Fullmånen

Fullmånen i Vattumannen

När jag idag skulle skriva om fullmånen började jag göra det den 13;e augusti. Jag kom att tänka på Störmånen vilket är ett av de namn som fullmånen i augusti har. Jag letade reda på vad jag själv har skrivit om fullmånen och landade då på exakt samma datum fast år 2014 och då har jag också skrivit om Stören. Jag kan inte låta bli att le lite och jag väljer att ta det som ett litet tecken att det kan vara bra att fundera på vad Stören har att säga mig augusti 2019.

Den simmar motströms för att komma till parningsområderna. Och visst kan det kännas som att vi själva simmar lite motströms, framförallt i tider där vi vill åstadkomma något. Kan det också vara en känsla som är lite familjär nu i augusti då det för många är dags att ta itu med arbetet igen efter semestern?

Skulle det nu kunna vara något som upplevs som kämpigt, något som känns som att man arbetar mot strömmen? Om vi nu upplever detta, hur skulle det vara att stanna upp lite och fundera på vilken inställning vi har? Är det inställningen som är kämpig? Kan vi underlätta lite för oss själva om vi tänker och ser vår väg på ett litet annat sätt? Tja, vem vet och det skulle ju kunna vara värt att fundera på iallafall.

Sabian Symbol säger så här 22 grader i Vattumannens tecken den 15 augusti;

“A RUG IS PLACED ON THE FLOOR OF A NURSERY TO ALLOW CHILDREN TO PLAY IN COMFORT AND WARMTH”

Jag satt igår och kikade lite på en matta som fanns på en auktion. När jag nu läser ovanstående börjar jag tänka på att det är mycket som beror på vilket underlag som man har att vara på. Mattan jag tittade på var helt underbar, det var en Kelimmatta vilket också betyder att den var intensiv med härliga mönster.

Ett sådant underlag kan ju ta en del av vårt fokus, kanske är det inte så enkelt att släppa taget om just det. Det är också en möjlighet för oss att bara vara i nuet, att låta vårt inre komma upp till ytan och aktivera oss med sådan som är kreativt utan förväntan på att det ska leda till något speciellt.
Det kan vara viktigt att ha utrymmen, att ha rätt underlag, där vi får en chans att tillåta oss att bara vara.

Så när nu fullmånen befinner sig i Vattumannen med ovanstående inslag tycker jag nog att det kan vara en idé att låta olika saker ta plats inom oss. Att riktigt känna det att oavsett vad som föds nu vid fullmånen så är det något individuellt som ska ta sin plats i sin omgivning. Att vi har en möjlighet att se på saker ur olika perspektiv men komma ihåg att det är vi själva som ser det ur olika sätt och att vi då också behåller oss själva.

/Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2019 Malou Thorman

Fullmåne

Fullmåne

Denna måne som fascinerar och som betyder så mycket för många.

Ja denna måne betyder mycket för mig också och en av anledningarna till detta är att den får mig att tänka till. Den får mig att fundera över mig själv, över mina reaktioner, över andras reaktioner samtidigt som den ger mig inspiration till så mycket. Jag tycker om allt som kan väcka min lust att undersöka, min lust att titta bakom och att dyka djupt.

Just denna måne nu i januari är speciell. Fullmåne, månförmörkelse och samtidigt Blue moon och inte bara det…supermoon är ett annat fenomen som också inträffar just nu. Då ska vi se, Fullmåne som är den andra fullmånen i samma månad och detta tillsammans med en månförmörkelse och att detta just inträffar när månen är som närmast jordens orbit.

När jag nu börjar fundera över vad detta kan ge för signaler börjar jag med att fångas av fullmånen, allt händer ju också i Lejonets tecken, och jag tänker att symboliken för en fullmåne handlar väldigt mycket om att presentera något, att något föds, något ska fram. När detta nu händer i Lejonet som i sig handlar om att leda i mångt och mycket..eller att kanske presentera sig själv som en ledare. Auktoritet och samtidigt väldigt lekfull.
Nu hamnar denna i mörker, jorden placerar sig mellan solen och månen och vi upplever denna förmörkelse.

Det här leder in mig på funderingar som ” vad är det som jag behöver fundera över när det gäller att föda fram och att presentera något”. Den får mig att vända mig inåt och börja rota i mitt eget sinne istället för att vara i den här känslan “äntligen kan jag presentera det som jag burit och arbetat för under en period”.

Förmörkelser kan också innebära en signal till att titta på det som en gång har presenterats. En bra idé tycker jag och för mig gav just denna signal mig mycket att tänka till om. Personligen brottas jag med en del som påverkar mitt liv mycket, både känslomässigt och praktiskt och just det här att titta bakåt hur det har sett ut under andra förmörkelser i lejonets tecken kändes ganska okey.

När jag läste en artikel om just detta med månförmörkelser bakåt i tiden så blev det även presenterats år där detta hade inträffat i bland annat lejonets tecken under jan/feb månad.

1981,190/91, 1998/99, 2000 samt 2008/2009. Varför inte kika på detta och se om du kan hitta något som kan vara talande för just dig. Tänk på att det här inte handlar om att det nödvändigtvis ska vara hemska, pinfulla händelser. Förslag ges i samma artikel om att det kan vara viktigt att fundera över vad man gjorde, vad var viktigt för dig och var du var? Du kanske kommer ihåg kreativa genombrott och hur dessa genombrott togs emot av andra.

