Archives

Fullmåne i tvillingarna

mustafa-soydan-zodiac-illustrations-gemini-650x650

Mustafa Soydan illustrationer för Trendland

Fullmåne igen.

Säkert är det nu många som börjar vända och vrida på sig under natten. Ingen rast och ingen ro. Fullmånen påverkar oss och de flesta verkar få svårt för att sova och blir allmänt oroliga och stissiga. Det är inte så underligt att begreppet mångalen dyker upp.

Mångalen har väl egentligen inte förknippats med att sova oroligt utan mer med att sjukhus skulle bli överhopade av klienter, människor skulle bli mer benägna till psykiska utbrott av olika slag och självklart…vissa blir ju förvandlade till varulvar.
Även om det inte finns denna typ av bevis eller hårdfakta så tror jag att mycket av detta är helt sant. Kanske inte varulvsförvandlingen då men en förvandling rent symboliskt tror jag säkert har skett.

Jag kan föreställa mig hur en person en gång för längesedan såg sin man eller fru förvandlas till en varelse som hon/han inte kunde känna igen under fullmånenatten. Med håret på ända och vild blick vandrande fram och tillbaka, rytande över att det inte går att sova.

Att bli galen, orolig och allmänt ur balans är det kanske inte så konstigt att många blir. Solen, vår medvetenhet, låter nu ljuset falla på hela månen. (Nåja, den sidan som syns i alla fall) Bitar av oss blir nu synliga och medvetna, bitar som vi i vanliga fall kanske försöker hålla i skuggan. Saker kanske pockar på uppmärksamhet och är vi inte modiga nog att titta på dessa så blir det en något skumpig fullmånetid.

Och denna månaden är det alltså tvillingarnas energi som färgar månen.

Johfra Bosschart

-Jag tänker, säger tvillingen. Ord som är synonyma med deras energi. Här är det minsann en mental aktivitet och om jag förstår det rätt inte heller det lugna stadiga sättet att gå igenom en sak i taget. Tvillingarna blir mer förknippade med det rastlösa och febrila även om tecknet hör ihop med analys och logik. Jag skulle vilja säga att om man enbart ser till tecknet och inte till allt som påverkar runt omkring så är det i sig ett påverkbart tecken. Dualism! Att sträva efter att uppgå i balans och med detta också perfektionism. Som jag också skriver om i inlägget Mörkermåne och tvillingarna behöver vi ofta se motsatsen för att växa.
Bilden här till vänster tycker jag säger så mycket om tvillingarna. Alla dessa figurer som är fyllda med symbolik och som säger så mycket när man börjar titta på dem.

Just nu när det är fullmåne tycker jag att babianen som Johfra har placerat i mitten på tvillingarnas tecken är en intressant symbol.
Babianen som i Egypten personifierade  Toth, Guden för kunskap och visdom men den finns där också som en symbol av sig själv. Babianen, ett lägre analytiskt sinne. Babianen, detektiven som nyfiket undersöker världen med ett vetenskapligt sinne.

Den här fullmånen skulle det kunna vara babianen som uppstår. Jag tänker att det också är vi som får bestämma om vi vill lyssna till det lägre analytiska sinnet eller till den del som är kopplat till visdomen. Att ha ett fokus på vår omgivning istället för oss själva. För tvillingen som strävar efter tillväxt är också detta ett sätt att förstå världen. Att lägga en del av sig själv åt sidan och se sin omgivning i stället. På toppen av cadeceus, staven som finns i mitten av kortet, finns det en spegel på toppen och det är naturligtvis ingen slump att Johfra har placerat den där. Väldigt mycket av vår tillväxt består av olika aspekter av speglingar. Utkomsten av dessa beror på hur vi speglar oss och hur vi väljer att analysera detta. Och naturligtvis om vi analyserar överhuvudtaget.

Rent generellt verkar det som om det kan bli en fullmåne som ger oss möjlighet att växa, åtminstone enligt de astrologer som jag har tagit del av. Att ta avstamp i det som vi nu levererar och se de mål och de visioner vi har närma sig.

Själv tänker jag hålla mig medveten om att det är tvillingarnas energi som påverkar och ha i minnet att ta stunder då jag tar ett steg tillbaka. Det finns trots allt en något nervös energi hos dem och en väldigt pratsam attityd. För min egen del kanske detta är bra, jag brukar inte vara så pratsam men annars kan det nog bli lätt överdrivet och det kan vara svårt för att få stopp på flödet.
 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder;Mustafa Soydan illustrationer more...

Nymåne – Lejonet

Nymåne – Lejonet

Det är mycket som handlar om Lejonet nu minsann. Jupiter, vår största planet gick precis över till Lejonets tecken och kommer att vara där under 12 månader och nu har vi nymånen i Lejonet och solen befinner sig i sitt eget tecken – Lejonet.

En nymåne som du också kan läsa mer om här Nymånen.
Tidpunkten för nymånen är det ögonblick då “skuggan” slutar växa och den vänder om för att minska sin påverkan. Solen och månen står alltså i en konjunktion till varandra. Intensiv och kraftfull energi.

Men en energi och en spänning som vi inte kan se, allt är ju fortfarande mörkt, en början som är bortanför vår sikt. Och på det sättet är den nya början. Den har startat men den är fortfarande inte klar för oss. Vad är det som händer, vad ska hända?

Vi får sträcka ut händerna och treva oss fram, vi får pröva underlaget riktigt ordentligt och sakta ta oss fram.lekfull

Men men..som små barn fungerar också den här energin. Vadå konsekvenser? Det här verkar ju vara spännande och vad finns egentligen bakom nästa hörn?
Om man skulle vara född under den här fasen så bär man förmodligen på en hel del spontanitet. Att planera framåt är kanske inte en av de bästa egenskaperna. Att se livet som ett stort äventyr som är till för att undersökas, att leva här och nu. Det som har varit är inte lika viktigt. Visst finns det härliga egenskaper att ta hand om i nymånefasen!
Eftersom de också måste börja ta sig fram i mörkret så är deras instinkter och intuition ganska skarpa. Det är inte ofta som man hamnar utanför kartan precis om man använder sig av dessa egenskaper.

