Djursymbolik

Tuppens år

roosterNu börjar den Röda Eld Tuppen år enligt den Kinesiska zodiaken. En zodiak som går efter månen.

Jag har inte så mycket kunskap om den zodiaken men jag tycker att det är lite intressant att titta på symboler och nu handlar det som sagt om Tuppen. Vad kan man säga om det?

Det första jag kommer att tänka på är att man brukar säga..gå som en tupp i en hönsgård. Att vara stolt som en tupp!
Vad gör en tupp egentligen, jo han går där och håller huvudet högt i sin gård och håller hov. Han samlar sin flock runt sig och beskyddar dom. Han är inte mycket för att dela med sig och ser en annan tupp gärna som en konkurrent och går då i strid. Tuppfäktning har du säkert hört talas om. Modigt eller dumdristigt? Ibland kan man fråga sig vilket det är. Man kan nog förknippa tuppen med att ha humör iallafall.

Jag tycker det är viktigt att kunna vara stolt för den man är, men det är också viktigt att inte låta en stolthet stå i vägen och förhindra att man exempelvis frågar någon om hjälp. Att samla en grupp runt omkring sig och sedan hävda någon form av äganderätt är definitivt uteslutet och kan nog tangera det som man brukar kalla gurukomplex. Att däremot värna och skydda sin grupp/familj är för mig något fullständigt naturligt.

Det får mig att börja fundera på vad det är jag är stolt över och har jag omtanke om de jag har runt omkring mig? Beskyddar jag för mycket eller inte alls? Bra tankar att ha med sig under året.

Att förknippa tuppen med ett galande på morgonen det gör nog de flesta av oss. Att vakna alltså. Nu är natten över och det är dags att gå upp. Är detta året då det ska vara något som är markant? Att vakna upp från en sovande period? Tuppen står som en symbol för gryningen. Det kan vara som en larmklocka också, jag läser att inom den Celtiska världen såg man tuppen som detta. Tuppen var en signal från underjorden om att nu var det fara å färde. Om man drömde om en tupp så kunde det alltså betyda att vår undermedvetna gav oss en signal om detta.

Tuppen gol ju även efter att Peter förnekade sin kännedom om Jesus. Tre gånger. Så om det här finns med som symbolik så kanske får vi en signal om att vi förnekar oss själva på något sätt eller till och med någon annan som vi behöver.

I drömmar kan ju tuppen även vara en signal om att tiden går, kanske är det dags att ta itu med saker, kanske till och med dags att visa vem man är och visa hur vackra fjädrar man har och vilken krona man har att stoltsera med.

Följande läser jag på en av alla sidor som skriver om Tuppens år.
Tuppen är frimodig, självsäker och ärlig. Det är en sällskapsmänniska som dock behöver kontrollera sitt skiftande humör. Om något går honom emot kan han lätt fördjupa sig i oväsentliga detaljer och glömma helheten. Man är född i tuppens år om man är född  1921, 1933, 1945, 1957, 1969, 1981, 1993 eller 2005

Så för mig innebär allt detta att det skulle kunna vara ett år då man lägger några små tankar över sig själv. Både hur man ser på sig själv men varför inte också hur man ser ut? Att vara stolt över sig själv kan kanske också betyda att man börjar fundera på att ta hand om sig själv rent fysiskt. Rör jag på mig överhuvudtaget? Vad äter jag och är det jag äter bra för mig både på ett fysiskt plan såväl som på ett psykiskt?
Värnar jag om de jag runt mig men jag låter väl inte något förvandlas till något gurukomplex? Klarar jag av att samarbeta med andra utan att hamna i gräl? Hur fungerar det egentligen med min kommunikation med andra?
Jag förknippar även en tupp med att vara aktiv. Är detta året då det ska hända saker? Stämmer också väl ihop med symboliken att väckas vid gryningen. Att våga ta tag i saker och kanske till och med något helt nytt.
Varför inte vara i centrum av ett sällskap istället för att ställa sig längst bak?

Följande är historia om den kinesiska zodiaken finns på många sidor.

Enligt legenden kunde människan inte räkna tiden innan Jadekejsaren en dag utlyste en tävling. De djur som kunde ta sig över en flod skulle få en plats i den nya kalendern, som skulle mäta tiden. Djuren började bråka och träta. Katten och råttan som dittills hade varit goda vänner visste att de inte skulle kunna simma över floden. De övertygade oxen om att rida få rida på honom över floden. Innan de nådde land lyckades råttan putta ner katten och hoppa i land före oxen. Råttan kom därmed först. Oxen kom tvåa, medan katten flöt bort och missade sin plats i kalendern. Sedan dess är katt och råtta bittra fiender.

Tigern kom trea tack vare sin fysiska styrka och kaninen fyra genom att hoppa över stenar och flytande stockar.

Draken flög över floden och kom in på femteplats. Jadekejsaren undrade varför han inte flugit in på förstaplats, och draken svarade att han fick lov att först hindra torka längre ner längs floden och sedan blåsa in en stock med en kanin på innan han hann tänka på sig själv.

Ormen simmade jämsides med hästen och lyckades genom att skrämma denne komma iland som sexa. Hästen blev sjua.

Geten, apan och tuppen lyckades med gemensamma krafter ta sig över på en flotte, och blev åtta, nia och tia i tävlingen.

Hunden förvånade kejsaren genom att komma så långt bak som elva i tävlingen – han kunde ju simma bra! Hunden sa att han var smutsig och ville inte smutsa ner floden, så han tog ett bad i en liten damm innan han simmade över.

Tiden gick och kejsaren tänkte blåsa av tävlingen när han hörde märkliga ljud i vattnet. Det var den frustande grisen som kom simmande. Varför så sent? Jo, han blev hungrig och stannade innan simturen för att äta, och så blir man ju lätt trött efter maten, så en tupplur var av nöden.

Således kom det att bli tolv djur som vardera har ett år till sin ära. Nedan kan du läsa om djurens egenskaper och vilka år som tillhör de olika djuren. OBS! Du som är född i januari och februari kanske tillhör djuret året innan.

Fladdermus och Den Hängde Mannen

fladdermusFladdermusen och Den Hängde Mannen.

I gruppen där vi lägger in lite tankar, bilder etc som har med den symboliska världen att göra kom det ett inlägg om Fladdermusen. För mig är det inte ett vanligt djur att drömma om precis men däremot  har det då och då hänt att den funnits med i lite olika upplevelser.

Jag blev i alla fall inspirerad och letade reda på lite gamla anteckningar jag gjort om upplevelser med detta fascinerande djur och så grävde jag lite information om hur andra såg på fladdermusen.

 

För mig har fladdermusen alltid påmint mig om grottor. Grottor som kan vara lite skrämmande att närma sig eller som man åtminstone är lite försiktig när man går in i. I min värld blir just det där då en symbolik som hör samman på lite olika sätt.

grotta

I vissa av mina upplevelser finns alltid grottan med. Det blir som att vandra in i mörkret för att kunna se. Att använda sig av andra sinnen än de ögon som vi normalt brukar använda för att identifiera händelser runt omkring oss. Där i mörkret träder lukt, ljud och känsel fram mycket tydligare. Om…vi inte hamnar i panik. Vilket kan hända om vi förlitar oss mycket på vårt seende, om vi förlitar oss mycket på det som vi har kunskap om och som vi kan ta på.

