Archives

Vargen – Januari måne

vargJanuaris måne kallas bland annat varg måne.

Namnet kommer ifrån ursprungsbefolkningen runt om i världen och inte bara från USA även om det kanske är vanligast där.

Föreställ dig ett landskap täckt av snö i skog och på barmark, kallt och med ett sken som nästan blir isande blått när fullmånen skiner. Det är ont om föda och vargarna närmar sig bostäderna. Ylandet från deras strupar hörs vida omkring.

Inte konstigt att vargen för med sig rädsla. De letar mat, det hotar både dig själv och det som du lever av – din boskap.

Vargen är förknippad med hemskheter runt om i hela vår värld. Vargar är inte bara djur från vildmarken, de är vilda. De är en symbol för det vilda.

Det finns många myter om vargen och flera av dessa visar vår rädsla och vårt behov av att kontrollera dessa vilda krafter. Bland annat har vi här i Norden myten om Fenrisulven.

Han var son till Loke och en jätte som hette Angerboda. Hans syskon var Midgårdsormen, Hel, Sleipner och Narfe.fenrisvargen

När Fenrisulven växte upp i Asgård var han till en början en harmlös varelse, men han växte snart till ett jättelikt monster och skrämde till slut även asarna. Man enades om att Fenrisulven måste bindas och visade honom en stor och tung kedja och sade att han var den starkaste om han lyckades slita sönder den. Vargen slet lätt sönder kedjan. Man försökte med samma list med en ännu starkare kedja med samma resultat.

Slutligen tillverkade dvärgarna ett rep av bergens rötter, kattens buller, björnens senor, fiskarnas andedräkt, kvinnors skägg och fåglars spott. Det såg endast ut som ett silkessnöre, men ingen kraft i hela världen kunde slita sönder det och de kallade det för Gleipner. Ulven anade att det var något lurt på gång och trodde att det var magi i tråden. De fick inte lägga den runt hans huvud förrän någon av dem la sin hand i hans gap som pant. Tyr var den ende som vågade och vargen blev så bunden till asarnas glada skratt. När Fenrir upptäckt att han blivit lurad bet han av Tyrs hand.

Sedan den dagen står Fenrisulven bunden i Jotunheim med ett svärd i munnen med udden upp i överkäken. Ifrån bestens gap så rinner det fradga som bildar ån Ván, därav kenningen “monstret vid ån Ván”. I Völvans spådom berättas det att i Ragnarök skall den slita sig loss och kämpa i det sista slaget mot asagudarna tillsammans med bl a Loke och sitt syskon Midgårdsormen. Han ylade i sin fångenskap ända till dess. I hans gap som sträcker sig från jorden till himlen ska Oden förgås i gudaskymningen. I gengäld kommer Odens son Vidar att slita upp Fenrisulvens käftar.

 

Fear makes the wolf bigger than he is.

– Tyskt ordspråk

 

Och är det inte så? När vår rädsla väl har fått fäste i oss så växer det och växer och växer….

Många idag är överväldigade av sin egen rädsla. Vi vågar inte ta ett enda steg fram för känslan av att bli överbemannade, slitna i bitar och dödade. Ändå vet vi inte vad det är?

Min upplevelse är att det är vår eget “vilda” jag, vi är rädda för. För visst har vi primitiva känslor och primitiva reaktioner inom oss. Många är de som har sagt “ att de inte visste var de gjorde” – “något tog över”. Många är de som är rädda för sin egen inre styrka och förmåga att vandra ensamma om natten.

För vargen är även en symbol för natten och vi förknippar de också med månen. Natten som i mångt och mycket sätts ihop med ensamhet, natten som för många är skrämmande. Natten då drömmandet kommer där det är nödvändigt för oss att gå in själva.

Du har säkert hört talas om uttrycket “ensamvarg” och det är i ensamhet som vi kan förstå oss själva. Det är bara jag och ingen annan som kan veta, förstå och utveckla mig själv. Och denna insikt kan verka skrämmande. Men detta kan varg symboliken hjälpa oss med. Vi behöver komma över vår rädsla, vi behöver möta den ansikte mot ansikte för att se vad den består av.