Här behöver du lära dig om din egen identitet och hur du ska presentera den för världen. Och presenterar den, det är vad nymånepersonligheterna gör, så som en skådespelare agerar ut sig själva, projicerar ut sin bild till andra personer. De möter situationer här och nu, utmaningar som uppstår handskar man elegant med. Här finns också då risken över att bli allt för självcentrerad. Denna månfas kräver ett visst mått av självcentrering men det får inte gå över styr så att allt som omger personen läggs i skuggan.
Och visst är det nästan så att man kan tycka att Lejonets tecken verkligen hör hemma här.

Barnsligt, lekfullt och spontant och också självcentrerat och med strålkastarna på sig själv. Och med hjärtat i centrum. Vi får inte glömma det för lejonet så viktiga hjärtat.
Här under månens uppstart av en ny cykel kan lejonets energi påminna oss om att följa hjärtat. Det som är viktigt för oss. Att vi kan tillåta oss att bli inspirerade av de ofta storslagna visioner som lejonet kan presentera. I mörkret som fortfarande finns kvar runt omkring oss kan vi ta lejonet i svansen och låta den leda oss. Den kommer att se till att det inte blir tråkigt, det kan till och med vara så att det blir lite för livat ibland.

Lejonet under nymånefasen kan hjälpa dig att tro på dig själv, att peppa dig och att du får insikt om att du är viktig. Precis som vi snurrar runt solen så kan lejonet överföra lite av den upplevelsen till dig. “Självklart är omgivningen intresserad av dig och självklart är det du som syns när du anländer.”

leo-mysticalLejonet uppmanar dig till att älska dig själv, att se hur viktig du är och att du behöver följa det som ditt hjärta talar om för dig. Det här ger dig en möjlighet att sätta intentioner för månaden och inte bara för månaden egentligen eftersom Jupiter, denna expanderande planet, även den landat i detta astrologiska tecken. Du kan fundera lite över året som kommer.

Vilka kreativa talanger vill du plocka fram igen? För är det inte så att du lagt vissa saker på hyllan för att du känt att de inte varit tillräckligt seriösa att syssla med? Att andra saker varit viktigare?
Nu kan det vara läge att plocka fram denna lekfulla kreativa ådra igen. Vad vill ditt inre barn egentligen göra, bara för att det är roligt?

Och så har vi då denna Jupiter, guden över alla gudar. Zeus är det grekiska namnet. Som jag nämnde i början så är det väldigt mycket som associerar mot samma saker just nu. Zeus härskar över alla gudar. Han har en association till solen men framförallt till ljuset. Det här gör att vi har en kombination av Zeus och Lejonkungen. Makt och kontroll men även ett omhändertagande. För visst är det detta omhändertagande som gör att vi ger auktoriteter makt? De bossar inte alltid runt med oss, de ger också trygghet och stöd.

Som alltid finns det både goda och mindre goda egenskaper i ett astrologiskt tecken såväl som den Gud/Gudinna som härskar över densamma. Vissa saker är det ju bra att man bär med sig nu när nymånen närmar sig i lejonets tecken.

Solen – att befinna sig i dess ljus är gott för oss. Vi känner oss sedda och vi får näring som vi behöver. Men alltför länge i dess skarpa ljus kan innebära att vi bränner ut oss. Vi torkar och förlorar vår kreativa näring när dess brännande strålar har fått skina utan att vi sökt skydd i skuggan. Ett sätt som vi kan bränna ut oss under nymånens energi är att vi ständigt startar upp nya projekt.
Om vi inte passar oss så sitter vi med en hög nya idéer runt omkring oss och vi har lagt ner vårt känslomässiga engagemang i vart och ett av dem. Något som faktiskt bäddar för utbrändhet.

kingSom jag nämnde förut så finns det härliga sidor med att ha lejonets tecken i nymånen, dess energi sammanfaller också lite. Vi behöver bli påminda om att tänka på oss själva, att vi ger oss en möjlighet att leka och tumla runt och att vi behöver följa hjärtat. Men det får inte bli överdrivet så att det slår tillbaka på oss själva i slutändan. Om alla går omkring och anser att man själv är den regerar i det kungarike som man anser att man har omkring sig, tja…då blir det ganska snart krig. Zeus är visserligen en generös Gud och härskare men han är sannerligen en grym och diabolisk sådan också. Och detsamma kan vi förvandlas till om vi fastnar i en överdriven lejondynamik.

Och som alltid tycker jag att det viktigaste är att bli medveten! 🙂
Med en medvetenhet så innebär det att du själv kan se och upptäcka känslor, tankar och beteende hos dig själv och inte vara ett “offer” för dynamiska känslor som styr dig.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder, okänt ursprung

Hermes – Kräftan – Rörelse

cancer___llewellyn_worldwide_by_juliedillon-d5s82rlSpännande tecken att undersöka, kräftan. Kanske tycker jag så för att jag spontant vill placera kräftan med Artemis eller med någon annan mångudinna men enligt den hellenistiska zodiaken hör kräftan ihop med guden Hermes. Och Hermes i sin tur skulle visa sig höra ihop med månen. Det är minsann kul att gräva ner sig i texter även om jag ibland får svårt för att begränsa mig. Det är mycket som är intressant. 🙂

Hermes är alltså den gud som styr över kräftans tecken som startar upp den 21 juni fram till den 20 juli. (Kan vara olika beroende på vilken kalender man följer)

Den naturlag som Hermes styr över är Rörelse inom den gudomliga sfären. Naturlagen är inte naturen själv utan en funktion inom naturen.
Det är de lagar som styr naturens karaktär och dess utveckling, i synnerhet utvecklingen av själen enligt Hellenismos ( som antikens religion heter i Grekland ).

Naturlagarna är starka krafter, egentligen är de Gudar, men de är opersonliga gudar. Människorna har svårt för att arbeta eller förstå dessa opersonliga gudar och är därför mer benägna till att kommunicera med “varelser” som har medvetande. På grund av detta är det fördelaktigt att en personlig gudom  har herraväldet över en naturlag och detta har de Olympiska gudarna som är tolv till antalet.
Dessa Gudar och Gudinnor har ett medvetande och kan kommunicera med människorna och förklara vad naturlagarna innebär, de är väktare av naturlagarna.
Var och en av dessa naturlagar representerar en väg som den gudomen arbetar med för att hjälpa själen att utvecklas.kräftan

 Kräftan och Hermes

Johfra’s bild som du ser här till höger är full av symbolik som alla på något sätt tillhör kräftans tecken. Som du ser finns Artemis som är mångudinna med i bilden men det finns även andra bilder som nyanserar eller lägger till något helt annat. I den zodiak vi känner till idag är det ju Månen som är den som styr över kräftans tecken vilket innebär att det inte är så konstigt att man tar in en mångudinna också.

 

Längst ner i bilden, ungefär i mitten kan du se en skalbagge (scarab) som rullar en pärla. När man börjar leta lite runt kräftan och dess ursprung hittar man ganska snart mycket forskning. Över huvud taget finns det väldigt lite fakta om denna stjärnkonstellation och i de ursprungliga zodiakerna, skapade i Egypten som inte hade någon närhet till kräftan, fanns däremot den heliga skalbaggen med. Scarab eller helig skalbagge var i Egypten en symbol för återuppståndelse tillsammans med höken (som var en symbol för Hermes).  Hermanubis, eller Hermes, med ett huvud som en ibis eller en hök placerades som en symbol för det tecknet som nu är förknippat med kräftan. Inte heller finns kräftan med i andra traditioner även dessa tidiga sådana (400BC).

För dig som känner igen figuren med ett huvud som en ibis som Toth så har du alldeles rätt. Toth, Hermes och Merkurius är namn härstammade från samma gud.

 

Initierade och invigda Egyptier kallades för scarabs på grund utav att de bar med sig ägget för sin återfödelse. Det får mig att fundera över Johfra’s meditationsbild, för visst kan pärlan liknas även vid ett ägg? Alla Johfra’s zodiakbilder har uppstått efter att han gått in och mediterat över symbolen.

 

heter2
På en kista under Romartiden, första seklet, har man hittat en ritning av den Egyptiska gudinnan NUT och där finns också de 12 tecknen inristade runt henne + scarabeer. Det verkar alltså som att kräftan är införd först långt senare eftersom original zodiaken är äldre än detta.

Det finns mycket mer att gräva ner sig i bland annat lite intressanta historier om hur Druidernas sätt att röra sig sidledes förknippas med kräftan, eller hur viktigt det var med cirklar för dem och hur dessa förknippas med kyrkor och detta i sin tur förknippas med Hermes och hur han i vissa traditioner ses som en präst. En del forskare vill också identifiera Hermes som “Grand Master” inom magik traditionen.

Vad kan vi mer hitta på Johfra’s bild av kräftan som påminner om Hermes?
Längst ner i bilden har vi ett par händer som grabbar tag i juveler och visst är det så att Hermes anses som beskyddare av tjuvar. Han är en av de mest omtänksamma och beskyddande av gudarna vilket också sträcker sig till tjuvarna. Faktum är att han själv enbart var några få timmar gammal när han stal Apollos heliga kreatur. Han satte också skor på dem…bakochfram. Han offrade två av dem och gömde resten i en grotta. Han tog sedan kohud runt ett sköldpaddeskal och satte tarmar tvärsöver, två horn genom de hål där sköldpaddebenen varit fullbordade det hela, han hade skapat lyran.

Apollo sökte efter sina kor men hittade de ingenstans (skorna var ju bakochfram), en gudomlig ingivelse visade honom till platsen där Hermes befann sig och Apollo vände sig till sin mor Maia. Det hjälpte föga eftersom Maia bara pekade på Hermes som låg i sin vagga. Apollo lät sig dock inte luras utan gick vidare med Hermes till Zeus. Hermes förnekade först men när ingen ville tro på honom var han tvingad att ge tillbaka korna till Apollo. När detta pågick upptäckte Apollo lyran som Hermes hade skapat och blev så förtjust i den att han bytte till sig den för de kreatur som fanns kvar. När Hermes nu förde iväg sin hjord så skapade han en herdepipa för honom själv, en herdepipa som Apollo också blev förtjust i. Han bytte till sig även denna och Hermes fick då gåvan av sia med hjälp av småsten och Apollhermesos gyllene stav. Staven var en caduceus, en stav med två ormar hopslingrade.

Som ni märker finns här en naturlig koppling till att Hermes skulle beskydda tjuvar, kopplingen till att vara en trickster kan du säkert också se men också till att vara en beskyddare av köpmän, handel och kommers.

För att komma tillbaka till händerna som grabbar tag i juvelerna visar det även ett annat drag som är associerat till kräftan, att hålla fast vid saker. Vid saker, vid minnen och vid människor. Kräftor har gjort sig mer eller mindre kända för att ha svårt för att släppa taget och det brukar vara något som en del av dem får tänka på.

Kistan på bilden är även detta något som hänvisar till att spara, att spara på rikedomarna, inre såväl som yttre. I min värld fungerar även slottet/fästningen som finns till höger i bilden på ungefär samma sätt. Slottet hänvisar även till hemmet, hur viktigt det är för en kräfta. “Mitt hem är min borg” passar verkligen in på detta tecknet.

 Hermes ansågs också vara en psychopomp, alltså en budbärare mellan människan och gudarna och han kunde också röra sig ner mellan skikten, till underjorden och de döda. (På så sätt liknar han alltså gudinnan Hekate) Det är inte bara som psychopomp som Hermes är associerad med månen, man säger också att han är pigg på nattliga amorösa äventyr och drömmarna tillhör hans domän. Shapeshifting, att byta skepnad tillhör Hermes egenskaper precis som det tillhör månen.

Hermes är också den av Olymperna som stod närmast människan, han var deras vän, deras väktare, försvarare och guide. I mångt och mycket så styrdes Hermes av sin medkänsla och han betraktas också som den mest omhändertagande av alla. Kräftans samhörighet med vatten och känslor finns även inom Hermes natur vilken också är förknippad med det icke-heteronormativa sexualiteten. (Hermes fick exempelvis Hermafrodite, tvåkönad, tillsammans med Afrodite) På det stora hela kan man säga att när det kommer till elementet vatten, till kärlek både romantisk och på annat sätt, att ta hand om samhället och att skapa det då är det Hermes vi söker.

crab-composite2Det finns väldigt mycket berättelser om Hermes men tyvärr ganska lite om kräftan.

En myt handlar om ett av Herkules stordåd. En jättelik krabba skickades till Herkules för att döda honom. Krabban lyckades dock bara att stinga till honom och Herkules trampade helt enkelt krabban till döds. Så enkelt var det.

Det finns ju dock inget i kräftans tecken som säger att det skulle vara en skicklig krigare men däremot att kräftan skyddar de som den har kär till varje pris. Att skydda och att försvara behöver inte betyda attackera och en kräfta är väldigt duktig på att dra sig tillbaka in i sitt skal som en försvarsåtgärd. Deras sätt att sidsteppa blir även detta ett sätt att glida undan utan att konfrontera.
I vilket fall som helst så säger myten att Hera tyckte synd om krabban och därför satte den på himlen som ett stjärntecken.

En annan myt som jag hittade tycker jag säger lite mer om de egenskaper som kräftan bär på. Från Delphi skrifterna.
En jättekrabba vid namn Crios hade som uppgift att vakta sjönymferna i Poseidons rike. Han var enorm och stark och Poseidon själv hade gett honom odödlighet.
När monsterguden Typhon terroriserade Olympos gudar gjorde Poseidon som flera av de andra gudarna, vilket var att gömma sig. Han lämnade Crios med ansvaret att vakta över nymferna. Crios tog sitt uppdrag väldigt seriöst och bokstavligt och släppte inte iväg nymferna längre än att han kunde se dem.
Efter ett tag blev nymferna rastlösa och de var övertygade om att de inte hade något att frukta från Typhon så de flydde ut till det öppna havet.
Crios kunde inte jaga efter dem själv eftersom han också behövde vakta över de nymfer som var kvar så han tog hjälp av en enorm bläckfisk som hette Vamari. Han visste inte alls att Vamari (vars namn senare översattes till Vampire Squid = Vampyr bläckfisk) hade onda avsikter. Vamari letade upp nymferna och slukade dem.

När han kom tillbaka till Crios så sa han att trots att han letat överallt så kunde han inte finna de saknade nymferna. Crios visste att han ljög och attackerade honom. De slogs i timmar ända tills Crios vann. Crios, krabban hade dock fått allvarliga skador och blev svårt handikappad efter striden. Eftersom han var odödlig fick han leva med dessa smärtor.
När Poseidon återvände så såg han det mod som Crios visat och befriade honom från sina smärtor och satte honom på stjärnhimlen som konstellationen kräftan.

Den historian påminner lite om pärlan från Johfra’s bild. Pärlan som egentligen genom sin existens är symptom på en sjukdom. Det är ju när en främmande kropp tränger idraper005n i ostronet som det reagerar. Det kan vara ett litet sandkorn, en liten sten som genom sin existens i ostronet gör att ostronet täcker det mer och mer med pärlemor för att runda av och slipa ner för att lindra smärtan från detta främmande föremål. Kan man säga att genom lidande blir det en vacker juvel?

Och kanske är detta något att tänka på för en kräfta? Att vilja spara, att vara mer i historien än i framtiden, att lida för att det ger en förståelse. Kräftan är så känslig och så sidsteppande att det är lätt hänt att de sparar på oförätter och slipar och slipar på dessa i sitt sinne.

Kräftan har också blivit kallat för “Gate of Men” där själar blir födda till en mänsklig form och i den Egyptiska mytologin så är scarabeaus en skalbagge som rullar sin dynga till bollar och sedan bär sina ägg där. (Jämför med Johfra’s bild och pärlan som scaraben rullar framför sig)
Hieroglyfen av en scarab sägs ha två betydelser, skalbaggen själv är en, och den cykliska naturen är den andra. Scaraben är en symbol för odödlighet och återfödelse.

På sätt och vis kan jag tycka att kräftan hör ihop med detta ovan i och med associationen modern och även minnen och historien. Här kommer även Hermes in och förutom alla de övriga associatiorna såsom psychopomp, drömmar och guide så också med egenskaper som ex, kommunikation och som skapare av skriftspråket. För visst innebär skriftspråket också något som rent symboliskt blir både återfött och odödlig?

Rundar av nu med tanke på att det kommer fler tillfällen att skriva om både Hermes och om kräftan.

 

 

Ares – Skorpionen – Livets puls

 Ares är en av de gudar som enligt tradition styr över det astrologiska tecknet SkorpionenAres

Enligt Hellenic (grekiska) kalendern är Ares en av de gudar som styr över skorpionen som har sin början den 21 oktober och avslutas den 20 november. OBS! Datumen kan skilja sig beroende på vilken kalender man använder sig av. Skorpionen har dock fått en gud till som man idag oftast hänvisar till och det är Hades.

Ares är son till Zeus och Hera. Enligt vissa myter är han precis som Hephaistos enbart Heras son med ingen man inblandad. Det sägs att hon använt en ört som gör den mest sterila person gravid. Detta ska vara en av anledningarna till att hans far, Zeus, knappt tolererade honom.

Den naturlag som är förknippad med Ares är Livets puls. Naturlagen är inte naturen själv utan en funktion inom naturen.

Det är de lagar som styr naturens karaktär och dess utveckling, i synnerhet utvecklingen av själen enligt Hellenismos ( som antikens religion heter i Grekland ).

Naturlagarna är starka krafter, egentligen är de Gudar, men de är opersonliga gudar. Människorna har svårt för att arbeta eller förstå dessa opersonliga gudar och är därför mer benägna till att kommunicera med “varelser” som har medvetande. På grund av detta är det fördelaktigt att en personlig gudom  har herraväldet över en naturlag och detta har de Olympiska gudarna som är tolv till antalet.

Dessa Gudar och Gudinnor har ett medvetande och kan kommunicera med människorna och förklara vad naturlagarna innebär, de är väktare av naturlagarna.

Var och en av dessa naturlagar representerar en väg som den gudomen arbetar med för att hjälpa själen att utvecklas.

 

Vem var Ares?

Ares var guden som var en av de minst uppskattade bland grekerna, han var också den som var avskydd av Zeus, hans far. Han var krigets gud men också dansens gud. En koppling som man i ett första ögonblick kanske har svårt att förstå men när man börjar lära känna honom och veta mer om hans bakgrund så hamnar det ganska rätt.

Enligt myten så föddes han efter att Hera, hans mor, tagit till en ört som gjorde den mest sterila personen gravid. Om det var detta eller något annat som gjorde att Zeus inte kunde knyta an till sin son är svårt att sia honom men i vilket fall som helst så brydde han sig inte heller när Ares försvann efter ett par år. Ares blev bortrövad av två tvillingar Aloadai (som var i samma ålder som Ares själv och förmodligen också hans vänner) och de låste in honom i en bronskruka. Här fick Ares vara ända tills han nästan förlorade förståndet. Jättarnas styvmoder lyckades till slut få reda på detta och talade om detta för guden Hermes som lyckades få ut honom från bronskrukan.
Efter den här händelsen så bestämde Hera att det var bäst att Ares fick bo någon annanstans och han blev bosatt med Priapus som tränade Ares i dans och senare även i kampsport.

AresAres står för den manliga fysiska kraften, intensitet och omedelbara reaktioner. Han reagerade omedelbart utifrån vad hjärtat sa och sina instinkter vilket var tvärtemot de principer som grekerna och gudarna höll så högt under den här perioden. Han var också den gud som var “närvarande” på slagfältet och var mer för man-mot-man än vad exempelvis hans värsta “fiende” var vilket var hans syster Athena. Athena var sin fars, Zeus, dotter på alla vis. Strategisk och kallt kalkylerande. Även de övriga gudarna slogs mer på avstånd.

Ares instinktiva och väldigt fysiska personlighet kan också det vara ett skäl till att hans far tog avstånd från honom precis som det kan vara en förklaring till att det grekiska samhället inte såg på honom med blida ögon. De var mer hängivna de mer patriarkala värderingarna som innebar en intellektuell verksamhet. Grekerna var också inblandade i krig inom landet vilket gjorde sitt till för att inte dyrka honom. Lite skillnad var det då när det gällde romarna där samma gud kallades för Mars. Deras krigföring hade med länder och folkslag utanför det egna landet att göra.

Ares mer fysiska och instinktiva personlighet talar även för hans roll som dansens gud. Han är en passionerad gud som följer sitt hjärta vilket väl talar för att använda sig av kroppen även i dans. När man bär på dessa egenskaper som Ares är arketyp för såsom instinktiva fysiska här och nu egenskaper kan det vara mycket positivt för kärlekslivet men när aggressioner uppstår är det mindre positivt. När man inte tänker efter och inte bryr sig om konsekvenser kan man sätta både sig själv och andra för fara, något som Ares ständigt gjorde. Han må vara krigets gud Ares men speciellt skicklig var han inte. Gång på gång blev han överlistad och förlorade på slagfältet. Man kan nog säga att han var mer för att skapa kaos, tumult och rädsla. Men med hans engagemang gav han sig aldrig utan återkom hela tiden till slagfältet. Ares och Afrodite

Ares och kärlekslivet

Passionerad, fysisk och intensiv som han var innebar det att Ares även lyckades producera ganska många barn med relativt många gudinnor och kvinnor. Den mest kända kärleksaffären han hade var med Afrodite som han fick flera barn med. Trots att då Ares var den han var så var han mer lojal än de flesta andra gudar. De flesta andra gudarna hade mer tillfälliga kärleksaffärer medan Ares hade ganska långvariga sådana. Ibland Ares-männen hittar du älskaren som verkligen njuter av att vara nära och som helt går upp i här och nu upplevelsen. Han jämför inte sig med andra mäns prestationer utan är helt och hållet upptagen med sin egen upplevelse.

Han var också en omhändertagande far, i motsats till sin egen kan man säga, och tillsammans med Afrodite fick han dottern Harmonia, (Gudinnan av harmoni), Eros (Kärleksguden), Phobos (Gud av Panik) och Deimos (Gud av skräck).

Som härskare över tecknet skorpionen så finns han mittemot oxen som har Afrodite som härskare passande nog. Man kan kanske tycka att dessa två inte skulle passa så bra ihop, en gudinna känd för sin skönhet och en krigsgud, men båda var passionerade och gick fullt upp i det som de hade precis framför sig.
Om man också tänker vidare kan vi förstå att dessa båda sidor såsom kamp, konflikter och rädsla som Ares står för behöver integreras med Afrodites egenskaper för att resultatet ska bli detsamma som deras gemensamma dotter heter Harmoni. Även deras son Eros visar oss resultatet av denna fusion.

Enligt de beskrivningar man kan hitta i Hellenic om Ares så är det beskrivet att Ares styr över själens nobla kamp och detta skulle vara orsaken till han var krigsguden.

Ares inbjuder oss nämligen att engagera oss i de hotfull, oundvikliga, svåra, och ibland monstruösa konflikter som vi möter i livet och som vi faktiskt behöver för att kunna gå framåt. Han är känd för att njuta av förvirring och dånet av slaget, och därmed konfronterar han dessa kamper med stor kraft, mod och glädje. Ares har inte infört dessa problem oss, men han har makt över den naturliga process där denna kamp uppstår, en process som är en del av naturen och är oundviklig.

Vad som är viktigt är att förstå att vi inte enbart kan ägna oss åt det som vi själva anser är styrkor. Snabbt nog visar det sig att detta kan bli den svaghet som gör att vårt liv blir obalanserat.

 Ares och Skorpionen

skorpionenVisst kan man se varför just skorpionen kunde hittas under Ares domäner? Här hittar du samma intensitet och samma passion. Här har vi den personligheten som är känslomotiverad som använder sig av fysik och praktisk aktivitet mer än eftertänksamhet och ord. På många sätt kan vi fortfarande idag se nedvärderande på dessa personlighetsdrag eftersom vi dras med värderingar formade utefter att premiera den mentala aktiviteten mer än den praktiska. Ares blev ofta förödmjukad, av sin omgivning men också av sin far och sin fars favoritdotter Athena.

Ares uppväxt var absolut inte den bästa. En mor, Hera, som mest var känd för sin ilska, som hela tiden befann sig i en situation att vara åsidosatt och en far som inte ville veta av honom och som konstant nedvärderade honom. Ares personlighet passade in i den värld hans far högaktade. Det finns idag många som kan känna igen sig i dessa scenarion och utan andra personer som kan bekräfta och älska dem är det lätt hänt att de hamnar i den fysiska, kaos och tumultaktiga värld som Ares rörde sig inom och som han älskade att befinna sig i. Här kan vi hitta de personer som har svårt för att kontrollera sitt humör, ett humör som ofta är intensivt och omedelbart. Men med alla dessa egenskaper hittar vi också dem som alltid reser sig upp efter att ha förlorat slaget och kommer igen. Vi hittar de som inte är rädda för sina känslor, som är bekväma i sin kropp och som njuter av den fysiska aktiviteten. Är du en man eller kvinna med Ares egenskaper i dig söker du en partner som är likvärdig. Som älskar livet och dess puls lika mycket som du själv och som inte är beroende av någon annan.

Skorpionen har en tillhörighet till ytterligare en härskare vilket är Hades. Men det får bli ett annat inlägg.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements:  theoi.com, hellenicgods.com

Athena – Väduren – Medinflytande

Athena

Athena styr över det astrologiska tecknet Väduren.

Enligt Hellenic (grekiska) kalendern styr Athena över väduren som har sin början den 21 mars och avslutas den 20 april. (Lite olika beroende på vilken kalender man följer)

Gudinnan Athena är en jungfrugudinna, precis som Artemis och Hestia. Hon är en av de 12 olympiska gudarna och en mäktig sådan. Hennes mor är Metis, en havsgudinna känd för sin vishet och far är Zeus, den högste olympiske guden. Enligt en myt lurade Zeus sin gemål Metis att bli liten när hon var havande med Athena, på så sätt kunde han svälja henne i ett försök att förhindra den profetia som sa att han skulle övermannas av ett av sina barn. Genom att sluka Metis tog Zeus också över Metis attribut, som te.x. visheten. Athena föddes senare ur sin fars huvud, fullvuxen och i full krigsmundering.

 

 Vem var Athena?

Det vanligaste vi gör idag är att projicera över rollen som “pappas flicka” på Athena. Hon var gudinnan som verkade ha glömt att hon hade en mor överhuvudtaget och hon stod ständigt vid sin fars sida och vid männens sida överhuvudtaget. Hon var männens like och väldigt ofta deras “överman”. Athena är den enda gudinnan som är avbildad med vapen och hon är också känd som en krigsgudinna. Hon var den borne strategen, oerhört taktisk och känd för sin vishet och kunskap. Som jungfrugudinna är hon precis som de övriga jungfrugudinnorna “sig själv nog”. Inte en kvinna med starka manliga egenskaper, utan en kvinna med alla egenskaper som ej går att dela upp i manligt eller kvinnligt. Däremot lierade hon sig med männen. Hon är också den som vi idag kan se förvandlades till en kvinna som stödde patriarkatet. Vilket jag kommer att återkomma till senare.

Patriarkatet hade redan fått fäste och det var ganska vanligt att gudinnor blev våldtagna och bortförda av gudar. Mer och mer gick man ifrån att vörda jorden, de livgivande och omhändertagande krafterna till att ära förnuft, styrka och ett rationellt tänkande. När Zeus lyckades föda Athena och inte behövde en kvinnas hjälp för att få barn var detta också ett led i att hävda mannens överlägsenhet över kvinnan. Athena själv iklädde sig också alla de attribut som förknippades med mannen. Ytterligare en nådastöt för arketypen och våra projiceringar var den rättegång där Athena tog parti Orestes.
Orestes hade dödat sin mor för att hämnas mordet på sin far Agamenmon och Apollo talade för Orestes försvar. Apollo hävdade att modern endast är den som ger näring åt fröet, planterat av fadern. På det här sättet hävdade han principen att det manliga dominerar över det kvinnliga. Han nämnde också Athenas födelse, att hon inte fötts ur en moders sköte. Athena var den som gav utslagsrösten och därmed friade Orestes. Hon lierade sig med patriarkatet.

Athena var verkligen hjältarnas beskyddare och i mytens värld hittar vi många av dessa. Under det Trojanska kriget var hon aktiv, du hittar henne i Odysseus resor, hon hjälpte till med att bygga skeppet som användes för att erövra det Gyllene skinnet och hon gav det gyllene betsel som skulle hjälpa till med att tämja Pegasus. Klok, stark och förnuftig följde hon sin hjärna mer än sitt hjärta. Förutom när det kom till att försvara sin far, Zeus.

Även om Athena idag är en projektion för att följa patriarkala värderingar finns det oerhört mycket vi kan hämta hem från hennes arketyp. I hennes roll som jungfrugudinna kan vi hitta de egenskaper som gör att en kvinna följer det som är viktigt för henne själv. Hon visar även att en kvinna inte är hänvisad till känslornas värld utan är fullt kapabel till att följa de strategiska planer hon själv har utformat. Hon får en kvinna att se till sitt eget bästa istället för att som Demeter eller Hera värna om sin dotter eller sin man före sig själv. Poseidon_Athens

Athena förknippas med olivträdet, vilket är en symbol för fred.

Historien bakom olivträdet är en tävling, trots att olivträdet har symboliken att stå för fred lustigt nog. För många personer går tävling och fred inte ihop men det gjorde det för Athena. För att nämna något om detta så visar myten om Athena och den enda vanliga kvinnan som är förknippad med henne. Athena som var en välkänt duktig hantverkare (hon är hantverkets gudinna) och främst inom vävkonsten (något som kräver planering och där hand och hjärna arbetar tillsammans). Athena och en kvinna tävlade om vem som var skickligast. När de var färdiga gick Athena fram och beundrade sin medtävlares hantverk. Först när hon såg vad bonaden innehöll för bilder blev hon rasande och bestraffade kvinnan vilken hon förvandlade till en spindel. Inte för att det var skickligt utan för att det fanns bilder på hennes far Zeus.

Men tillbaks till olivträdet. Athena var tillsammans med Guden Poseidon inblandad i en tävling om vems namn som skulle ges till den nya mäktiga staden i Attica. Båda kom med gåvor. Poseidon stötte med sin treudd i klippan och ut kom en ström med saltvatten. Athena kom med ett olivträd. Athenas gåva uppskattades mest och därav fick den nya staden namnet Aten.

Förutom olivträdet förknippas gudinnan med ugglan och ormen som finns avbildad på hennes kläder och sköld. Hon var städernas beskyddare, guldsmedernas, krukmakarnas och skräddarnas beskyddare. I krigstid var hon den ledande gudinnan när det kom till strategier och i fredstid förknippade man henne med hemslöjd. Det anses att hon gav oss siffrorna, betslet och förmågan att kunna tillverka plog, kratta, oxspann och stridsvagn. En mycket kompetent arketyp.