Månförmörkelser är vidare en signal till att komma ihåg hur vi har känt vid andra tillfällen då vi har presenterat, upplevt något som har betytt väldigt mycket för oss.

Det som skrivs om Sabian Symbol tycker jag också säger mycket.

Fullmånen Lejonet: AN EVENING LAWN PARTY OF ADULTS

När jag läser detta kommer jag att tänka på ett party där många samlas på gräsmattan och där de går omkring och “umgås” med varandra. Umgås på ett sätt som för mig blir lite krystat och kanske enbart för att vara social för att det är normen. Eller..det kanske är för att detta är sättet att få gemenskap? Att vara social överhuvudtaget?

Personligen är jag inte mycket för att vara social enbart för att vara just detta. Jag är mer en person som drar mig tillbaka och iakttar. Både sätt att vara har sina fördelar och nackdelar och det finns nog ingen som kan säga vad som är bäst av detta. Kanske är det så att det viktigaste är att vara medveten om detta.
Kanske är det just detta denna fullmåne, månförmörkelse, supermoon, bluemoon vill tala om för oss?

Det finns många vinklingar av det mesta här i livet och många gånger behöver vi ta ett steg tillbaka och fundera över hur vi står i detta? Vad har vi inom oss som leder oss till det agerande som varit och som är?

There is only one thing in the world worse than being talked about, and that is not being talked about. Oscar Wilde

Ovanstående är ett citat som jag fann på sidan som Lynda Hill har. Nog skulle detta kunna vara en uppgift att få. Vad betyder uttalandet för dig?

Malou

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2018 Malou Thorman
Acknowledgements: Lynda Hill´s sabian symbol,bilder: okänt

Årets första fullmåne

Årets första fullmåne

Januari, nytt år och det startar upp med en fullmåne! En fullmåne som befinner sig i kräftans tecken och jag kan inte låta bli att le när jag tänker på hur saker sammanfaller.

Häromdagen började min man att titta på sin släktkarta och blev fast där. Ofta blir det ju så, blir man involerad i något blir man det ordentligt.
Plötsligt kom DNA test upp i samtalet som vi hade om släkt och släkttavlor. Plötsligt hade vi båda två beställt ett sådant test. I samma veva blev jag också fast i den släktforskning som legat i dvala under en väldigt lång tid.
Att jag log när jag började skriva om fullmånen och kräftan är just för det faktum att kräftans tecken handlar mycket om familjen. Att värna om de som finns runt omkring dig och det som varit.
Och vad är släktforskning om inte just det, familj, släkt och det som varit?

När jag sitter där och för in namn efter namn i mitt eget släktträd funderar jag över deras liv och vad det är som försigått i det. Många har fått betydligt mer än ett eller två barn, vi pratar mer om fem, sex och till och med upp till 10 barn. Hur orkade dom, hur klarade dom av dagen och hur såg det ut där de bodde?
Jag kommer längre och längre bak i tiden och på något sätt försjunker jag in i funderingar i samma takt som släktträdet växer.
När dom tittade upp mot månen, vad tänkte dom på då? Vad drömde dom om och gjorde dom det överhuvudtaget? Hade de funderingar över hur det såg ut för deras släktingar en gång för längesedan precis som jag har idag?

Jag sätter mig och börjar skriva det här inlägget och tankarna fortsätter och det där med familj blir ett begrepp som landar framför mig. Vad är en familj egentligen? Jag tänker på vad vi själva sätter in i det begreppet. Är det vår släkt vi tänker på eller har vi även andra personer som vi räknar in i vår “familj”?
Olika bilder blixtrar förbi i mitt sinne och det är allt ifrån min egen barndom till den jul som precis är firad med nästan hela min familj. Dessa bilder får mig att bli en aning sentimental. Det är många som har försvunnit, familjen har krympt. Samtidig är det också så att det är många som inte har någon familj överhuvudtaget, många som inte har några vänner och kanske är det även så att det är en hel del som inte har de som de kan kalla för bekanta heller.
En del gör inget annat än längtar efter att ha få just den där gemenskapen och andra gör inget för att behålla den som de har.
För visst är det så att vi själva på många sätt och vis är de som skapar vår egen familj?
Jag har min familj, en familj som jag har släktskap med och som jag också känner är min familj. Jag har också en familj som inte på något sätt hör till mitt släktträd men en familj som jag har andra rötter ihop med. En familj som består av vänner. Vänner som jag kan dela mitt liv med. Vänner som ser mig, hör mig och känner mig.

Så jag tänker för mig själv när jag nu kikar upp på just denna fullmåne att varför inte låta detta år vara inriktad på sådant som värnar om min egna personliga trygghet, min inre bas och de värderinga som är viktiga för mig? Att titta på de saker som kräftans tecken symboliserar? Och framförallt, vad gör jag för att bibehålla, för att skapa och forma detta? På vilket sätt ser jag till att de finns där? Skapar jag familjebanden eller tar jag för givet att det är någon annan som gör det?