En anledning till att fladdermusen betraktas med lite avsky och rädsla är förmodligen just det där att den är förknippad med natten, med grottor och dess primitiva utseende. Jag kan ju inte heller glömma just det där att vi här också påminns lite om det där med att suga blod, vampyren.

Natten och Mörkret

Jag välkomnar natten, jag har alltid varit en nattmänniska och jag tycker om mörkret. Det här är inte på något sätt samma sak som att jag är förtjust i fladdermöss förstås däremot visar fladdermusen för mig att vi ibland behöver utsättas för det som skrämmande för oss för att övervinna rädslan.
Vi behöver närma oss och vara i det som skrämmer oss för att upptäcka att vi överlever och inte bara det, vi kommer ut ur rädslan med en insikt och en känsla som gör att vi närmar oss världen på ett helt nytt sätt. Kanske skulle man också kunna säga att vi blir födda på nytt.

Att födas är bland annat det som både grottan och fladdermusen symboliserar. Livmodern, mörkret och att anlända till livet med huvudet först, upp och ner så att säga.
I många traditioner står fladdermusen för liv, död och återfödelse. I flera av de shamanska traditioner är just fladdermusen symbolen för den shamanska döden.

Den shamanska ritualen som bland annat innebär att man behöver tillbringa en tid nergrävd eller innesluten i mörker. Detta för att du ska utsättas för alla dina rädslor, inte bara fysiskt obehag utan även psykiskt. Allt för att släppa ut allt som är gammalt och komma ut fri från ditt gamla jag. Upplevelsen att hänga upp och ner blir en symbol för att lära sig förändra ditt gamla jag till ett nytt jag.

Kanske skulle man kunna säga att om fladdermusen dyker upp i ditt liv kan det betyda att det är dags för någon form av rituell död. Att lämna gamla vanor för att låta något nytt träda in, att låta återfödelse av något slag ta plats. Vi kan låta detta ske trots rädslan eller så kan vi göra motstånd och då kanske också födseln bli precis så smärtsam som vi är rädda för.

Den Hängde Mannen

Att hänga upp och ner som fladdermusen gör får mig också att börja fundera på den Hängde Mannen i Tarot lekarna. I flera tarot lekar symboliserar den hängde mannen ett högre vetande, ett högre Den hängdevetande som är uppnådd genom shamanens självoffer.
Där har vi shamanen igen. Man är själv offret och man uppnår visdom och intuition genom att offra sig. Du lyssnar till ditt inre jag och följer det även om det blir lidande på vägen. Att lida martyr.

Detta kort kan många uppfatta som väldigt arbetsamt och det kan det också vara. Jag tänker på att på detta kort ser du mannen hänga upp och ner på ett kors eller en påle. Den ena benet är rakt upp och det andra i kors över det raka benet. Det här påminner mig om Jesus korsfästelse. Jesus offrade sig, han blev martyr och han dog och återuppstod. Kanske kan den hängde mannen då vara just det att han hänger upp och ner. Precis lika gärna som vi kan låta oss själva dö för att återuppstå kan vi hänga kvar där med huvudet i sanden så att säga. Vi vill inte se och vi vill inte ta itu med det som behöver tas itu med.
Kanske är det så att vi kommer till den situationen att vi behöver “betala” för våra agerande helt enkelt och då kan den hängde mannen dyka upp, detta på gott eller ont.

Prometheus

Intressad av symbolik som jag är letade jag även efter en myt som kunde hjälpa mig till insikt och jag kom då till myten om Prometheus.

Prometheus som betyder “förutspå” och där en av hans bröder Epimetheus har ett namn som betyder “eftertanke”. Guden Zeus hade givit Prometheus uppdraget att skapa varelser av lera och Prometheus skapade då även människan. Hans bror, Epimetheus, fick uppdraget av Prometheus att ge varje varelse olika kvalitéer såsom styrka , fjädrar, vingar etc.

När det var dags att ge människan sina kvalitéer fanns det tyvärr inga goda egenskaper kvar att de henne. Prometheus bestämde då att människan skulle kunna stå upprätt precis som Gudarna gjorde och att ge människan elden.

För att göra en lång berättelse kort lurade Prometheus Guden Zeus eftersom Prometheus ville skydda människan. Detta gjorde Zeus mycket arg så han lät kedja Prometeus vid en klippa där han lät en örn varje dag hacka ut hans lever. Varje natt läkte han för att genast nästa dag bli av med den. Plågsam historia minst sagt.

Eftersom Prometheus hade egenskapen att kunna förutspå hade han förmodligen även förutspått sin egen dom, något man nog kan uppfatta blir likvärdigt med martyrskap. Man vet vad som kan hända men man gör det ialla fall eftersom det ligger i linje med de egna värderingarna.

Det var inte bara Prometheus som Zeus straffade, han straffade även människan. Något han gjorde genom att skapa en kvinna med en ofattbar skönhet. Gudarna gav sedan människan många gåvor och till sist fick Zeus Guden Hermes att ge kvinnan ett svekfullt hjärta och en lögnaktig tunga. En sista gåva gavs till kvinnan och det var en kista som hon var förbjuden att öppna. Kvinnan var Pandora.

Prometheus hade en gång varnat sin bror Epimetheus att någon gång ta emot en gåva från Zeus, men när Zeus gav honom Pandora kunde han inte motstå denna undersköna kvinna. Så småningom kunde naturligtvis inte Pandora avhålla sig från att öppna kistan och ut kom alla de sorger, ondska, plågor och olyckor som Prometheus en gång hade gömt i den. Men…i botten hade han även gömt hoppet som också smet ut.

Ni förstår säkert nu varför Epimetheus fick Pandora som fru, för visst borde han vid det här laget när alla plågor var utsläppte ge honom insikt om vad han hade gjort. Nu får han helt enkelt stå för vad hans agerande har lätt till. “I eftertankens kranka blekhet…” liksom. Att tänka efter före skulle vara att föredra enligt detta citat då.

prometheus_large Henry FusiliEtt citat som finns i Hamlet men som i och för sig kanske är inte är med sanningen överenstämmande med det som vi idag använder det till. Om man ger sig in i den betydelsen kan man få något annat av den. För mycket eftertanke Kan nog göra att man står där och ser livet segla förbi utan att man egentligen deltar i det och för mycket agerande utan tanke kan göra en hel del skada det med.