Athena och Medusa.

perseus_athena_gorgonNu vill jag återkomma till det som jag tidigare nämnde, Athenas förvandling.
Medusa är en välkänd figur som förekommer i många myter men även i dagens “skräckfilmer” och böcker.

Medusa var en jungfru, vilket då inte betyder oskuld, som i myten hade långt vackert hår som hon borstade noga varje dag. Hon hade inte brist på uppvaktning och en av de som uppvaktade henne och även vann hennes gunst var guden Poseidon. Poseidon och Medusa hade en svärmisk stund i en Athenas tempel vilket förargade Athena mycket. Som straff förvandlade hon Medusas hår till att bli en enda härva av slingrade ormar. Hennes blick förvandlades så om du såg in i hennes ögon förvandlades du till sten.

Athena hjälpte Perseus att hugga huvudet av Medusa och när det hände föddes Pegasus, den bevingade hästen, vars föräldrar var Medusa och Poseidon.
På Athenas sköld kan man se Medusas huvud, något hon bar för att skrämma sina fiender.Det sägs även att Athena gav Asklepius, Guden som stod för helandet, några bägare av Medusas blod. Blod som från en bägare kunde bota och återuppväcka till liv och från en annan kunde döda med omedelbar verkan.
Med ormar på sin klädesdräkt och på sin sköld och deras gemensamma myter är de starkt sammankopplade med varandra.

Medusa som innan sin förvandling är en sensuell frimodig kvinna som är öppen och mottaglig för att bli attraherad av män och även attraktiv för män. Efter förvandlingen blir hon ett monster vars blick du inte vill möta och som förvandlar dig till en sten. En symbol för rigiditet och död. Är Medusa Athenas mörka förträngda personlighet?
Var Athena tvungen att förvandla sin sensuella sida till detta monster för att kunna behålla sin makt i vilken hon lierade sig med Zeus och Apollo?

I boken ““Mysteries of the Dark Moon,” av Demetra Georg skriver hon så här; (min översättning)

Medusa och Athena är aspekter från samma gudinna som härstammar från Lake Tritonis i Libyen. De associeras båda med den feminina visdomen som visar sig genom den ormsymbolik som omger dem. Medusa med hennes ormhår och Athena med hennes ormar på kläder och attribut. Medusa, den gamla visa, äger visheten och hemligheten när det kommer till sex, gudomlighet, magi, död och återfödelse. Athena, den eviga jungfrun är länkad till nymånen och äger de feminina kvalitéerna som mod, styrka och tapperhet.

När Athena absorberades in till den klassiska Grekiska gudavärlden så var hon den enda av de gamla gudinnorna som var respekterad och ärad. Hon blev en del av den styrande trilogin tillsammans med Zeus och Apollo. Hon fick betala ett dyrt pris för denna nyordning.

Först fick hon förneka sin feminina sida och offra sin sexualitet och bli den ständigt rena jungfrun. Hon blev avskuren från hennes cykliska natur vilket inkluderade återfödelse genom sexuella riter. Hon fick sedan lova att använda sina förmågor för krigföring till att slakta och övermanna sina matriarkaliska förmödrar från Afrika.

Kanske att jag inte helt håller med när det gäller Demetra Georgs tolkning av att Athena skulle förknippas med nymånen på grund av att Athenas förmåga till förnuftigt, logiskt och strategiskt tänkande inte riktigt rimmar med nymånens symbolik men annars tycker jag att detta är väl värt att fundera ett varv på.

Å andra sidan är Athena den som styr över väduren. Det första tecknet i det astrologiska året. Ny början. Vi kommer direkt från fiskarnas mystik och det omedvetna till den något impulsiva väduren. Tetradrachm_Athens_Här finns en hel del som hänger ihop med Athena. Väduren styr exempelvis över huvudet och ansiktet vilket inkluderar ögonen. Athenas ögon är något som ofta brukar nämnas ihop med henne. Detta är i sin tur förknippat med ugglans ögon. Ögon som kan utstråla visdom. Athenas uggla präglades in på ena sidan av mynt medan hennes egen bild var på andra sidan. (passande med tanke på att hon anses ha fört in siffror och står för mätning, räkenskap) En vädur ska enligt astrologin lätt få huvudvärk om den inte mår bra eller är stressad, något som Athena i sin tur är förknippad med då hon föddes från Zeus huvud vilket föranledde en hemsk huvudvärk.

Väduren står även för egenskaper som ledarskap, initiativ, mod och självständighet. Det här har den definitivt gemensamt med Athena. Man brukar också säga att en vädur är rak och direkt i sin framtoning och en vanligtvis okomplicerad personlighet. Det är ett fysiskt tecken som gärna vill röra på sig. Athenas uppfinningsrikedom och vilja till att producera produkter som kom till praktisk användning stämmer väl överens med vädurens signatur.

För den som vill forska mer om detta så tror jag säkert att det finns väldigt mycket mer att hitta. Och jag känner att det kommer att bli spännande att gräva lite djupare in i den mörkermåne som vi är på väg in i och som kommer att vara i väduren.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild wikipedia. övriga okända

Fullmåne – Lejonet

Månen LejonetFullmåne i Lejonet februari

Fullmåne tid och nu står solen och månen mittemot varandra. Solen som lyser upp månen gör nu att natten omsluts av ett silvrigt magiskt ljus. Ett ljus och en syn som i alla tider har fascinerat människan. Fullmånen väcker känslor på alla håll och kanter, inte så konstigt att vi har rykten om att bli mångalen. Idag har ju även den vetenskapliga världen konstaterat att månen har en psykisk och känslomässig påverkan på oss och det är ju lugnande 🙂 för alla oss som blir påverkade av månfaserna. Eller rättare sagt, alla oss som märker av månen eftersom påverkade blir alla av månens energier på ett eller annat sätt.

Under fullmånen kan vi få en upplevelse av att vara utan kontroll. Många som går in i en dynamik av något slag upplever sig som maktlösa och överväldigade av känslor. Eller brist på känslor. Det är inte alltid att det visar sig som mycket känslor utan också tvärtom, en tomhet som kan fastna i och som gör att man desperat famlar efter något att ta tag i.

Fullmånen kan få oss att djupare in i oss själva, att börja reflektera över vad det är vi har inom oss. En reflektion som innebär att ett letande efter vårt “jag”. Men den kan också få oss att helt tappa sans och balans och det förnuft vi hade för någon dag sedan, är som bortblåst. Vad som gäller för att inte hamna i några av dessa ytterligheter är medvetenhet. En medvetenhet som vi kan skaffa oss genom att hålla ögonen på den väg som vi vandrar. Om vi enbart har blicken riktat mot det som är vårt mål kan vi lätt tappar bort oss själva och irra iväg, men om vi behåller vårt fokus på vägen innebär det att vi har våra sinnen öppna hela tiden.

Nu har vi alltså månen som är i Lejonets tecken den här månaden. Lejonet som styrs av solen. Och precis som solen är centrum för vårt solsystem och vi snurrar runt den så är det för Lejonet. Lejonet är centrum, ialla fall för dem själva. Många av de övriga tecknen ser Lejonet som ett egocentriskt tecken och de har också ett stort behov av att uttrycka sig själva. Ett uttryck som ofta tar kreativa vägar. Här har vi en drama queen i full mundering. Färgstark och karismatisk stiger lejonet in i världen. Men  lejon är också kärleksfulla, lekfulla och generösa och har en förmåga till att vara väldigt goda organisatörer.

I det här tecknet finns ett stort behov av att känna sig levande och färgstarka och som ledare. Och här kanske ett litet varningens ord är på plats – om du skulle få för dig att köpa kläder under lejonets imagesCAQ9DU4Ffullmåne (vilket det är en stor chans för) så kan du finna dig dragen till de färgstarka och vibrerande utstyrslarna. Tänk på att din energi inte alltid är under lejonets inflytande och du kan plötsligt finna kläder som inte alls passar in i din övriga garderob.

Under lejonets fullmåne kan vi börja ställa oss frågor om vilka vi är, för är det något som ett lejonet vet, så är det vilka de är och vad de vill i livet. Självförtroende finns det ofta gott om. Så här finns det nu chansen att under dessa dagar ta tillvara på denna energiknuff.  Ställ dig frågor såsom;

Vem är jag och vilka är mina ambitioner i livet? Och bättre stund en denna finns säkert inte att fundera över hur man ger uttryck för sig själv? Hur ser din omgivning på dig?

Här, under just den här tiden kan det vara den stund som du kan ge uttryck för din identitet. Om du vet med dig att du kanske inte är så jag-stark, att din självkänsla inte är på topp, varför inte ta hjälp av månlejonet? Det kan vara tiden för att uttrycka dig själv, att vara ledaren över dig själv och att visa upp dig för andra. Det här inte samma sak som att köra över andra och ta plats på deras beskostnad. Nu kan det istället vara läge för att ge andra, din omgivning, ett tack för stöd som har getts. Att ge av dig själv till andra. För det ligger mycket lejon i det också.

Lejonets tecken kan sägas vara en symbol för hur det är vara i sin egen upplevelse av sig själv  och det kan vi få erfara nu när månen passerar i lejonets tecken. Vilka känslomässiga upplevelser har jag av mig själv?
Som allt annat har lejonets framtoning både det som kan ses och upplevas som goda sidor likväl som de mindre goda sidorna. Det innebär att om vi har andra upplevelser i vårt förflutna som påverkar vår upplevelse av oss själva, kan denna magnetiska lejonmåne få oss att falla djupt. Lejonets och solens symbol för att vara centrum innebär att vi behöver ha lite koll så att vi inte blir känslomässigt blinda när vi börjar få syn på vår egen spegelbild. Precis som lejonets egenskaper har en dualitet så har vi. Lejonets stolthet är en positiv egenskap om den hjälper oss på ett gott sätt, men den kan också blockera oss från ödmjukhet när den arbetar mot oss. Lejonet kan hjälpa oss att finna vårt centrum men den kan också få oss att falla i fällan att den begränsar vår syn på vilka vi är.

Jag läste på en sida när jag studerade lejonet att; “Å ena sidan kan lejonet representera vår självkänsla, lekfullhet, kärlek och självbejakande ändamål. Å andra sidan, på motsatta sidan av spektrumet, så kan vi att känna skam, förödmjukelse, självförakt och cynism.”

leo5Och detta att titta på båda sidorna är väldigt viktigt för mig när det handlar om balans. Det som är starka och positiva sidor kan vara det som leder till svaga och negativa sidor. Och vise versa. Och det här tror jag är viktigt att ha med sig oavsett vilket tecken vår måne kommer in i. Fullmånen kan synliggöra det som vi upplever som styrkor och samtidigt kan det visa på det som vi ser som svagheter. Vi kan bli euforiska men vi kan lika gärna bli djupt deprimerade.

Lika mycket som Lejonet kan vara symbolen för vår hjärtats godhet, för lekfullheten men samtidigt ledarskapet så kan detta också vändas till tvärtom. Vilket jag tycker är viktigt att tänka på då månen startar upp våra känslor och vårt omedvetna rör om i grytan. Jag kom att tänka på motsatsen av solen. Om solen skulle kollapsa och bli till ett stort svart hål. Likadant skulle det kanske upplevas om inte den som vill synas är osynlig. Cynism och arrogans skulle flöda och suga upp allt syre som finns. Detta är en anledning till att jag tycker att det är så viktigt att titta på och att bli medveten om det som finns inom oss själva och som kan komma upp till ytan då vi minst anar det.

Denna “Alla-hjärtans-dags” fullmåne i lejonets tecken kanske vi kan ägna oss åt att uppmärksamma varandra? Att lysa upp dagenalla hjärtans dag fullmåne och möt din omgivning med barnets lekfulla ögon. Uppmuntra någon, le mot de som finns runt dig. Viska något vackert i din älskades öra. En fullmåne lejon vill bli sedd, uppmärksammad och få komplimanger. Ger du…får du tillbaka. Vilken vinst! Använd dig av lejonets generositet och applådera andras prestationer.

Sabians symboler säger om denna dagen;

The Luminescence Of Dawn In The Eastern Sky

Och detta handlar om att uppmärksamma den gudomliga flamman inom oss. Att bli påmind om hur barnet ser på världen. Att vara i nuet. Att se skönheten i det som är nu. Att ta tillvara på den potential som är din som är att du kan uppnå det som ditt hjärta önskar. Var det som du vill vara.

 

Inspiration; www.evolvingdoor.ca