Dagens tanke handlar om dörren.

Dörren som symboliskt kan ha en sådan stor betydelse. I dag växer månen, steg för steg blir den mer synlig för oss och med detta blir också våra steg mer och mer synliga för oss själva.

Vi kan börja se vart våra steg leder och vi kan urskilja vilka dörrar vi har framför oss och kanske även vilka dörrar vi har bakom oss. För vi har fortfarande inte kommit så långt bort att vi inte kan vända oss om och se hur den dörr såg ut som vi gick in genom eller kanske till och med, ut från under mörkermånen. För där och då kunde vi ana, vi förstod inte allt, men vi “visste”. Åtminstone trodde vi att vi visste.

Kanske en del av er som läser detta är bekanta med den Bergsmeditation som finns? En verktyg för både personlig utveckling såväl som medial utveckling. (Vilket det sistnämnde också kräver personlig utveckling i och för sig). I vilket fall som helst så är detta för mig två olika sätt att arbeta med mig själv och även om själva tillvägagångssättet är detsamma i de mesta av stegen så är det för mig två helt olika upplevelser. Och för att komma till saken så är också ingången/utgången från ängen (där meditationen startar) helt olika.

Grinden/dörren ser helt olika ut beroende på vilket fokus jag har på meditationen. Alltså olika dörrar.

Jag kommer då att tänka på C.S. Lewis berättelse om “Narnia”, vilket i sig får mig att le stort då jag inser att dagens måntecken är Lejonet.

I de olika berättelserna får dessa barn som är med om alla dessa äventyr stiga in/ut genom lite olika typer av dörrar för att uppleva något annat. Något stort och något fantastiskt öppnas upp för dem. Hemska och underbara händelser om vartannat precis som det är när vi växer både på insidan och utsidan. Dörrarna ser lite olika ut och de leder även till olika landskap och historier.

Aslan som är lejonet i C.S Lewis böcker betyder faktiskt lejon på turkiska, och Aslan är en av huvudpersonerna i böckerna, Aslan är skrämmande men också kärleksfull och omtänksam. Aslan har makt och Aslan visar vägen. Aslan visar sig alltid när barnen verkligen är i stort behov av hjälp och många gånger är det Aslans magiska verktyg som blir till en hjälp på vägen.  På många sätt visar C.S Lewis att Aslan symboliskt är något stort, mäktigt och något som vi alla har inom oss. Inom oss men ändå på något sätt något som finns utanför oss.

Utanför för att vi har svårt att anamma att denna mäktiga och storslagna kraft/makt är något vi själva bär på. Och just denna kraft är något vi i denna månfas verkligen kan få syn på och ta till oss. I samma stund behöver vi också ta till oss  både de starka och svaga sidorna av denna kraft, eller rättare sagt, hur vi kan använda oss av den. Vi kan använda den för att visa upp oss med syftet att visa omvärlden hur starka vi är och vi kan använda den med syftet att för oss själva visa hur starka vi är. Lejonet kan vara bra på båda.

Och vad är detta för kraft då? Lewis lejon menar många tolkare är symbolen för Gud, för Ljuset. Och kanske är just denna kraft som både är så skrämmande och samtidigt så härlig, en andlig kraft. Vad vi väljer att kalla den är väldigt personlig tycker jag, där det inte finns några rätt eller fel.

Nu i den här fasen har vi möjlighet att verkligen se att det vi burit med oss skapar de dörrar vi ska gå ut genom eller in genom. Våra erfarenheter ger oss eller tar ifrån oss möjligheter. En fas som vi skulle kunna tolka som att vi har en möjlighet att se vår karma. När jag lästa Karl-Erik Edris fantastiska bok “I ett annat ljus” för några år sedan läste jag något som jag burit med mig. Han skriver bland annat att vi haft en tendens till att förklara karma och karmalagen som en exklusiv österländsk föreställning. Men så är inte fallet konstaterar han.

 De har i själva verket en tydlig motsvarighet i den kristna eller västerländska tankevärlden. Där kallas karmalagen för skördelagen, och den uttrycks bäst i Galaterbrevet 6:7 som lyder; ” Ty vad människan sår, det skall hon ock skörda.

Vi skördar det vi sått och någonstans behöver vi verkligen inse att detta är sanning. Och kanske kan den sanningen visa sig genom vilken dörr du har framför dig. Jag vet i alla fall att den dörr jag har framför mig säger mig mycket om hur jag ser, tänker och känner inför olika situationer oavsett om det handlar om den personliga utvecklingen eller den mediala.

Om du idag tar och stillar dig en liten stund, föreställer dig en plats där du står på i stillhet i ditt inre och sedan tar och promenerar fram till din grind eller dörr och tittar på den. Hur ser den då ut? Hur känns den?

När jag tar vägen in till den stig som leder mig till min kontakt med “andevärlden” då är min port verkligen en storlagen port. Jag själv är väldigt väldigt liten och precis så är verkligen min känsla inför den storslagenhet som jag känner inför den värld som finns inom mig och den värld som alltid finns men som vi inte alltid ser…kärlekens värld.