“Först när helvetet gör stjärten stekhet kommer eftertankens kranka blekhet. Säll är den som har till rättesnöre att man bör nog tänka efter före.” säger Tage Danielsson

För att föra ihop mina funderingar får jag nog det till att när fladdermusen ( som jag faktiskt har som tema ) kommer in i våra liv på ett något speciellt sätt så finns det en hel del i detta att ta till sig. För att födas på nytt behöver vi ta itu med det som hindrar oss att göra det. Något som i de allra flesta fall är vår rädsla. En rädsla som kan bestå av ingenting alls men som vi inte kan erfara förrän vi är där. Vi behöver mörkret för att kunna nå ljuset, vi behöver grottan och vi behöver hänga upp och ner för att tränga oss igenom. Vi behöver att ta oss igenom och vi gör det eftersom vi kan se vilka konskvenserna är. Vi kan även blunda och göra val som vi vet att vi inte ska göra, något vi också få ta konsekvenserna av. Vad vi kan hålla fast vid då är det hopp som också släpps ut. Först när vi släppt ut det förstår vi vad våra val har lätt oss till.

Ibland blir det mycket men jag hoppas att du har kunnat hänga med i mina ibland lite snurriga tankar. Om inte…hör av dig och du får också väldigt gärna skriva en eller annan liten kommentar.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; wallpaperawesome.com, Henry Fusili

Papegojan

20-pretty_parrot_splash-1024x640

Papegojan

Papegojan dök upp för att jag satte mig och skrev om halvmånen där papegojan var inblandad som Sabian symbol. Jag började fundera över vad en papegoja egentligen symboliserade och hur man kunde tänka om den skulle dyka upp i drömmar, meditationer eller andra sammanhang.

Det första som slog mig var att det kanske inte är så vanligt att papegojan dyker upp i vårt undermedvetna här i våra breddgrader. Det är ju inte den vanligaste fågeln som finns här precis och finns den här så är den importerad och används förmodligen som sällskapsdjur.

Jag ställde en fråga i en grupp som är bildad på facebook. En grupp där man mer kanske kan känna att man mer kan uttrycka sig öppet än vad man kan göra på min vanliga Månmagi sida. Gruppen är hemlig vilket betyder att det enbart är de medlemmar som är där som kan se inläggen.

Frågan var hur de funderade runt papegojan, vilka tankar och känslor de fick. Några svar kom in och här är de:

Papegojan är en fågel som härmar!

Att papegojan härmar är kanske en av de vanligaste orsakerna till att det är många som köper den. Den har förmågan att kunna upprepa vad man säger helt enkelt. Och visst tror jag att detta kan vara en av orsakerna till att den skulle kunna dyka upp i en dröm eller dylikt.

Kanske är det så att man själv har upprepat vad någon annan har sagt och det dåliga samvetet gör sig påmint under nattens timmar. Kanske borde vi inte ha gjort det. Det kan ju också betyda att vi behöver upprepa något som vi har hört. Det kan helt enkelt vara en påminnelse om detta.
Att man inte tänker själv…skulle inte det kunna vara en förklaring till att papegojan dyker upp? Man bara upprepar vad någon annan sagt helt enkelt och låter inte de egna idéerna och funderingar komma fram.

Kan det vara ett tecken, en signal till dig själv att du speglar andra och inte riktigt är dig själv? Att du upprepar gamla mönster och inte tar nya steg i livet?

Långväga resor, om det vore en person, en intelligent person, som skulle kunna vara något tjattrigt, men kunde också vara en föreläsare.

Ja, papegojan kommer ju som sagt inte direkt härifrån utan det krävs en ganska lång resa för att närma sig deras naturliga bomarker. Så visst för många skulle det kanske kunna vara ett tips om att det är dags att bege sig lite längre bort än till grannen. Vi vill ju gärna förknippa fåglar som pratar med intelligenta fåglar så varför inte förknippa detta med personer också, något tjattrigt och varför inte med föreläsare som sannerligen också kan vara tjattriga. Jag tror att om jag själv skulle drömma om en papegoja i en speciell miljö skulle jag kanske kunna tolka det åt det håller.
Tänker då på att jag ibland tycker att jag upprepar samma sak om och om igen.

När jag nu tänker på det när jag skriver ner det så skulle det kunna vara att man kanske borde fundera på om livet har hamnat i ett ständigt upprepande. Att man borde fundera på om det är så att man hela tiden upprepar samma sak och inte kommer med något nytt.

Exotisk fågel. Vi har dem ju inte här naturligt.en tänker jag att den även kan vara lite fåfäng med sina starka färger! Färgstark! En fågel som visar oss livets alla färgstarka sidor. Och dessutom hur vackert livet kan vara. Man blir ju bara så glad av denna färgprakt. Den inspirerar. Vacker , spännande , överraskande.

En vinkling skulle kunna vara just det ovan. Att den är färgstark och exotisk. Det kan vara ett tecken på att vi behöver plocka in något mer färgstarkt i vårt liv, att även om vi inte tycker att det passar in i vårt vanliga liv så får det exotiska plats i det också. Att öppna våra ögon för annat än det vi brukar omge oss med, att det är det som kan inspirera.

Själv kommer jag att tänka på scenen som vi brukar se på julafton. Kalle Anka är på en fotosafari resa där han försöker att fotografera en papegoja. Dessa färgstarka fåglar är också mästare på att gömma sig i sin naturliga miljö. Enkelt tar de ett steg åt sidan och är gömda i naturens alla naturliga nyanser. Ensamma och i blickfånget har man svårt för att slita ögonen ifrån dem men tillsammans med andra kan de kamouflera sig och göra sig osynliga.

Att vara trogen, en papegoja hittar en partner i sitt liv. Om den dör finner den ingen annan utan lever ensam.Hugin o Munin

Detta ovan var absolut inget som jag visste om. Jag tror att om man har haft en väldigt stark dröm, meditation eller upplevelse där papegojan har flugit in i vårt liv då kan det mycket väl vara så att just den här typen av fakta också dyker upp när vi börjar söka. Det kan kanske vara ett tecken på att man har hittat sin “själspartner” och det kan också betyda att man gör som en papegoja, väljer att leva ensam efter ens partner har lämnat (oavsett orsak). Det kan vara ett synliggörande av det faktumet och också det som gör att man då börjar se sig om efter en annan kärlek.

Jag kommer även att tänka på pirater.

I filmer och i serier förr i tiden brukade det ofta finnas en papegoja som satt på axeln på piratkapten. En papegoja som upprepade allt vad han sa men också en papegoja som flög runt bland besättningen eller till fästningar och dylikt och sedan kunde upprepa det för sin kapten. En liten tjuvlyssnare alltså.
Precis som korparna Hugin och Munin var för Oden.
I många filmer genom åren har papegojan just fått tagit den rollen som “avslöjare”. I James Bond filmen “For your eyes only” till exempel.

Kanske det kan vara ett tecken på att det är dags att lyssna på vad andra har att säga för att få in ny information. Kanske det innebär att du själv inte behöver vara närvarande utan kan ta in information på avstånd, som genom att lyssna på inspelningar, se på ett program eller något annat.

Papegojan har ju som sagt lätt för att lära ett annat språk än det som är naturligast för honom, kanske är det dags för dig också om papegojan dyker upp i ditt liv?

Jag tänker också att även om vi inte direkt kan se papegojor i burar jämt och ständigt så har de ju en.

