Fullmånen väntar på oss igen. På söndag har den nått sin topp men redan nu kan säkert många känna av den.
Den här perioden som förknippas med att bli “mångalen”, det är nu som vi förvandlas till varulvar och nu som allehanda varelser rör sig ute under månens silvriga sken.
Under århundraden har det gått historier om hur fullmånen kan få oss att bli förvandlade eller hur skrämmande den är och att vi behöver akta oss under den perioden och i någon mån får man kanske ge en del av de här historierna rätt. Nu har ju äntligen forskare gett alla de som exempelvis har svårt för att sova under fullmånen rätt. Fullmånen påverkar. Men därifrån till varulvar är det ett ganska stort steg.
Men om vi ser det ur ett symboliskt perspektiv innebär den här perioden att solen lyser upp månen så att vi ser hela dess form – vårt medvetna (solen) lyser på vårt omedvetna (månen). Vi ska dock komma ihåg att hela månen inte är upplyst, det finns alltid en del av månen som vi inte ser och precis så är det med vårt omedvetna och våra känslor också.
Eftersom vårt medvetande nu ser sidor som inte annars är så synliga för oss kan vårt agerande bero på hur stor bärighet vi har för det som kan dyka upp inom oss. Med bärighet menar jag här hur stor förmåga vi har att låta bli att vara i en dynamik, att vi ser att vi har känslor och inte låter känslorna äga oss.
Och inte är det så lätt precis när det spritter i kroppen, det här är ju perioden då något vill ut. Som den gravida modern som börjar bli otålig. Som oroligt vänder och vrider på sig i sängen, som inte kan hitta en bekväm ställning och som hela tiden blir påmind om att det finns ett liv där inne som snart ska befinna sig i armarna istället. Vi har gjort allt vi kan, vi har förberett och packat väskorna, vi väntar bara på tillfället då kroppen säger NU är det dags. Och…det där är verkligen fullmånekänslor.
Kan man inte bära de det där och ta några djupa andetag och ha tålamod lite till kan det gå överstyr, irritation och frustration är upplevelser som lätt kan ta över dagarna.
Den här månaden har vi ju också befunnit oss i det sista tecknet i zodiaken, fiskarna. Vi har simmat och simmar fortfarande under några dagar i det stora havet. Fiskarnas känsliga tecken påverkar oss och naturligtvis också våra upplevelser när vi nu närmar oss fullmånen. Så hur ser det ut?
Befinner du dig i djupaste mörkret och förtvivlat försöker ta dig upp till ytan eller har du lärt dig att kontrollera elementet och ligger på rygg och njuter av hur vågorna bär upp dig? Har du vågat dig på att titta ner och se vilken underbar värld som finns där under ytan eller trampar du bara vatten och väntar på räddningen?
Man brukar se vattnet rent symboliskt som känslornas och det omedvetna hemvist och där simmar fisken omkring hemtamt och smidigt och känner sig som ett med alltet. När nu fullmånen närmar sig är det dags att vända sig på rygg, låta vattnet bli den trygghet du flyter på och låta månens ljus omfamna dig. Månen befinner sig i jungfruns tecken och frågan du kan få till dig nu är; Vem är du av alla dessa droppar havet består av? Du är en unik droppe i detta hav, du är en del av det men även en separerad del. Du tillhör dig själv så vad väljer du att göra?
Under den här fullmånen har vi alla möjligheter att se vilka vi är menade att vara om vi bara vågar se vilka vi är. Att öppna våra sinnen och låta jungfruns energi vara med. Jungfrun söker kunskap vilket även innebär kunskap om sig själv. Att lära känna sig själv, både det som är ljust och det som är mer i skuggan. Jungfru som i våra dagar fått en symbol i att vara oskuld men som härstammar ifrån att vara mer andligt intakt. Att tillhöra sig själv och ingen annan. Det är detta som den här fullmånefasen kan hjälpa till med.
Jungfruns analytiska sinne mäter och väger, både sig själv och sin omgivning. Hon förstår hur saker ska vara för att det ska fungera, hon kan urskilja det ena från det andra. Att ha denna förmåga är en talang som är till god hjälp för jungfrun själv men även för andra.
På det helt underbart rika symboliska kort 
du kan se här till höger ser du hur Johfra Bosschart har avbildat Jungfrun. På kortets högra sida kan du se en babian med en våg. En symbolisk bild av Thoth, Egyptisk gud, med en våg. Thoth var den som gjorde en kvalitetskontroll av en persons hjärta innan själen släpptes in i dödsriket. I den ena vågskålen las hjärtat och i den andra fanns en fjäder från Maat, som stod för att mäta, sanning, balans, moral och rättvisa. Båda vågskålarna skulle väga jämt. Detta är egenskaper som jungfrun bär med sig.
Som alltid finns det båda sidor av detta, precis som det kan vara en talang kan det bli till en börda om det tippar över för mycket. Behovet av perfektion kan lätt väga över och hamnar man för mycket i skuggan är det enkelt att bli självkritisk och även låta andra få ta del av de kritiska ögonen.
När nu fullmånen går över Jungfrun som tecken är det dags att ha detta i minnet. Ta tillvara på de starka och positiva sidorna av jungfruns talanger. Det är viktigt att kunna ifrågasätta, att kritiskt granska, att väga och mäta men det ska också ske i balans. Att kunna sätta gränser, att vara intakt och tillhöra sig själv är egenskaper som också dessa är viktiga att ha men även där är balans viktigt så att det inte väger över så att man sätter sig själv i ett isoleringsrum.
Så när vi nu alla plaskar omkring i fiskarnas element och får månen att lysa på oss färgat av Jungfruns energi hur tar vi bäst tillvara på detta? Ställ frågor till dig själv. Vem ser du? Ser du dig själv? Kan du urskilja dina känslor från andras? Bär du dina egna drömmar eller försöker du utföra andras?
Vad är det som nu föds?
Kärleken skapar ett
Vi
utan att förstöra ett
Jag
– Leo Buscaglia
Copyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Fullmåne – och en massa känslor