Fullmåne i Oxens tecken

Fullmåne

Nu är fullmånen här igen och den här gången passar det så bra att det är just oxen som månen landar i.

Häromdagen landade jag återigen i ett samtal med min man som handlande om vikt, mat och motion. Det är sådana samtal som är oerhört frustrerande tycker jag. Många gånger för att det är en hel del som har en massa åsikter om just detta.

Frustrerande för att många utav de kommenterar och åsikter som kommer fram är ju inga nyheter precis, de flesta har man ju gått igenom själv ett antal gånger för att uttrycka det milt. Även frustrerande för ibland är det så att man bara vill uttrycka sin känsla, tanke och i vissa fall ångest utan att få en massa råd eller en massa sanningar om sådant man redan vet.
I ett sådan läge där man bara vill bli lyssnad på och kanske då och då få ett igenkännande eller lite medkänsla och man nu inte får det….ja då är det sannerligen lätt att bli envis.

Envis på ett sätt som kanske inte alltid är på den positiva sidan så att säga. Man låter helt enkelt bli att göra det där som man hade en plan på och som man till och med kanske hade uttryckt om man inte fått en dröse råd. Man stångar sig helt enkelt blodig med sin egen tjurskallighet.

Just det här med oxens envishet och faktiskt också tillsammans med temat vikt (vilket jag mig inspiration till att skriva om det samtal jag haft nyss och samtal som jag hört många andra ha) läste jag om häromdagen.

Nu när solen lyser upp hela månens underbara yta har vi möjligheten att sätta fokus på sådant som i vanliga fall ligger just i mörkret, omedvetna likväl som medvetna saker. Och när då oxen är där så varför inte då blicka in på det där med oxens envishet åt båda håll och hur vi alla använder oss av denna från och till. För jag kan ju knappast vara ensam om att bli oerhört envis både på ett sätt som är positivt för mig likväl som något annat kan vara negativt för mig.

Det där med att låta bli något likväl som att fortsätta med något är ett drag som jag har. Det är sällan som jag utför något sådär lagom. Åtminstone något som betraktas som lagom i andras ögon. Aktiverar jag mig med något så gör jag det ofta väldigt ihärdigt. Problemet är väl att det där inte alltid är av det positiva slaget, åtminstone inte för min kropp. En av oxens drag som man kan läsa om är bland annat det där med mat, jag har inte den förtjusningen men det innebär inte att det jag äter har en tendens att fastna där jag tycker att det inte ska fastna. Framförallt har jag en tendens att låta bli att göra något åt det. Som att motionera.
Och det är det där med att påbörja just detta som jag har svårt för. När jag väl startat upp och fått mig själv till att ge mig iväg till något kul pass, ja då tar andra sidan av envisheten över och jag fortsätter. Men innan…oj, vilka ursäkter jag har. Det är det ena eller andra som ska göras och så kommer ju det där med att jag kan bli mäkta sur över kommentarer vad som nu kan vara bra för mig också.

Men…tanken med inlägget är väl egentligen att det då och då kan vara bra att lägga en liten tanke på det där som vi medvetet lägger i skuggan för oss själva och just nu då solen lyser på månens yta och alla små och stora skiftningar syns så är det väl ett ypperligt tillfälle för detta.

Sabian Symbol

A YOUNG COUPLE WALK DOWN MAIN-STREET, WINDOW-SHOPPING

Bilden till vänster här är knappast ett ungt par men det blir ändå en bild av vad denna symbol kan prata om. Jag tänker på det där med att längta efter något, att drömma sig bort till den stund då man skulle kunna ha detta framför sig. En möjlighet att skapa ett mål för sig själv, något att planera för eller varför inte att spara till.

Just nu befinner jag mig i just den situationen som denna Sabian symbol pratar om för denna fullmåne. Inte att jag är speciellt ung till ålder men allt ungt behöver ju knappast definieras med just ålder för en människa. Ungt kan väl också betyda något som precis startat upp? Åtminstone blir det så för mig nu.

Just nu så fönstershoppar jag, jag tittar runt bland kataloger och butiker. Jag planerar, strukturerar och analyserar. Ska vi flytta eller ej? Och hur ska vi då renovera och möblera? Vad ska köpas nytt, vilka färger och vilka tapeter? Ja, det blir en hel del fönstershoppande minsann.
Och vad innebär detta då?

Tja, det blir en hel del funderande på saker som ligger utanför oss själva. Vi har en längtan, en dröm om något som finns där utanför oss själva. Vi vill införskaffa oss något. Visst kan man sortera in detta inom egoism.

Om detta går överstyr, denna egoism om att det är en absolut nödvändighet att införskaffa sig saker, ja då kan man förlora sig själv i detta. Det tar lätt över och vi börjar inbilla oss att det är just detta som vi behöver för att må bra.
Ibland är det också så att vi behöver det som är utanför oss själva och ibland är det så att den förändring som har skett inom oss gör att det som är utanför oss behöver förändras. En del saker behöver tillföras och andra saker behöver föras bort.

Viktigt i den här processen är väl att vi behöver veta vad vi gör och inte förlorar oss i det. Så just detta kan väl också vara viktigt att sätta ljuset på denna fullmåne. Vad är det vi egentligen har i vårt egna lilla skyltfönster?