Om inte en liten bur så en stor bur såsom en stor lägenhet eller hus. På något sätt är de fast i en miljö som inte är naturlig för dem. Kan det då vara så att detta är en signal att du inte befinner dig i en miljö där du bör vara? Att du som är så färgstark och exotisk helt enkelt hör hemma någon annanstans och denna symbol är ett uttryck för din instängdhet?

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Den röda eldapans år

eld apa

Det är inte bara nymåne som pekar mot en ny måncykel det är också ett nytt Kinesiskt zodiak år. Egentligen startade detta den 4 februari enligt de källor jag kollat med men det Kinesiska nyåret startar idag.

Det är den röda eld apans år enligt denna zodiak i alla fall.

Jag läser på en sida om den röda eld apans år:

Apan är det nionde djuret av 12 i zodiaken. Detta är början av en metall cykel. Och om du gör bra ifrån dig under detta året så kommer denna lycka fortsätta under 2017.

Apan består till mestadels av metall men den innehåller också vatten. Metall är kopplat till guld och vatten är kopplat till både visdom och fara. Därför så kommer mycket handla om ekonomiska händelser under det här året. Om du söker någon form av ekonomisk vinning under det här året behöver du vara smartare än apan. – chinesefortunecalendar.com

Här i Sverige har vi ju ingen vana vid att umgås med apor på ett naturligt sätt därför har vi inte heller en symbolik kopplat till den utöver det vi har läst, sätt på tv eller varför inte i djurparker. Även om vi inte har ett naturligt sätt att umgås med de här djuret så finns det inget som säger att vi inte agerar och reagerar och tar till oss dess symbolik på ett naturligt sätt.

Apan är ett smart djur och att den har en förmåga att lära sig saker har ju otaliga experiment visas för oss. De har också ett utomordentligt minne och är väldigt duktiga på att använda sina händer. De är viga, starka och har humör. De som är födda under apans år har naturligtvis mer fördel av de här egenskaperna i år men även vi andra som inte är födda under detta kan ha en fördel att tänka på vad det är för energier det här året vill poängtera för oss.
Om jag tittar på apan och dess egenskaper rent symboliskt så skulle jag säga att det är ett år då man kan lägga extra vikt på vad man utför med sina händer. Kanske är det dags att ägna sig åt det där kreativa konstnärliga som man länge lagt på hyllan? Eller varför inte laga det där som har varit trasigt. Apan lär sig också väldigt snabbt och har ett bra minne vilket skulle vara utmärkt för studier. Något att tänka på skulle vara att apan även kan svinga sig från träd till träd på det mest otroliga sätt, många gånger förstår man inte hur de bär sig åt helt enkelt. Detta är egenskaper som är väldigt positiva men de kräver också att man kan använda dem på ett vettigt sätt.

Att svinga sig från sak till sak, kan vara gott under en period men att göra det alltför länge kan tyda på någon rastlöshet som man kanske behöver titta på. Det kan också visa att man har svårt för att bestämma sig eller svårt för att stå för vad man egentligen tycker och tänker. Den här egenskapen att vara så flexibel kan vara härlig i sammanhang de hör hemma men i andra kan den göra mer skada. Att luras, ljuga och smita undan sitt ansvar är inte alltid så uppskattat.

Humor är en annan egenskap som ofta förknippas med apan och det kan också detta vara något att fundera över. Humor är underbart men i vissa situationer behöver man vara mer seriös men att behålla sin lekfullhet är härligt oavsett i vilken ålder man är.

En apa kan också vara rejält högljudd och om man för tillbaka den egenskapen till oss så finns det säkert lägen där vi också är mer högljudda än vad som är nödvändigt. Att fundera över om vi ibland försöker överrösta varandra, vilja synas mer och att försöka höras mer även om vi inte alltid har tänkt över det vi säger. Att vara blyg är inte precis något som vi förknippar med en apa, snarare tvärtom. Den är gärna framme, riktigt närgången ibland för att undersöka vad det är på gång. Så att fundera över hur vi säger saker, vad vi säger och till vem vi säger något kan vara bra att göra nu.

Eftersom apan också är känd för sin balansförmåga så talar den också om för oss att nu kan det vara läge för att se över vår balans i livet. Hur ser den ut egentligen och det inom många områden? Något annat vi kan fundera över är hur väl vi tar hand om varandra. En apa kan sitta i timtals och plocka på varandra och i övrigt är de också måna om varandra och gruppen. Att titta över sitt eget nätverk och hur ofta vi är nära varandra är något som apan frågar oss.

Inom många traditioner är apan en väldigt viktig symbol och det finns många härliga symboliska berättelser där apan är en huvudfigur, bland annat så finns Lord Hanuman inom den Indiska traditionen.

Vad de övriga symbolerna som ex eld, röd etc kan säga oss skriver jag lite om i senare inlägg.

Om du vill läsa utefter vilket tecken/djur du själv är född kan du kika in på den här sidan; chinesefortunecalendar

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Hundar och Hekate

En dröm jag hade fick mig att leta reda på detta gamla inlägg som jag skrev om i min gamla blogg. Har kopierat in den här.

Spännande eftersom den slingrar sig in i ett möte jag hade tidigare i december som precis varit. Vårt inre är verkligen fantastiskt. Lite kul också att jag såg att nedanstående inlägg var publicerat i januari då också fast under 2014.

Doberman-pinscher-6Under en av mina meditationer under denna mörkermåne ( OBS! mörkermånen 2014 )kom Hekates hundar att bli väldigt tydliga.

Två stycken stora svarta hundar stod plötsligt framför mig och bara tittade på mig. Stilla, smidiga och väldigt levande.
Även om de inte rörde sig en tum gav de mig en känsla av aktivitet. De väntade intensivt medvetna om varje rörelse jag gjorde och frågan är om de inte var medvetna om de tankar som for genom huvudet på mig.
Även om jag har vuxit upp med hundar och inte blev speciellt rädd när de dök upp i meditationen så kan jag av åsynen av dessa förstå att många skulle bli rädda.

Det var inga hundar man gick fram och klappade utan tillåtelse precis. Jag vet inte hur länge jag stod där och bara tittade men plötsligt var det som att det hände något som jag inte var medveten om och båda hundarna la sig ner, lite mer avslappnade i sin sinnesstämning än tidigare.
Jag visste att jag hade fått tillåtelse att röra mig.

Det här mötet fick mig att börja fundera på vad Hekates hundar tillför hennes arketyp egentligen.

I myter och texter om Hekate kan man läsa att hennes närvaro förebådades av ylandet av hundar. Något som förmodligen gjorde de flesta darriga i knävecken.220px-T16.5Hekate

Att man placerat hundar tillsammans med henne är förmodligen ingen slump eftersom hundar inom många olika traditioner var förknippade med underjorden, en ledsagare och en vägvisare för de som hade dött. ( Vilket Hekate är förknippat med )

I Japan ansåg man att hundar hade en psykisk förmåga att känna av “spöken”, i Grekland fanns exempelvis den trehövdade Cerberus som vaktade underjorden och Hades. Det var också spritt över flera kulturer att begrava en hund tillsammans med sin ägare så att den kunde vägleda och vakta även efter livet.

När det kommer till hundar och Hekate sägs det att hundar offrades till henne i reningsritualer. Bland annat så skulle tikar offras i riter som hade med barnafödsel att göra. De trodde att detta skulle underlätta födseln för mamman eftersom en tik födde med enkelhet. ( Hekate förknippas också med barnafödslar )

Hundar sågs då, precis som idag, som väktare, vilket även Hekates roll var och Plutarch ( grekisk filosof född 46 e.Kr) skriver att hundar precis som Hekate har en utmärkt nattsyn. Han menar även att skällande hundar skrämmer nog inkräktare men de är kärleksfulla och lojala till de som de vaktar. Plutarch menar att hunden symboliserar den bevarande, vakande och filosofiska livsprincipen.

Hunden är ofta följeslagare till jaktgudinnor, till läkedomsgudar och även till de goda hedarna. Hundens symbolik är verkligen lika komplex som Hekate själv och just svarta hundar sägs symbolisera trolldom, de fördömda och döden.

Trohet och lojalitet, människans bästa vän men också “hundlik inställsamhet och skamlöshet” som man ansåg under antiken…. hela tiden två sidor.

Eftersom Hekates hundar inte är någon symbol som vi under vår generation gett henne får vi nog nöja oss med det lilla som man hittar om dem. Tyvärr finns det inte mycket och hennes bakgrund är inte heller enkel att reda ut.

Om man tänker på hur vanligt det var inom många olika kulturer, från Egyptens dödsguds Anubis präster som bar huvudmasker föreställande en hund, till Japan, att de satte hunden i samband med stigfinnare,vägvisare, väktare för livet efter detta, kan man nog dra den slutsatsen att det hade med Hekates förknippelse med underjorden att göra.

Levi Pinfold - Black_Dog_1

Under mitt letade efter texter om hundar i samband med gudar och gudinnor fick jag även nys på annat som kan vara intressant även om det inte går att sätta samman med just Hekate precis.

Visst du att liljekonvalj kan hjälpa om du har blivit biten av en rasande hund? Enligt skrock och sägner ska man dricka tre skedar vatten kokt på liljekonvalj plus att man ska tvätta såret med samma blandning. Inget som jag skulle rekommendera förstås!

Ett annat sätt att handskas med en rasande hund skulle vara att man skulle ta sin mössa i munnen och springa mot hunden på alla fyra eftersom det skulle skrämma bort den arga hunden. ( Något jag skulle vilja se faktiskt )

På korsriddarnas gravhällar finns ofta en vinthund avbildad som en symbol för ädel börd, snabbhet och mod. Även på makors gravhällar finns ofta en hund, då som en symbol för lojalitet.

Här är en historia om en hund som berättats om och om igen;

Förra året berättade min mor om ett par nyblivna föräldrar som blev varnade för att behålla sin hund när det första barnet kom. Hunden kunde bli svartsjuk och skada barnet. Trots varningen behöll de hunden och lät den dessutom vakta babyn då den lämnades att sova under bar himmel.

En dag stod kvinnan vid spisen och lagade mat medan barnet och hunden som vanligt var ute i trädgården. Plötsligt hörde hon barnet ge till ett gallskrik som tystnade tvärt. I nästa ögonblick kom hunden inrusande, blodig kring munnen.

Kvinnan slog i blind förtvivlan hunden i huvudet med stekpannan så att skallen sprack. Så sprang hon ut i trädgården och hittade babyn helt oskadad – men bredvid låg en död orm med avbitet huvud.  Kvinnan blev sinnessjuk då hon förstod att hon dödat hunden som hade räddat livet på hennes barn. (af Klintberg, 1994, s. 69).

Historien om barnet och vakthunden har varit känd i mer än 2000 år. Det tidigaste belägget finns i den indiska berättelsesamlingen Pancatantra, som anses ha kommit till ca 300 år f. Kr. Under medeltiden nådde den Europa och införlivades i den kända samlingen Sju vise mästare. Händelsen har ortfästs både i Frankrike, där den dräpta hunden (en vinthund) blev föremål för en folklig helgonkult, och i Wales, där hundens grav är en turistattraktion.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Symbolkalender XX

månmagiskt Labyrintens röda tråd uppenbarade sig igen. Det var några dagar sedan som jag hörde hennes röst, berätterskan, men nu är hon här igen.

Hon pratar om att vi inte får glömma hjärtats väg och jag kommer att tänka på den dagen för många år sedan som jag mötte en man som sa till mig att mitt syfte med det här livet är att vandra hjärtats väg. Hjärtats väg ser ju så klart olika ut för alla men min uppfattning är att på allas väg ingår mötet med vad man kanske kan förklara med nollpunkten. Ett möte med något som varken kan namnges eller formas. Något som är betydligt större än vad vi själva är och som gör att vi böjer oss för det som är.

Jag kommer också att tänka på den dröm jag hade som handlade om en flicka visade mig vägen. Medan hon pekade på en karta framför sig kunde jag känna i min kropp att vägen ristades in. En otrolig upplevelse. Jag fick också i min dröm känna på hur det kändes hur vägen försvann från min kropp när jag inte ville ta vägen som visades mig. Och jag tänker att vandra hjärtats väg innebär inte bara lekfulla skutt på en utstakad väg, den innebär också att möta det som befinner sig i både hel och halvmörker och hälsa det välkommet.

Den gamla berätterskan drar den röda tråden mellan sina fingrar och säger att ugglan inte är riktig färdig och att ugglan i allra största drag har inverkan på hjärtats väg.
Hon berättar för mig aspekter som är väldigt personliga för mig, aspekter som jag vet om men som jag fortfarande inte riktigt är färdiga med. Hon berättar hur dessa delar har förhindrat mig att dyka djupare in i vad Gudinnan Athena och hennes uggla kan berätta för mig. Och jag håller med henne, jag vet att jag inte varit så intresserad av Athena. En av anledningarna är just hennes förhållande till sin far. Men Athena har väldigt mycket att ge och hon ger en insikt som vi alla behöver.

Tillsammans med den gamla berätterskan får jag uppleva ugglan djupt och intensivt. Tillsammans flyger vi tyst i natten, och jag menar verkligen tyst. Inte ett knyst hörs när ugglan närmar sig sitt mål. ugglaSkrämmande tyst och jag känner att det inte är underligt att ugglan kan uppfattas som skrämmande. Döden kommer snabbt, intensivt och tyst tillsammans med ugglan. Jag förstår symboliken, med visdom kan du tysta och döda all möjlig uppsåt som inte är av godo. Du behöver inga genvägar och inte många pukor och trumpeter när du kommer med vishet i din kropp.

Ugglan ger dig klarhet i mörkret säger hon till mig. Det kan vara skrämmande. Ugglan ger dig en möjlighet att höra det som inte sägs, hon hör ihop med månens magi. Förstå att hon kan lära dig att du behöver röra på mer än ögonen för att uppfatta det som kan ses. Din kropp behöver följa ditt sinne, lyssna och se med din kropp, den kommer att visa dig vägen. Hon lär dig att du behöver vara still för att upptäcka det som behöver ses och hon lär dig att ditt mål kommer i sikte när du lär dig att inte bli distraherad av det som är oviktigt för stunden.

I en nisch i min labyrint ser jag nu ugglan sitta och titta på mig. Jag tackar för allt vad jag fått vara med om och fortsätter gå med den röda tråden stadigt i min hand. Jag ser henne inte längre men jag känner att hon finns där, den gamla berätterskan och jag vet att mitt hjärta öppnar sig mer och mer i hennes närvaro.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Symbolkalender XIX

Vi har en halvmåne som färgas av Vädurens energi just nu och när jag satt och funderade på symbolkalendern flög en uggla upp i mitt sinne. Efter lite funderande förstod jag varför. Ugglan är en av Gudinnan Athenas attribut och Athena är den Gudinna som styr Väduren i den Grekiska zodiaken som jag tycker är så fascinerande.

Athene noctuaVid halvmåne befinner sig månen och solen i en aspekt till varandra som många astrologer menar kan vara besvärlig. Med poängtering på kan. Vissa känner aldrig av denna aspekt och andra tycker att det alltid är något besvärligt just nu. Som alltid tror jag på att det finns flera olika perspektiv och vi väljer det perspektiv som är enklast för oss just nu om vi inte är medvetna om vad vi gör. Som Gudinna bär Athena både på attributen för krig och för visdom bland annat. Två aspekter som vi kanske har svårt för att få ihop idag men då, för sisådär 2-3000 år sedan, hörde dessa ihop på ett annat sätt.

Att vara strategisk och att kunna leda en krigshär var något eftertraktat, att vinna mark eller att kunna försvara sig var ett måste och Gudinnan Athena bar på dessa förmågor. Hon föddes ur sin fars huvud, Zeus, i full krigsmundering. Hennes mor, Metis, hade nämligen slukats av Zeus då hon var gravid eftersom han var rädd för den profetia som sa att hans barn skulle ta ifrån honom hans “tron”.
Även om nu Athena inte hade någon mor kanske man kan ana att hon fick ärva något från henne i alla fall eftersom Athena själv förknippades med visdom och hennes mors namn, Metis, betyder visdom. Athena var annars en typisk pappas flicka. Hon försvarade honom i alla lägen och hon var den som stod bakom och planerade strategierna bakom krigsbeslut. (Du kan läsa mer om Athena genom att klicka på länken lite högre upp.)

Kanske var det styrkan i Athenas blick som fick henne att förknippas med ugglan eller så var det något av alla andra attribut vi ser som ugglan, men ugglan blev i alla fall hennes fågel. Ugglan på bilden är en Athene nocturne, en uggla som delvis är dagaktiv och som också kan häcka mitt i staden. I Aten, Athenas stad, fanns det ett överflöd av ugglor på den tiden. Inom vissa kretsar säger man att Athena var en shapeshifter, alltså någon som kunde byta skepnad och att de menar att hon inte hade ugglan som en attribut utan att hon var en uggla.

Den här gången fastnade jag lite för det faktum att denna ugglan både är dag- och nattaktiv i samband med halvmånen. Jag tänker också på det faktum att visdom och krig kan tyckas vara i motsats till varandra.
Råkar vi ut för något just nu som vi lätt kan bli irriterade över, något som inte går vår väg är det lätt att hamna där då vi gormar och svär. Allt ifrån att slå tån i tröskeln till att den oväntade räkningen dimper ner gör att vi enkelt lämnar över ansvaret till vår omgivning. Vi kan helt enkelt hamna på krigsstigen. Och att hamna på krigsstigen gör vi när vi befinner oss enbart i det vi kan säga är dagenergi, vi tittar bara på det som händer utan att se bakom eller djupet av händelserna.
Det positiva är ju nu att det är lika mycket en möjlighet för oss att använda oss av nattenergierna. Förmågan att stilla sig, anpassa sig till situationen och verkligen se vad som ligger bakom. När vi förstår att tröskeln har suttit på samma plats ända sedan huset byggdes kan vi nog också förstå att det var just vi, där och då, som hade uppmärksamheten riktad mot något helt annat. När vi inser att räkningen inte anlände till oss i någon form av vendetta utan att den förmodligen hade sin grund i något vi hade köpt kanske vi mer kan ta ansvar för att den finns där i vår brevlåda.

Symbolkalender I

Symbolkalender I

Jag tänker den första dagen i en månad där vi någonstans alla räknar fram eller bockar av dagar. Det finns något där framme som är ett mål. Allt utifrån våra erfarenheter, personligheter och hur omständigheterna ser ut runt omkring oss ser vi denna månad som något väldigt positivt eller som något negativt. Det är få gånger jag mött någon som ställer sig helt neutralt till julmånaden.

I den kultur där jag lever har vi anammat tomten och gåvor till barnen mer än att vi lever kvar i den tidsanda då man helgade Kristus födelse under Jul. Det verkar trots allt som att fler och fler familjer drar tillbaka lite från julklappsinköp till att värdera tiden mer tillsammans. Åtminstone hoppas jag att det är så, själv trivs jag mer med julen idag, av många skäl, än jag gjorde när fokus låg på att det måste handlas in julklappar till alla.

berätterskanDecember månad är trots allt en symbolisk månad för mig. Det är en månad då jag tar sällskap av berätterskan i mitt inre. Hon som sätter sig tillrätta i gungstolen och har mystik och magi i släptåg. En mörk månad där flämtande lågor gör sig bekväma i varje hem.

När jag idag sätter mig med lysande ögon för att ta del av hennes berättelse tittar hon bestämt på mig. – Är du verkligen beredd på att gå den väg jag visar dig? frågor hon mig viskande. Bara hennes röst gjorde mig en aning spänd men jag har väntat så länge för att göra henne sällskap så självklart svarar jag att jag är beredd och redo att gå. – Nåja, säger hon och lutar sig tillbaka igen, vi får väl se.

Den gamla börjar berätta och snart är det tyst och stilla i rummet. Det enda som hördes var ett liten knaster från stearinljuset då och då. För det är ju så att inget hörs i det yttre av allt det som pågår i det inre.
-Din väg är skrovlig och knappt utmärkt på kartan säger hon till mig, den gamla som sitter där och kisar. Jag ser vägen framför mig och jag känner den något dammiga luften möta mina lungor. Det är inget frodigt runt omkring mig och stora blocka stenar tornar upp sig längs vägen som mer är en upptrampad stig än något annat. Innan jag ens närmat mig den stora klippan där stigen slingrar sig bakom känner jag hur marken vibrerar. – Sch, säger kvinnan hastigt. Vissa lägen i livet behöver vi se lite på avstånd innan vi närmar oss säger hon. Detta är ett sådant. Du vet inte vad det är som väntar men du kan känna av att det är något, du känner dess vibrationer.

Jag står still där på den dammiga stigen och ser hur ett lejon dyker upp runt klippan. – Åhå, skrockar den gamla förtjust. Så lagom att ett lejon dyker upp på din stig. I lejonets tecken hittar du månen och dess energi penslar din dag och dag. Skuggorna som leker utanför tar formen av lejonets stora hjärta och du behöver fundera över vad lejonet kan tillföra dig.

Jag öppnar mina ögon då jag hör hur stearinet knastrar alldeles extra mycket. Jag ser hur skuggorna lämnar spår på väggen och jag kan forma skuggorna till lejonets mastiga tassar och klorna drar sakta spår i tapeten innan de lekfullt börjar om från början igen.

Lejonet säger hon och jag kommer omedelbart att tänka på de runt omkring mig som är födda i detta tecken. Jag tänker på de drag jag känner igen som lejondrag och jag ser också att det inte är så enkelt som att man är det tecken man är född i. Det finns alltid något annat som modifierar och det är ju det som är fantastiskt med symboler. Alltid en grund och alltid något personligt som modifierar och förändrar allt utifrån de egna erfarenheterna och den egna kulturen.

Jag tänker att vi här oss inte är så vana vid Lejon. Vi har inga i vår natur och vi har inte alls samma sätt att förhålla oss till detta djur som de har i andra länder. Kanske är detta också ett skäl till att vi har så svårt för att acceptera och ta till oss de egenskaper som vi applicerat på detta majestätiska djur. Jag kommer att tänka på att placera sig själv i centrum som en självklarhet, jag kommer att tänka på värme och sol och den enorma manen som gör att den verkligen syns.
Vi har inte en vana vid att ställa oss i centrum och för de som gör det har vi inte alltid lätt att acceptera. Att prata gott om sig själv blir lätt till högfärdighet, vi är mer för det kollektiva än för det individuella. Åtminstone har det varit så under lång  tid även om det är en förändrad situation idag. Ett lejon tar plats helt klart.

Redan för 30 000 år sedan användes lejonet som symbol. Man har hittat en liten figur i en grotta där ett lejonhuvud är utformat tillsammans med en människokropp. Redan då kanske en Gudom? Därefter har man i alla tider sett Lejonet som en symbol för något kungligt och gudomligt. Även vi här i Sverige har lejonet i statsvapnet även om vi förmodligen aldrig har haft lejon som strövat omkring i våra marker. Runt tiden då Jesus föddes fanns förmodligen lejon i södra Europa men idag lever lejonet på väldigt begränsade ytor. Jesus i sig har lejon som symbol. I gamla testamentet läser vi om Lejonet av Juda och vi kan också se att en av evangelisterna har lejonet som symbol, Markus, och detta som en symbol för kunglig makt. För att gå vidare hittar du lejonhuvud ex i den Egyptiska historien. Vi har sfinxen och vi har flera Gudinnor som har lejonhuvud.

I böckerna av C. S. Lewis om Narnia hittar vi Lejonet som en symbol för Kristus och vi kan helt enkelt slå fast att just makt och kunglighet finns inbyggt i denna lejonbild. Drömmer vi, mediterar vi eller lion of judapå annat sätt använder oss av lejonet så finns denna arketyp helt enkelt.

När jag nu sitter och tittar på skuggbilderna som stearinljuset ger tycker jag att det trots allt är en aning udda att vi inte ser på de andra egenskaperna som då lejonet visar oss. Det är i princip alltid en hane som är avbildad som symbol, vilket i och för sig inte är konstigt eftersom dess man gör den verkligen till en härlig bild. På det här sättet blir också lejonet en symbol för patriarkatet. För hanen är den som försvarar sin flock som oftast består av x antal honor och avkommorna. Förlorar flockledaren sin makt gentemot en annan hane dödas oftast alla de unga avkommorna så att nästa flockledares gener är de som ska leva vidare. I övrigt är inte hanen involverad i vardagslivet precis. Det är honorna som jagar och som ser till hanen är den som får äta först. Det är honorna som föder och uppfostrar sina ungar. Faktum är att det är ganska vanligt att man gör detta i flock. En unge kan dia från någon annan än sin genetiska mor. Så är de ofta släkt med varandra också.

Lite udda är det att lejonet så ofta förknippas med sol och ljus eftersom det oftast är ett nattaktivt djur. Det är väldigt sällan och det ska till något extremt för att djuret ska jaga dagtid. Förmodligen är det så att dess symbolik tillsammans med solen och med ljuset kommer ifrån symboliken kunglighet, gudomlighet och då också från dess patriarkaliska status.

Så vad är det nu som kommer emot mig på stigen nu när månen befinner i lejonets tecken. Vad är det jag kan hålla utkik efter? Först låter jag månens grundtema leda mig och det är att månen är i sin avtagande fas. Fokus är på inåt och på ett mer personligt plan. Kanske dags att titta på den egna auktoriteten och vilka värderingar man har runt detta? Men också hur det står till med sitt hjärta? Lejonet styr över hjärtat och ibland behöver vi ägna lite fokus till om vi verkligen går vårt hjärtas väg.

Och hjärtas väg är det viktigt att gå på nu när vi befinner oss i den magiska december månaden. Tillåter du magin och det mystiska finnas inom dig? Kan du höra ditt eget hjärta och låta den ta del av den saga som är din?

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild, tagen från pinterest okänd

Delfinen

I morse vaknade jag av en uppmaning att jag skulle dra ett medicinkort för att hitta ett djur vars energi skulle hjälpa mig i en viss process. Jag drog Delfinen. Min första reaktion var någon form av besvikelse eller snarare misstro. Jag hade nog föreställt mig ett mer kraftfullt och rovgirigt djur. Där ser man vilka förutfattade meningar man kan gå och bära på vilket för mig i den här situationen gav mig ännu mer svar. Men i vilket fall som helst börjar jag i alla fall fundera över delfinen, jag tog till mig delfinen i en meditation och jag började även titta på hur en delfin fungerar i verkligheten.

Delfin I den här bilden kan man läsa många av de egenskaper som vi är vana vid att ge delfiner. Som alltid när jag tittar på en symbol är det för mig viktigt att ta in det som ligger i normen och vad man skulle kunna säga är det vanligaste om symbolen, det som vi alltid hör eller ser. Många utav dessa egenskaperna är just detta. Men det är också så mycket mer.

Det första som dök upp i min meditation var flera delfiner. Just det där att de inte var ett ensamdjur utan mer i flock. Just den egenskapen är kanske då viktig för mig att titta på. Att vara tillsammans med fler eller kanske uppleva en tillhörighet.
Nästa sak som hände var att jag såg rakt i ögonen på en delfin och den frustade nästan på ett medvetet sätt så att sprutade vatten runt omkring. När jag sedan läste om delfinen upptäckte jag att deras andning är medveten. De har inte som vi en andning som sköter sig själv utan de måste hela tiden andas på ett medvetet sätt. Fascinerande och det blev väldigt viktigt för mig.

Att vara medveten om andningen på ett väldigt uppenbart sätt. Det tänker jag definitivt ta med mig. Framförallt för att jag tränar mig intensivt med hjälp av HeartMath verktyget.

