket passar för när man drar sig tillbaka och reflekterar och drar slutledningar.

Månen sätts även ihop med;
• Psyket – Omedvetna – Romantik – Kärlek – Skuggan – Mörker – Upplysning (Magi) – Mystik – Kvinnlighet – Liv – Död – Återfödelse – Perception – Intuition – Övergångar – Cykler – Tid – Mottaglighet – Fantasi – Under

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman

Nymåne

 

Nymåne

Nymånen är här och det i Skorpionens tecken. Som alltid tycker jag att det är spännande att kika på just nymånen. Jag tycker att det ger mig en god hjälp till att få grepp på min egen månad. Jag måste erkänna att jag inte tar detta bokstavligen men det ger mig en möjlighet att få något att koncentrera mig på plus att det ger uppslag om vad det är jag kan arbeta med under månaden.
Visst är det så att vi ofta behöver ett uppslag eller en puff åt rätt håll för att komma vidare?

Nymånen är ju sagt fortfarande i mörker och så är vi. Vi bär med oss det som varit och kan samtidigt sia lite framåt. Kanske känner du igen detta att det uppstår en förmåga till att gå lite djupare inom dig själv när mörkermånen är här och just denna förmåga får oss att öppna upp till sinnen som vi inte använder oss av när vi tar emot alla de ljud och bilder som vår omgivning överöser oss med.

Under nymånen kan det inom oss starta upp processer som vi inte riktigt kan sätta vare sig ord eller bilder på. Och som sagt just nu är det Skorpionen som puffar på i just det förloppet.

Att avsluta och att starta upp processer är just vad Phoenix på många sätt står för. Phoenix som är en högre aspekt av Skorpionens tecken.

Kanske är det just nu som det är aktuellt att fundera på detta? Eller rättare sagt låta det inre på ett mer handfast sätt komma upp till ytan? Detta så att vi får en möjlighet att kika på det och bestämma oss för om detta ska förvandlas genom att bli till aska och denna askan vara just den näring som behövs till det nya.

Gudinnan Hekate

Under mörkermånen är det Gudinnan Hekate som har ett fast grepp om symboliken. Gudinnan som står för alla tre aspekterna, Jungfru, Moder och Den Visa. Under mörkermånen bär vi på alla dessa tre på ett tydligare sätt. Detta i sin tur ger oss inblick i det som varit, det som är och det som komma ska.

Jag tänker även att just här och nu kan det vara så att vi kommer nära denna upplevelsen att dö, för det är just detta som fasen också handlar om. Och det är ganska vanligt att många inte är rädd för att vara död men däremot ganska obekväma och rädda för själva döendet. Man vill helt enkelt inte att det ska vara smärtsamt. Just detta är väl det som gör att vi har så svårt för att ta till oss de processer som har sin likhet med detta. Som att stå inför faktum att det är dags för en förändring eller varför inte stå inför det faktumet att det är dags att lämna något eller att något har lämnat.

Här och nu har vi möjligheten att plocka fram vad som ska finnas i vårt liv eller ej. Det kan vara allt från personer till vad vi har hållt heligt. Jag läste i en artikel om nymånen något som jag håller med om passar just för Phoenix och denna nymåne i Skorpionens tecken.

“Jag älskar mig själv tillräckligt mycket för att inte ge mitt ljus till personer som inte kan ta emot det”

Sabian Symbol för nymånen:

Ett militär band marscherar högljutt genom stadsgatorna.

Jag sätter mig och funderar lite över vilka olika symboliska betydelser vi kan hitta i detta. Jag börjar fundera över stolthet. Visst är det så att när vi står där och tittar så kommer känslor av samhörighet och stolthet upp i viss mån. Här finns upplevelse av tillhörighet och frågan är om inte just detta är en del av syftet med den här formen av marscherande och varför inte med den här formen av musikband. Att det ska visas upp och skapa en gemenskaphetskänsla. Det handlar väl också om att imponera på sin omgivning.

Jag går även in i den symboliken som att det handlar om att just göra sig hörd och detta på ett ganska markant sätt. Inte alltid välkommet skulle jag kunna tänka mig. Framförallt om man är upptagen av något helt annat. Kanske är det just också det som är meningen med att marschera fram och under tiden låta massor.

Finns det något eller snarare någon som vi har missat runt omkring oss? Har vi ignorerat någon som nu förtvivlat vill ha vår uppmärksamhet, eller är det vi som behöver göra vår närhet hörd?

Kan det vara så att det krävs inte bara en person utan många i det som ska genomföras? Det kanske behövs andra som passar in i just din orkester? Kanske är det så att de inte spelar samma intrument men det de spelar behövs för att det ska låta som tanken är med just den melodin?

Ja som sagt, det finns många olika sätt att vända sig när det gäller Sabian Symbol och jag tycker att det är oerhört spännande att ge mig i dessa då det alltid på något sätt går att vända och vrida så det passar den egna personliga omständigheten.

Önskar dig ett fint avslut av månfasen och en spännande början på nästa

Malou

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder: okänt ursprung

Mörkermåne

Mörkermåne

För varje dag kommer vi djupare in i den puls som vill att vi tittar på oss själva. När vi ser oss omkring idag då ser vi många som ryggar tillbaka när de upptäcker mörkret. Inom en del områden är det rätt och riktigt att bli rädd och rygga tillbaka och det är områden som signalerar en verklig fara.
Men de flesta ryggar tillbaka vid rädsla, en rädsla som vi inte vågar undersöka. Finns det något reellt hot där bakom eller är detta något vi har lärt oss att fly ifrån?
Mörkret och den tid vi nu vandrar i är ett av de exemplen där vi lärt oss att det är farligt. Vi ser inte mörkret som neutralt utan vi har värderat det. Vi reagerar numera med automatik när vi befinner oss i ett område som är mörkt. Vi backar bort och försöker hitta ett ljust område omedelbart. När det gäller i vår omgivning tänder vi en lampa, ett ljus eller en ficklampa och när det kommer till vårt inre, hittar vi något att göra vårt sinne upptaget med, allt från planering till filmer eller böcker.
Att bli vän med månen är ett sätt att bli vän med mörkret. För månen symboliserar i mångt och mycket just mörkret. För det svarta och oändliga tillhör kvinnans värld och kvinnans värld är månen. I det
svarta och oändliga behöver vi vara för att komma åt vårt ljus. Det där allra innersta ljuset som är vår kärna och vårt liv.
Under tiden solarisation skedde då blev också mörkret omvandlat från att vara liv till att vara en död som innebar inget liv. Eftersom mörkret var en symbol som hörde ihop med kvinnan blev också kvinnan
stämplad som farlig.
Mörkret hörde också ihop med vår jord och när vi började titta uppåt mot himlen och skicka iväg vår dyrkan till solen så tappade vi vår vördnad för jorden.
Mörkret – jord – kvinnan, detta hör ihop och dessa är också respektlöst behandlat idag. Respektlöst även av kvinnor. För att vi inte vet något annat, för att vi följer den norm vi lever i och för att vi vet vilka vi är. Månen hjälper oss steg för steg att möta det ljus vi har inom oss. Att plocka fram den gnista som kan få oss att se oss precis så som vi är, på ont och på gott. För på ont och på gott är det enda som få oss att bli hela.

Att lära känna i djupet är också skorpionens längtan och drift. Ett tecken som månen går över idag. Här har vi nu ett behov som kan väcka intensiva känslor och ett behov av att kunna gräva sig ner till källan. Här är det inga halvmesyrer som gäller.
Som alltid är det viktigt att inte låta sig bli förlorad i känslornas dynamik utan att ha lite koll på vad som händer. Eftersom vi har ögonen och öronen riktade inåt oss själva kan den där taggen minsann göra riktigt ont då och då. Jag vet att jag själv haft perioder då jag släppt mig lös i känslornas värld riktigt ordentligt då skorpionens behov haft en stor roll. Jag har satt på musik som tagit tag i min själ och svingat mig runt och runt. Det har ilat från tårna ända till huvudet och tillbaka igen. Jag har knappt fått luft och jag har rullat runt och kvidit. Under en kort stund har detta varit gott att bara få utlopp. Att låta känslor få storma igenom alla mina sinnen. Men om jag låter denna upplevelse få ta över äganderollen över mig då är jag hjälplöst förlorad. Då blir jag lätt ett offer men lika lätt en despot.
Att möta skorpionen är inte bara intensitet och dynamik. Det är inte bara att gräva djupt och akta sig för stinget. Det finns ett högre perspektiv och det är örnens. Att se mer och få överblick. Är man medveten om vilka energier och vilken dynamik det är som pockar på, ja då kan man ta det perspektivet. Att välja är vår rätt. Din och min. Vill du använda dig av tiden för att må bättre då är detta tiden då du kan göra dig av med inre spänningar som du haft svårt att släppa eller till och med svårt att erkänna att de
existerar. Det kan vara svartsjuka, avundsjuka eller sexuell frustration. Mycket av dessa
känslorna kan göra sig påminda genom att din mage krånglar. Tiden är ju den rätta, den
avtagande månen är absolut den fas då vi gör bäst i att rensa.
Visst kan du fasta och göra ändringar med din mat men det handlar också om att upptäcka vad jag håller fast rent mentalt.
Skriv ner vad du känner…en A4 varje morgon…och riv den eller bränn den sedan omedelbart. Du ska vara helt säker på att ingen läser vad du har skrivit och du behöver absolut inte läsa det igen. Det handlar om att bekräfta sig själv, att se och känna och lära sig släppa taget.

Skorpionens härskare enligt den Grekiska Hellenistiska zodiaken är Ares. Krigets Gud. En inte alls så välsedd och ”dyrkad” Gud som många andra.
Enligt Grekerna härskade Ares över den ”nobla” själsstriden. Och detta är skälet till att han kallades krigets Gud. Det sägs att Ares älskar krig och det är sant om man förstår vad det innebär.
Ares inbjuder oss så att vi kan engagera oss i de skamfulla, oundvikliga, svåra och ibland nästan monstruösa konflikter som uppstår i livet. Dessa som vi behöver för att komma vidare i livet
Ares skapar inte dessa konflikter, men han härskar över den naturliga process som dessa konflikter uppstår genom. En process som är naturlig och som är oundviklig.
Ares och Afrodite, Krigsguden och Kärleksgudinnan fick bland annat dottern Harmoni. Detta säger mycket om det astrologiska tecknet Skorpionen och det säger också mycket om det resultat som vi uppnår om vi tar tag i det som finns inom oss.
Dessa dagar då skorpionen skänker oss påverkan genom månen kan vi kanske fundera lite över vad vi har inom oss som behöver integreras och influeras av varandra så att resultatet kan bli något som för oss framåt i frid.

Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman

Halvmåne, Lejon och 11:e huset

Halvmåne, Lejon och 11:e huset.

Det är inte bara själva planeten som skapar symboliken och det är inte bara planeten och det zodiaktecken som det befinner sig i. Om man vill kan man naturligtvis stanna till där. Själv gör jag detta ganska ofta. För mig har månens olika faser en otrolig betydelse. I mångt och mycket kan jag få idéer till massor av saker som jag just där och då behöver eller har nytta av att ägna mig åt. Just den här halvmånen ägnar jag mig åt både måne, zodiaktecken och det hus som detta zodiaktecken befinner sig i mitt privata horoskop.
Samma kan du göra om du är intresserad av det. Ta och kika efter var ditt lejon befinner sig och plocka ut den grundläggande betydelsen som det hus har. Man behöver inte ta allt, det går ju knappas men plocka ut det som du tycker känns okey.

11:e huset

Det 11:e huset där jag får en möjlighet att upptäcka att jag inte är ensam. Huset där vänner och grupper befinner sig. Och just där har mitt Lejon. Det är just här som mina ögon, mitt hjärta och ja, hela jag möter och bemöter min omgivning.

Det är även i det här huset som vi kan börja kika på det där med att vara “inne” eller “ute” vilket i sin tur har sin grund i det där med grupptillhörighet. Huset kikar på områden som kan visa oss vad vi har gemensamt och vad som gör oss olika varandra.

Som jag brukar säga så beror vårt jag idag på det som vi bär med oss från förr och det som lockar oss i framtiden, de här båda aspekterna och det som händer idag samarbetar hela tiden och väldigt många gånger är vi inte överhuvudtaget medvetna om det eller rättare sagt vi har inte dessa tankarna framme i vårt dagsmedvetande precis.Så det här huset kan hjälpa dig att kika framåt och det kan visa dig in i den värld som konstant är föränderlig. Flera astrologer brukar säga att det är i det 10:e huset som beskriver vår roll i samhället och att det 11:e huset beskriver hur vi tar oss an och utför just den rollen. Subjekt och verb alltså.

När jag kikar just på detta börjar jag med automatik fundera över betydelse och hur jag känner inför detta och vilka tankar/känslor som landar i det. Halvmånen som i sig har en symbolisk betydelse över det där som kan ställa till lite av ett bekymmer eller ett problem. Inte på långa vägar alltid, många känner aldrig av de men många och jag är då en del av dom, kan kika just på den symboliska betydelsen. Faktiskt kan man då upptäcka att när man funderar över symbolik så dyker det upp något som du inte precis har i ditt medvetande men som på ett djupare plan kan styra till något som kan bli eller vara ett litet aber.

Här i den här fasen har vi möjlighet att upptäcka, ta del av eller bara fundera över något som skulle kunna vara en konflikt. Oftast om två lite olika sidor som ex att något vill framåt medan den andra sidan absolut inte vill. Så på många sätt handlar då denna tid om hur vi tar oss an just en sådan konflikt här och nu.

För mig personligen och om jag verkligen drar ner symboliken så skulle det kunna vara så att det just här kan det vara värt att fundera över om det finns något som jag behöver fundera över i min roll, tankar, värderingar och känslor, ledarskap och varför inte om lek som även detta tillhör detta majestätiska tecken. För att plocka ihop det med 11:huset så kan jag dra det vidare till områden som grupper och vänner bland annat. Till områden där jag tycker att jag hör ihop och tvärtom. Detta alltid ständiga tvärtom. Som tur är.

Finns det något här inom detta området som precis just nu håller på att skifta tempo, har jag något som vill röra på sig och något som vill motstå detta? När vi rör oss i den halvmåne som är i den nedåtgående fasen..ja då handlar det oftas om något som vill röra på sig på vår insida, som ett förändrat sätt att tänka.

Så finns det något här som jag behöver förändra? Nytt sätt att gå framåt som har med mitt sätt att agera ledare i grupper? Nytt sätt att förhålla mig till grupper, vänner? Ett förändrat sätt att tänka eller kanske till och med ett nytt sätt att förhålla mig till mina värderingar runt detta område?

Så vad göra? Många menar att när just månen är i den avtagande halvmånefasen, ja då kan det handla om att följa med. Inte göra motstånd. Ibland behöver det ske förändringar helt enkelt för att utveckling ska ske.

Tja, det vill till att nu under dagar försöka luta sig tillbaka och fundera på vad livet nu vill och hur mogen jag är att förhålla mig till detta.

Malou

 

 

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; okänt ursprung/ägare