Önskar dig en härlig fullmånetid.

Malou

Fullmåne i Fiskarnas tecken

Fullmånen är i Fiskarnas tecken den 6 september

Fullmåne och som alltid är det ganska många som reagerar just på det faktum att det är fullmåne. Det är inte utan anledning som man berättar historier om hur människor blir förvandlande till varulvar under fullmånens sken. Det är nu som rent symboliskt själva “förlossningen” sker.  Känslor har byggts upp och nu släpps dom loss. För många blir det en stark känslomässig upplevelse och att ställa sig och yla är en lösning på det här skulle jag gissa.

Det är Fiskarna som sätter sin prägel på just den här fullmånen och det innebär även att fullmånen hjälper till med att få upp och loss en hel del av känslor som kan finnas där i djupet av psyket. Det är Poseidon som är härskare över tecknet om man går efter den Hellenistiska zodiaken och han är ju Guden över havet bland annat.

Här är det känslornas rike som styr och ställer och ju djupare du dyker desto svårare har du för att se det som är runt dig. Du kommer ner i sfärer som vi normalt inte brukar röra oss i och trycket blir även svårare och svårare för oss att befinna oss i.
Här hittar vi det omedvetna, ett lager inom oss som kan vara lika positivt som negativt för oss att ta upp till ytan.

Här finns det som vi kanske vill dölja och det som vi inte heller orkar se. Att vara i djupet allt för länge och för ofta kan göra att du längtar efter att försvinna från dessa känslor och vissa tar till droger/alkohol för att slippa känna.

Det är också en möjlighet att få tag det där som du bara anat och inte riktigt satt fingret på. Här i djupet frodas även intuitionen och nu då fullmånen ger en extra skjuts åt känslovärlden kan denna förmågan att se vad du bara anat innan bli stark.
Det kan vara en bra tid för att påbörja en resa att utveckla just den här sidan av dig då du får en möjlighet att hitta hur det känns för dig att använda intuitionen och att det också är rätt.

Man kan nog tycka att fiskarna borde vara ett ganska lugnt och poetiskt tecken men man ska inte glömma bort att Poseidon kan ryta till ganska mycket. På havet kan det som sagt storma riktigt ordentligt och det är mer än ett skepp som har gått under i dessa vågor som kan uppstå. Så är det också med humöret och nog kan man få känna på det om fullmånen plockar upp en del av det som är dolt under ytan. Det där gör man nog klokt i att ha med sig nu och försöka andas lugnt både en och två gånger innan man låter humöret ta över. Man brukar säga att Poseidon är den mest primita Guden och kanske är det också så. Värt att fundera på om inte annat.

Sabian symbol:

En kvinna invirad av en stor rävstola

Funderar lite på vad den här symbolen ger mig för känslor och det första jag kommer att tänka på är att det väcker en fråga hos mig, Vad är det som hon vill uttrycka? Vill hon ge en bild av sig av något slag? Rik? Förnäm? Att hon är speciell?
Kan detta vara något att ta med sig nu vid fullmånen? När vi presenterar något eller om vi blir upprörda/arga eller på annat sätt ger ut uttryck för våra känslor just nu, gör vi detta för att vi vill ge sken av något? Kommer det verkligen från oss själva eller är det en bild av oss själva som vi vill presentera?

Jag tar även till mig lite av en tolkning som jag läst och som handlar om att det just är en räv som är lindad runt halsen. Man brukar ju säga “listig som en räv” och det är kanske det som man vill ge uttryck för. Jag kommer att tänka på att vi just nu behöver tänka på hur vi uttrycker oss och att vi kanske ska använda oss av mer av rävens egenskaper. Tänker på den lya som de brukar skapa för sig själv, en ingång och ofta en bakre extra utgång för att snabbt kunna ta sig därifrån om det skulle finnas behov av det.

Kan vara idé att inte uttrycka sig på ett sådan sätt så att man bakar in sig i ett hörn utan en förmåga att ta sig därifrån på ett smidigt sätt.

Vill ändå slå ett litet extra slag för att använda sig av just intuitionen just nu. Låt fiskarnas förmåga att vara på djupet arbeta för dig. Utforska din förmåga på lite olika sätt.

Malou

 

Fullmåne-månförmörkelse

Fullmåne och partiell förmörkelse

Nu den 7 augusti blir det en partiell månförmörkelse när det är dags för månen att visa sig i sin hela glans.

Det är alltså fullmåne men eftersom jorden nu förhindrar solen att skina på hela månen så är månen fast där i jordens skugga. Ordet eclipse härstammar från det Grekiska ordet ekleipsis som i sin tur har betydelsen att försaka, sluta och överge. Solen utesluter oss, ljuset överger oss. Eller?

Mina tankar går till att jorden skapar dessa förmörkelser, inte att ljuset överger oss. På något sätt tycker jag att det blir en annan betydelse, ett annat sätt att vända sig till tolkningen. Jorden skapar en möjlighet för oss att se, att agera och att fundera på vad just detta ögonblick skulle kunna ge mig för ledtrådar till mitt liv.

Där jag vandrar, lever, agerar….just nu får jag en möjlighet att se och känna det där som jag i vanliga fall inte lägger märke till. Kanske är det också så att det är konsekvenser av mitt agerande, mitt leverne som får chansen att visa sig. Mitt omedvetna ger mig en möjlighet helt enkelt att få uppleva det där som jag inte så ofta får uppleva. Vilken chans tänker jag!

Relationsorienterad.

Många menar att en månförmörkelse är relationsorienterad. Att denna kris, eftersom många ser det som en problematisk tid, är det ögonblick då vi får inblick i tidens gång, vi upptäcker vad vi har behov av, vad vi behöver få mer av eller få igen. Eller släppa taget om…vilket i sin tur betyder att vi har en möjlighet att få tillgång till det vi egentligen söker. Kanske är underligt men så brukar det fungera. Nu pratar vi inte bara om den relation som är mellan två älskande utan relationer i allmänhet.

Poeter så tidigt som 700talet före Kristus, menade att de totala ( i och för sig ) förmörkelserna hade ett samband med äktenskapliga arrangemang.
I ett poem av Archilochos kan man läsa att en fader klagar över sin dotters giftermåls planer. Förmörkelsen används som en förklaring till hennes tokiga beteende.

“Nothing in the world is astonishing, unbelievable or forsworn anymore / now that Zeus has made night out of noon / and hidden away the blazing light of the sun: / wet fear comes upon men.”

Det är ju som sagt även idag ganska relationsrelaterat, den kan trigga igång en medvetenhet om att något fattas i en relation som leder till en brytning, men det kan lika gärna leda fram till en medvetenhet om att det är nödvändigt att komma närmare varandra, att agera utifrån det perspektivet. Men…den kan även trigga igång en medvetenhet om din relation till ditt arbete, till din hälsa, till dina barn. Saker som har legat under ytan och pyrt blir väldigt synligt helt enkelt.

 

Nu är den partiella månförmörkelsen också i den något upproriska/rebelliska vattumannen. Det här i sin tur kan ge insikt i, helt enkelt ställa oss öga för öga med de områden där vi saknar frihet i våra liv. Områden där vi vandrat på grund att vi alltid gjort det. Tänk vilken känsla det är att plötsligt få en insikt! För visst har du upplevt detta någon gång?

Vi kan få en liten hjälp på vägen vart i livet som vi skulle få en möjlighet till mer “medvetenhet” om vi tittar på i vilket hus som vattumannen befinner sig i. Jag ser denna partiella förmörkelse som en liten hjälp på vägen, finns här något att fundera på, att agera på.

Många är lite rädda för månförmörkelserna då de just har en tendens att skapa lite turbulens. Jag ser det dock som att det ibland behövs ett motstånd eller ett problem för att vi ska börja använda den kreativa förmåga vi har för att kunna lösa detta.
Förändringar som kan ske kan också visa sig vara det bästa som kunde ske, även utan att det skapar ett känslomässigt kaos.

Jag skrev på min facebooks sida Månmagi att “Livet händer inte…det svarar” och det tycker jag är värt att plocka upp även i det här sammanhanget. När nu förmörkelser är kopplade till förändringar på lite olika sätt, behöver vi komma ihåg att det är vi som attraherar dessa. Något inom oss vet att det är dags, även om det kan göra ont här och nu så ofta, ofta vet vi att det är nödvändigt att förändras för att växa.

Denna förändring kanske också kan bestå av att du låter det som varit dolt inom dig bli synligt, bli synligt även för de runt omkring dig. Kanske är det dags att prata utifrån det som finns där inom dig och som du förmodligen dolt under lång tid (även för dig själv). Kanske är det så att det är nu som du inser hur du själv har låst in dig i den vardag du har för närvarande?

Vattumannens härliga energi kan kanske hjälpa dig att frigöra den frihet som det är att vara den du verkligen är! Kanske är det dags att sluta låta andra personers känslor bestämma vad du vill göra eller ej. Kanske är det just detta som denna förmörkelse vill säga dig? Vattumannen är i vanliga fall väldigt orienterad gentemot grupper, det är Lejonet som befinner sig mittemot Vattumannen i zodiaken som är det tecknet som är inriktat på det individuella. Men…den här gången i förmörkelsen tid kanske det kan vara dags att dra sig tillbaka en liten stund..fundera, känn efter och avslöja dina behov, dina sanningar.

 

Jag kommer att tänka på orden från Tomas Tranströmer.

“För att hitta den vackraste gläntan i skogen – måste man våga vara vilsen en liten stund.”

Blir påmind om den härliga symbolik som det innebär.

I sagorna kan man läsa om prinsessor och prinsar, om hjältar, om fattiga barn eller utstötta som ofta beger sig in i den “farliga” skogen. In i det okända för att hitta skatten som ska frigöra eller befria.

Många gånger förvirrar de sig in på okända marker och upptäcker snart att de är helt utan landmärken och de sätter sig i sin förtvivlan eller trötthet där de är. Efter timmar av vila eller vid gryningstimmarna ruskar de yrvaket på sig och upptäcker den underbaraste glänta.

En glänta där de ser solen strila genom lövverken och de underbaraste varelser som dansar. De kan upptäcka slottets tinnar som lyser i solen eller finna det mest välfyllda matbord de någonsin sett.

Och så är det ju, vi behöver bege oss in i vårt inre på jakt efter det som behövs frigöras. In i sinnets skog. Först brukar vi följa välkända stigar men snart nog blir vi ofta fascinerande av det som vi möter. Kreativitet som vill ha utlopp, sensationer som vill upplevas. Plötsligt upptäcker vi att vi är vilsna. Vad känner jag? Vad är det jag vill? Och varför vill jag eller vill jag inte?

I detta vandrar vi, en del förvirrade, en del skrämda eller arga. I främmande landskap där vi upplever att vi inte kommer någonstans. Till slut ger vi upp, vi sätter oss ner och inser att vi behöver vila. En stund där vi bara kan vara med det som är. Vi accepterar!

När vi accepterar kan det hända att vi plötsligt ser. Ser det som varit dolt för oss. Ögonen och sinnet öppnas för det som varit där hela tiden. Våra möjligheter, våra inre skatter.

Kanske kan just denna fullmåne med den partiella förmörkelsen vara din stund av vila, där plötsligt accepterar det som du har där inom dig själv, en acceptans av den som du verkligen är.

Malou

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder: wallpaper safari

Fullmåne – Stenbocken

Fullmåne och det i Stenbockens tecken.

Fullmåne, intensitet, frustration, rastlös, explosion eller ja…ingenting. Det är många som reagerar på fullmånen men det är också många som inte reagerar alls. Eller är det kanske så att man inte själv noterar sina reaktioner eller sätter ihop reaktionerna med speciella tillfällen? I vilket fall som helst så är det fullmåne just nu och den här gången i Stenbockens tecken.

Här säger och skriver många att detta är det tecken som är minst känslosam av de alla. Men i mina ögon stämmer inte detta alls. Ett väldigt stort skäl till detta är att jag själv har månen i Stenbocken och jag kan med 57 års erfarenhet av mig själv lugnt konstatera att känslosam är förmodligen mitt mellannamn. Men det är ju också beroende på en hel drös olika skäl till varför man är som man är och känner som man gör.

När jag läser April Elliott Kents tankar om fullmånen kan jag inte annat än att bara hålla med. Hon skriver bland annat att det är många skrämmande saker som har skrivit om de som har stenbocken i månen. Att de är kalla, okänsliga eller opportunistiska. Hon fortsätter att skriva att vad hon i praktiken har sett är att dessa personer inte fått mycket ömhet under uppväxten. Många av dessa personer är mycket ansvarsfulla, har ett gott självförtroende och är omtänksamma personer. och medan dessa personer ofta har blivit belönade eller ärade för ex, gjort ett bra arbete, lyckats med studierna så har de inte alltid tagit emot känslomässig support. I flera fall så har de inte egentligen fått uppleva att de fått vara barn.

Jag kommer naturligtvis att tänka på Hephaistos som är den Gud som är härskare över stenbocken i den Hellenistiska kalendern. Denna pojk som blev bortslängd, blev krympling och som i sin grotta långt ner i bergets grund stod och smidde de mest fantastiska saker. Tålmodig och praktiskt ända ut i fingerspetsarna. Ta gärna och läs om honom här i min blogg. På inget sätt var han känslokall men han var väl inte den som visade för alla vad han tyckte, tänkte och kände. Det där är lite olika saker det där.

Stenbocken handlar dock en hel del om balans, struktur och planering. Tänk dig en stenbock utan känsla för vad den sätter fötterna någonstans…den ramlar nog ganska snabbt ner för det berg som den håller på att ta sig upp på. Glöm inte heller av hur symbolen stenbock är utformad, med en fiskstjärt…hm visst är det intressant att dyka ner i denna härliga symbolik som finns överallt.

Tillbaks till just den här fullmånen. Frågan som April Elliott Kent tycker att den här stenbocksfullmånen ställer till oss är – “Hur bra lyckas du – inte bara med att ta hand om ditt företag, utan ta hand om ditt hjärta?”

Hur bra lyckas du just med detta? Ibland är det nog så att vi kan ha nytta av att just kunna strukturera och att kunna planera, för just när det kommer till att ta hand om sitt eget hjärta så krävs det förmodligen en hel del struktur. Varför inte ett schema till och med? Många gånger har vi en tendens till att glömma bort oss själva och lägger fokus på att något ska genomföras, hur andra har det och vad vi ska göra för dem.

Nu när Pluto är så involverad i fullmånen tänker jag att det kan vara bra att plocka med denna planet också. Pluto står i mångt och mycket för kraft och förändring. Och när nu månen och pluto är så ihopkopplade tänker jag på frågor som, hur använder du själv din kraft? Hur tänker, känner du runt din egen kraft? Använder du den själv, ger du bort den till andra?

Hur ser dina gränser ut, har du några runt dig överhuvudtaget?  Upptäck dina begränsningar och använd dig av dessa. De är i mitt tycke den bästa hjälpen du kan få. Dina mindre starka sidor kan vara de starkaste och tvärtom.

Ett tips är att titta på vart Stenbocken landade i ditt födelsehoroskop,,kanske kan du då känna igen område, skeende och upplevelser just här och nu med detta område.

Sabian Symbol för den här fullmånen.

 

The Union Jack Flag Flies From A British Warship.

Vad säger då denna symbol? Identifikation tänker jag på omedelbart. En flagga är väl verkligen en symbol för identifikation. I flaggan är ju hela landet och vad det står inbyggt. Ett krigsfartyg är ju i mångt och mycket ett försvarsskepp även om det naturligtvis används för att överta något. Kan det handla om ett behov av att visa upp vem man är? Att man är beredd att försvara det som man själv står för? Finns det en upplevelse av att det är nödvändigt att använda sig av maktmedel helt enkelt för att visa vem man är och att man har makt och kraft att försvara sig själv?

Jag kan bara lugnt konstatera att det känns som om det är en intensiv tid och att vara medveten är en av de saker vi absolut bör bära med oss.

Fullmåne i Skyttens tecken

Juni fullmåne och den är i Skyttens tecken.

När jag började fundera på fullmånen nu i juni kom jag att tänka på den Gudinnan som härskar över Skyttens tecken, Artemis. Jag har skrivit förr om denna Månens Gudinna, för det är bland annat vad hon är, och en anledning är just för att jag tycker att det finns mycket som fascinerar mig med denna härliga symbolik.

Just idag hamnade tankarna på det faktum att det var svårt att placera in Artemis i ett fack. När just månen är inblandad som har mycket med vårt känsloliv att göra så blir det extra tydligt. Artemis är sin egen på alla sätt och vis. Läs gärna mer om Artemis här på min sida så förstår du säkert vad jag menar.

Varför jag kom att tänka på just den sidan av Skytten vet jag inte riktigt, kanske hade det att göra med att jag idag åt middag med en vän som kommit att stå mig mycket nära och hennes energi påminde mig om just detta. Att hennes energi inte fungerar att sättas in i ett fack. Här finns viljan och självständigheten och samtidigt en lust till samhörighet och gemenskap. Här finns driften att försvara och engagera sig för de som inte riktigt klarar det själv och kanske många gånger i stunder där man själv skulle behöva det engagemanget från andra.

Fullmånen och jag känner just den där viljan att sträcka ut armarna och bara skrika,, men låt det hända nu! Låt det fullbordas!

Men att just då Artemis är med så blir det också en tydlighet över att “tro inte att jag bara tackar och tar emot”. Att jag inte finner mig i det som presenteras utan att tänka och känna själv. Låt det hända och jag väljer själv om jag deltar, vill förändra eller helt enkelt avstår. Ibland är det också så att det händer mycket som man inte har föreställt sig och då vill det till att vara medveten om att man själv kan välja hur man tar emot detta. I detta finns också Artemis. Det är inte alltid som man har kontroll över vad som ska hända jag kan dock ha kontroll över hur jag väljer.

Sabian Symbol för fullmånen är:

Pelicans Menaced By The Behavior And Refuse Of Men Seek Safer Areas For Bringing Up Their Young

Hm, inte det enklaste tänkte jag till att börja med eftersom min första känsla blev lite negativ. Oj, finns det ett hot som gör att jag behöver förflytta mig? Sedan började jag titta på de berättelser som finns om Pelikaner. Det finns bland annat en myt som säger att Pelikanen pickar sönder sitt eget bröst för att suga ut blod och ge till sitt eget barn om detta krävs för att barnen ska överleva. Denna myt finns inom den kristna världen och visst kan man då direkt förknippa detta med Gud och Jesus.
I Egypten var pelikanen associerad med död och livet där efter. Där sågs pelikanen som gudinna, och vissa referenser pekar till att man trodde att pelikanen kunde säkerställa en säker passage för den som hade dött.

Då klockan börjar närma sig alltför mycket så tänker jag att jag denna gång lämnar vidare funderingar över denna symbol till dig. Det vore trevligt om du lämnade en kommentar om hur du tänker runt denna Sabian Symbol i samband med fullmånen.  🙂

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild, ej hittat ursprung

Fullmåne

Fiskar1

Fullmåne

Fullmåne och den här gången i Jungfruns tecken. Även om Jungfruns symbolik är det som vi kan väva in i fullmånen är det också Fiskarnas påverkan som vi kan känna av. Det här en hel planeter och aspekter i detta fantasirika och kreativa tecken och detta är något som vi fortfarande kan plocka upp en del fokus från. Många av oss kan känna av fullmånen genom att vi drömmer intensivt och när det nu är så mycket som påverkar fiskarna kanske just drömmarnas blir extra påtagliga.

När jag nu sitter och skriver ner mina tankar runt den här fullmånen så känner jag av en bekant närvaro. Den gamla berätterskan har närmat sig mig igen. Det var ganska längesedan hon fanns där vid min sida och jag erkänner att jag längtat efter att få ha henne nära igen.

– En kyss kan vara ett kommatecken, ett frågetecken eller ett utropstecken. Jag har sagt det till dig förut och jag säger det igen säger hon till mig och jag hör på rösten att hon ler.

Jag känner hur hon fortsätter att titta på mig medan jag funderar på vad hon menar den här gången. Jag vet vid det här laget att det inte är så stor mening att börja fråga ut henne. Hon brukar ge mig ledtrådar eller man kanske kan säga att hon ger mig en liten puff så att jag får något att fundera på som hjälper mig på vägen. Ofta för att jag ska komma vidare i den situation som jag befinner mig i.