När jag sedan tänker på delfinen så är det också just andningen jag tänker på. Som ett vattendjur behöver den alltså ett element som ligger bortom det element som det lever i. Samverkan alltså. Det här med samverkan kommer också upp när det kommer till hur de arbetar i grupper. I gruppen hjälper de varandra att fånga ex mat, de föser fisken tillsammans för att de ska få lättare att fånga den. Här behövs en viss kommunikation så att man vet vad man själv ska göra och vilket mål man har.

Delfiner har också ett sinne som inte är så vanligt, de använder sig bland annat av ultraljud. Nu har ju inte vi människor något liknande och jag funderar på vad detta skulle kunna symbolisera och jag kommer att tänka på vår intuition. Att känna av vad som händer helt enkelt. Kanske skulle man kunna tänka sig att skicka iväg en tanke/känsla och se vad det är som studsar tillbaka till oss?

Jag kommer också att tänka på att det är ganska vanligt att vi har delfiner i fångenskap enbart för att vi är fascinerade över deras förmåga att utföra konster eller deras förmåga vad vi tycker är att förstå oss människor. Sanningen för många av dessa delfiner i fångenskap är att de behöver medicineras med lugnande medel eftersom de blir så stressade av fångenskapen och att de inte kan använda sig av sina naturliga resurser, som ex ultraljudet, i den miljön. Och detta är väl en fråga som är väl värt att fundera på för vår egen del. Hur stressade blir vi när vi inte får möjlighet att använda oss av det som är naturligt för oss? När vi måste undertrycka vår potential för att det inte passar i sammanhanget?

Nu tänker jag ta mig en funderare över hur jag kan få användning av den här symboliken i just min specifika situation och jag hoppas att du kan få användning av sättet att se på symbolik du också.

Delfin

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Sabian symbol för fullmånen

albatross

Sabian Symbol för fullmånen juli 10 grader Stenbocken:

En Albatross matas från handen av en sjöman.

Exakt på samma grad som jag har min födelsemåne var denna fullmåne. Självklart blev det att jag funderade extra mycket runt den symboliska betydelsen den här gången. Mina egna inre frågor pendlande mellan om jag i mitt liv anammade den symboliken som pekar mot att bära bördor runt halsen eller om jag mer använt mig av den mer andliga betydelsen. Det har i vilket fall varit oerhört givande för mig personligen att undersöka denna fullmåne lite djupare än jag brukar göra. Och kanske är det så att jag i slutändan även tog till mig  den konjunktion som vi fortfarande har mellan Venus och Jupiter i Lejonets tecken och anar att om jag följer den ledstjärnan som det kan utveckla sig till att bli, ja då är det eventuellt min Betlehems stjärna. Denna konjunktion går också över min Uranus så just nu har jag en hel del mycket spännande kopplingar.

Men för att titta på vad denna Sabian symbol kan innebära för oss alla tänker jag att vi behöver förstå vad den innebär. Jag kommer först att tänka på att det är en ganska stor bedrift att få en Albatross så nära att den äter från handen. Vilken tillit från fågelns håll och vilket tålamod från sjömannens håll. Samverkan mellan två energier.
Att det är just en Albatross och en sjöman har också en stor och avgörande betydelse. Här finns en inbyggd misstänksamhet och en skrockfullhet som förmodligen sjömannen bär mer än någon annan. I en berättelse  “The Ancient Mariner”, så är det en sjöman som blir dömd att för alltid segla efter att ha dödat en albatross efter att den hade räddat hans skepp. I England har man också ett talesätt “Att bära en Albatross” som betyder att man har djupa bekymmer som man går omkring och bär på.

Här i denna symbolen så betyder det ju att sjömannen tränar på eller har kommit över sin rädsla för att vara nära denna skrämmande fågel för deras yrkeskår. Funderar man lite hittar man också en betydelse som säger att du behöver vara stilla, dels för att bli medveten om rädslan och för att kunna släppa taget om den. Stillhet och tålamod kan vara nyckelord för att komma över rädslor med andra ord.

Albatrossen bär väldigt synligt två olika aspekter tycker jag. Dels så ses den som en väldigt stor turbärare av sjömännen. Att få syn på en Albatross betyder att nu får de hjälp och tur på vägen å andra sidan finns det en rädsla här att det ska hända något så att de ska få stor olycka och att de är tvungna att bära detta hela livet. Och allt beror egentligen på hur vi själva hanterar detta eller hur? 🙂

Både sjömannen och Albatrossen är också symboler som vi förknippar med de stora haven och bara i denna symbol hamnar vi i en värld med många betydelser. Framförallt kanske för att kunna härbärgera och hantera känslor. Hav är ju även något helt annat än en sjö och framförallt är de vanligtvis betydligt större och djupare.

Albatrossen kommer även som en hjälpare och budbärare och i många texter om denna stora fågeln pratar man om en symbol för Jesus och även för hur han bar korset. Och det kan vi bland annat se i just historien om hur Albatrossen ses som olycks -eller otursförföljd symbol. Att få bära sitt eget kors till sin undergång.
Och frågan kan också vara den här fullmånen; Bär vi allt för många minnen som är betungande runt vår hals? Här i Sverige kanske vi kan jämföra det med att “bära en kvarnsten runt halsen”.

Vi kan även titta på hur en Albatross fungerar för att få tag i ännu mer symbolik. En fågel som flyger långt och den har ett enormt vingspann, vi pratar inte om en liten fågel. En mästare på att kunna manövrera i luften vilket verkligen är dess element. Att kunna navigera i den mentala världen på olika sätt är något som kommer naturligt. Att kunna balansera mellan de mer abstrakta tankarna med de mer “intellektuella” är lika lätt som att navigera mellan de olika kastbyarna. Men det är inte bara luft som Albatrossen förknippas med, jordens element finns här också genom att Albatrossen är monogam.

Här finns inget av det flyktiga som vi lätt förknippar med luftens energi. När Albatrossen har hittat sin själsvän så är det de för resten av livet. Här ingår också den starkt individuella och självständiga energin för Albatross står väldigt mycket för just självständighet. Om det ska vara någon symbol som pratar om långdistansförhållande/särbo förhållande så är det just Albatrossen. Starkt lojal och självständig.

Det finns så mycket mer att skriva om Albatrossen och dess symbolik och som alltid är det personen som använder sig av symbolen som bär på sin egen symbolik runt den. Här finns självklart som alltid en inbyggd symbolik men den definieras genom dig själv alltså.

Sätter vi ihop detta med månen som bland annat handlar om känslomässiga behov och nu vid fullmåne, utlopp/födsel/lansering, kan vi kanske fundera över om det är meningen att vi ska undersöka var och när vi behöver vara stilla för att något ska upptäcka om vi är att lita på eller ej? Eller ska vi se vilka rädslor vi bär på och utmana dem? Tålamod kanske? Eller ska vi utmana oss själva genom att titta på om vi själva bär på en “albatross”? Låter vi minnen göra oss tyngre än nödvändigt?

Det finns många varianter.

Lycka till!

Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman