Man dör först när man blir bortglömd.

Man dör först när man blir bortglömd, ja så anser man i flera kulturer. Att fira de döda och att hedra sina avlidna anhöriga är viktigt för många. Vi här i norr är vana vid att tända ljus på gravarna och ta en stilla stund då vi minns de vi en gång haft nära oss medan man i andra kulturer lagar deras favoriträtter och dukar för dem vid bordet. Det kan vara stor skillnad på förhållningssättet, en del vill ha en stilla högtid medan andra har fest och glam.

Det som är lika i slutändan är väl kanske just det där med att minnas. Att minnas blir till att frammana. Plötsligt finns de där framför oss. Så som vi vill se dem. På gott och på ont. Och kanske är det så att det är först när man helt glömt bort som de är döda.

Det finns mycket tyckande om de här dagarna i november och en del skillnader kan du läsa om här, personligen tycker jag att det viktigaste är att man formar helgdagen på ett sätt som passar just för en själv. Jag tycker nog i alla fall att det inte är fel att prova på någon av alla våra traditioner, vem vet kanske är det just något som vi behöver. Vi har så lätt för att plocka bort sådant som har med vårt inre liv att göra och framförallt med sådant som kan väcka rörelse inom oss så jag tycker nog att de här dagarna behövs då vi kan ansluta till en energi som många är i samtidigt.
För visst är det speciellt? Vi vet att vi vandrar tillsammans med andra, vi vet att just där och då under en speciell dag vandrar vårt sinne över gränserna och kallar tillbaka de som gått över.

Det är kanske inte konstigt att man säger att just det dygnet är vi närmare än någonsin, slöjan mellan världarna är tunnare, med så många som har samma intention händer det säkert massor!

Många menar att vår tradition kommer från Samhain som är en keltisk tradition som kommer från “summers end”, en skördefest som också är det Keltiska nyåret. Det ena utesluter inte det andra tycker jag och för mig flätas traditionerna samman.

På lördag kommer månen att vandra in i kräftans tecken och vad kan passa bättre än det? Traditioner, hemmet, minnen, allt det som dagen står för får hjälp av månen och tecknet som delar med sig av sin energi.

Tips på vad man skulle kunna göra för att göra dagen extra speciell skulle kunna vara;

Gör en vandring ute i naturen. Var uppmärksam på hur naturen ser ut och hur det känns. Låt den tala till dig från den cykel den befinner sig i. Hur märker du av både livet och döden i det du har runt dig?

Gör ett altare för dina anhöriga som gått före dig. Samla bilder och minnen som för dem närmare dig på ett ställe.

Besök gravplatser.

Ta del av historier från förr. Har du någon äldre släkting du kan ta kontakt med? Gör det och bjud in till samtal om det som en gång varit.

Tänd en eld och hedra det som du lärt dig och släpp taget om det som du inte längre behöver.

Du kan säkert hitta mycket mer om du bestämmer dig för att detta är en dag då du vill uppleva den magik som redan bor i dig. Du bär de som en gång varit i lika hög grad som du bär på de som en gång kommer att vara.