Handlar det om att det är vi själva som väljer hur tar emot fullmånens energi och vad den kan föra med sig? Är det så att vi behöver titta på hur vi tar emot våra drömmar och vår kreativa energi just nu? Hur vi tar emot det som fullmånen visar för oss? Solen lyser ju upp hela månens yta just nu och med detta så riktas ju också vår medvetna energi mot något som vi ofta förknippar med känslor, med mystik och mot det fördolda. De signaler som just nu dyker upp, ser jag de som kommatecken, eller väcker de en fråga hos mig eller är det kanske till och med så att jag får en insikt av dem?

När jag vänder mig mot den gamla berätterskan fortsätter hon bara att le och jag mer anar än ser hur hon nöjt lutar sig tillbaka och gör det bekvämt för sig där i min gamla fåtölj. Hon tänker stanna kvar ett tag iallafall tydligen. Jag låter mina tankar fortsätta runt just fullmånen och vänder mig mot Sabian symbol.

A LION-TAMER RUSHES FEARLESSLY INTO THE CIRCUS ARENAlejontämjare

En lejontämjare som orädd rusar in i cirkusarenan. Att visa upp vad man kan för andra, att ta emot applåder och i vissa fall beundran för att man har modet att göra något som är farligt. Men att vara lejontämjare kräver ju även en otrolig massa träning, en massa förberedelser.
Jag kan ju inte heller låta bli att tänka på att jag idag inte är så förtjust i just den här typen av aktivitet. Att hålla vilda djur i fångenskap och tämja dessa efter våra regler för att vi ska roa och underhålla andra..hm inte direkt något som passar mitt sinne.
Så vad kan då detta tolkas som?
Hon fnittrar bakom mig nu den gamla, ja säg det du säger hon förtjust. Kommatecken, frågetecken eller utropstecken,!?

Jag låter det stå som det gör och lämnar över till det undermedvetna att komma upp med förslag till tolkningar och kanske är det så att förslagen kommer i våra drömmar.

Fullmåne – Vargmåne

vargFullmåne i Januari – Vargmåne.

Kanske vill du som vargen vända ditt ansikte mot skyn och yla vilt nu?! Det är inte utan att jag känner att det drar lite mot att göra det faktiskt.

Intensiva känslor är i rörelse både på det ena och andra sättet så nog håller jag med om de många astrologer som menar att här och nu vill det nog till att hålla i hatten lite.

Ett storkors mellan fyra olika planeter och fullmåne på det. Tja, visst kan det förmodligen påverka lite då. Det sägs att det innebär att vi kan känna av tunga bördor. Det involverar fyra planeter i disharmoni och att alla dessa vill ha ett ord med i laget.
Men säger jag då….vilken harmoni kan inte komma av detta?

Det finns ju inget som kommer upp och blir disharmoniskt som inte redan finns inom oss tänker jag. Världens chans alltså att saker kan dyka upp till ytan så vi får gåvan att börja titta på det.

Jag läser också på en sida att just nu ligger Månen också i aspekt till Chiron (healer) och där menar dom att detta kan innebära lite tårar, lättnad och healing. Så oavsett vad den här månen ger dig så säger dom att denna lättnad som kan komma från en harmonisk mån/Chiron aspekt är bra även om den kan smärta.

Så här just nu kan vi få upp saker till ytan som kan behöva uppdateras, förändras eller till och med släppas taget om och bytas ut.

På en annan sida läser jag att denna måne gör att ett föräldratema kommer upp till ytan. Det skulle kunna vara du som förälder, dina föräldrar eller varför inte en föräldra-/barn dynamik mellan två vuxna personer. När Jupiter är med (som är en av planeterna) så skulle man kunna säga att det finns en tendens att saker expanderar lite. Det gäller även känslor, både positiva som negativa sådana.

Denna fullmåne är ju i kräftans tecken och kräftan är som sagt ganska mycket för det som handlar om hem, familj och det som varit. Och känslor. Mycket känslor. Det är inte utan att jag tycker att det stämmer extra väl just för tillfället. Extra känslig på många olika sätt. Byxorna är för tajta, tröjan för stickig, musiken för hög och maten för salt. Jag undrar om det finns något som just nu är som det ska vara.

När jag börjar fundera på kräftan och tittar på bilden av den så framträder kräftans skal väldigt tydligt. Det där skalet behövs och jag önskar för tillfället att jag hade ett litet tjockare sådant. Jag inser också att det är nyttigt att krypa ur det där skalet ibland och låta det som behövs komma fram och samtidigt så behöver vi nog lite till mans det där skalet. Vi behöver krypa in då och då, vi behöver bli skyddade.

Månen är i sina hemtrakter när den är i kräftans tecken och nog vill det till att man kan visa vem man är i sitt eget hem? Så mycket känslor kan det nu bli, och visst kan en del av dem vara lite väl intensiva, lite väl smärtsamma men vi vet också att resultatet av att se vad känslorna består av och förstå att vi har något att lära av våra egna erfarenheter och våra egna känslor, ja då lättar vi lite på trycket.