En varg har inte bara styrkan att klara sig själv, den har en oerhörd stark känsla och lojalitet mot sin flock. Ett vargpar är lojala mot varandra hela livet. Alla inom en vargflock hjälper till att uppfostra de små och trots att det är ett flockdjur ser de till att alla får behålla sin individualitet.

Om vargen kommer in som en symbol i ditt liv kanske det är meningen att du ska titta på hur du fördelar din lojalitet? Och hur självständig du är? Klarar du av att vara i ditt själv både i en social situation och som ensam? Och kan det vara så att du är alltför beroende av andra?

Det är sällan de bråkar sinsemellan. De är så drivna i att läsa varandras kroppsspråk att de med automatik går undan när något är fel. De “vet” vad det är som är på gång.

Vet du det? Vi är trots allt djur vi med och frågan är hur mycket av dessa instinkter vi har behållit. Det är välkänt att vi läser av mimik och kroppsspråk mer än vi lyssnar på det som sägs men är du medveten om vad det är du läser av?

Kanske är det dags nu att lära dig mer om dina instinkter? Dina verkliga instinkter och inte bara de som säger att du ska fly? Många gånger är det våra rädslor som gör att vi inte lyssnar på den signal som kommer djupt inifrån oss själva utan vi lyssnar på de signaler som vår uppfostran, vår omgivning och de “stämplingar” vi har fått och skaffat oss.

Vargens symbolik kan hjälpa oss med detta. Lär dig av vargens sätt att förhålla sig till naturen, till sig själv och till sin flock.

Inom den jungianska psykologin  kan man hitta vargen som en symbol för skugg-jaget.

Och jag kan hitta många nyttigheter när jag ser vargen på det sättet.

Kan du?

Låt vargens ylande få dig att minnas den du är.

skuggjag-299x300

We humans fear the beast within the wolf because we don’t understand the beast within ourselves.

– Gerald Hausman

Fullmånen Januari 2014

4CancerNamed2Fullmåne – och en massa känslor

Nu på onsdag är det fullmåne och den här gången i kräftans tecken. Ett vattentecken som är känslor.

Och känslor, som vi pratar om dessa känslor!

Hur många gånger läser man inte på facebook, hemsidor, artiklar och i böcker om känslor?

Du känner vad du känner och din känsla kan aldrig vara fel! Upplev dina känslor, förtryck dem inte. Följ dina känslor, följ din intuition, din själ och ditt hjärta.

Känns det igen?

Och nog är det så att alltför många inte följer allt det här, alltför många låter bli att känna något överhuvudtaget.

Men…..ger känslor alltid rätt reaktioner? Om känslan är rätt är våra slutledningar utifrån detta alltid rätt?

Har vi alltid rätt för att vi känner på oss, är vi alltid rätt ute när vi följer vårt hjärta?

Nja…tycker jag då. Många gånger har vi ingen aning om varför vi känner som vi gör. Många gånger är vårt agerande utefter känslor som har sitt ursprung ifrån allt annat än det som precis är framför våra ögon eller våra händer.

För att man ska kunna säga att du ska följa ditt hjärta, din känsla och din själ behöver man kanske vara lite medveten om vem man själv är och vad som är orsaken bakom det som känns.

Nu ska man inte analysera allt men då och då kan det nog vara bra att ta ett steg bakåt och fundera på varför känslan man har uppstod här och nu och inte bara tycka att den är rätt sådär rakt upp och ner!

Och nu när fullmånen är i det tecknet där det hör hemma…..tja, då kan det bli en hel del känslor.

Kräftans tecken för med sig ett behov av familj, trygghet och hemmet. Och kanske är detFullmåne en eller annan som anländer hem, till sina föräldrar eller till det egna hemmet i dag och kanske bubblar det av känslor i dem.

För ett tag sedan pratade jag med en kvinna som i princip alltid längtade hem. Hon kom till mig för att hon ville bryta sitt mönster eftersom det väldigt ofta blev turbulent hemma och hon somnade väldigt ofta med en känsla av misslyckande.

När hon kom hem och var med sin familj dröjde det inte speciellt länge förrän hon fick skuldkänslor. Skuldkänslor för att hon inte kunde vara hemma mer än hon var. Skuldkänslorna i sin tur gjorde att hon blev kort i tonen och det var inte mycket som hon uppfattade som inte var en regelrätt attack mot henne, vilket gjorde att hon befann sig i en försvarsställning hela tiden. Barnen vände sig mot henne och blev retliga och mannen ansåg att hon kunde ju lika gärna vara borta eftersom det verkade som om hon inte trivdes hemma i alla fall. Resultatet var att hon kände sig väldigt isolera och utesluten.

Blev det rätt när hon följde de känslor hon hade?  Från längtan, till skuldkänslor, till försvarskänslor, till isolering?

Nja, inte riktigt.

När nu hemmet är kräftans territorium är det väl inte helt konstigt om det kanske uppstår en del turbulenta känslor runt det som har med hemmet att göra under denna period. Då kan det vara bra att ha med sig en liten tanke på att det skadar inte att vara en liten observatör till de egna upplevelserna.

Håller du på att förändra dig själv och ditt liv kan detta vara tillfället då det kan bli reaktioner på det. För du är inte som du var i början av relationen. Du håller dig inte till det mönster som var uppgjorda från början.
Var du den person som förlitade dig på din partner kan det bli väldigt turbulent och en känsla av förlust om du nu börjar bli mer självständig. Var du den som var stark och självständig kan det bli väldigt osäkert och tufft för din partner om du nu behöver bli omhändertagen.

Det ena kan ge det andra i sådan situationer och en liten småsten blir till stora bergskedjor.

Var bara medveten om de känslor du har innan du agerar ut dem i alla lägen så klarar du konsekvenserna bättre.

Det kan också vara så att du just under den här fullmånen ser det här mycket klarare än vad du annars gör. Solen lyser för fullt på de skuggor som har med känslor och hemmet att göra. En ren gåva för dem som verkligen vill se.

Om du får syn på känslomässiga mönster….vilket ypperligt tillfälle för att hitta en förståelse och även ge dig själv stöd i detta. Precis som du får en möjlighet att ge andra nära dig stöd för hur de känner och vilka behov de har.

fullmåneSamtidigt så säger månen nu till dig……du känner och det är rätt. Och det är väl få saker som slår en upplevelse uppbyggt av känslor!

Men våga ställa dig frågor, ta hjälp av stenbocken och solen som nu är precis mittemot kräftan och månen. Ta hjälp av lite mer struktur och var inte rädd, känslan blir inte mindre av struktur, faktum är att känslor kan bli starkare och betydligt tydligare med hjälp av struktur.
Kanske kan du få lite hjälp utav att stenbocken är indelat som ett feminint tecken och att den har en fiskliknande bakdel. En del bland bergen och en del i vattnet. Det kan trots allt vara en bra balansering som vi kan få hjälp av.

Att vara helt inne i en känslomässig dynamik kan nog vara häftig och turbulent men bara för en stund. Även om vatten är vått så är vattnet uttorkande om vi är i det för länge.
Känslomässigt dränerad blir man mest när man tillbringar mycket tid i det området, inte när man inte är där.

Så passa på att ställa dig frågor…Vad mår du bra av? Vad är hälsosamt för dig? När känner du dig frisk? När är du glad?

Så lyssna på den här fullmåne-energin, dina känslor är rätt men ställ rätt frågor till dem!

Tillåt kräftans omhändertagande moderliga energi komma ut i sin fulla potential. Låt dina känslor guida dig..men kom ihåg att du har känslorna…de äger inte dig! Det är du som styr.

Det här är tiden då du kan balansera dina energier, solen och månen. Auktoritet, logik och medvetande eller omhändertagande, känslor och det omedvetna. Du har båda inom dig och vilken energi förlitar du dig mest på? Vilken är du tryggast med? Balansen är som bäst när du litar på din egen dualitet. För vi är uppbyggda på den dualistiska formen, världen är uppbyggd på den och universum är uppbyggd på den. Förmodligen är det bara vi, människan som ständigt slåss mot den.

Ps. Förresten så läste jag att mars och venus är i en konflikt aspekt under fullmånen. Ännu mer dualitet! Är du vinnaren eller är du ett offer? Du kan äga din egen kraft….eller så kan du ge bort den. Vad väljer du?

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman