Archives

Fullmånen i Vattumannen

När jag idag skulle skriva om fullmånen började jag göra det den 13;e augusti. Jag kom att tänka på Störmånen vilket är ett av de namn som fullmånen i augusti har. Jag letade reda på vad jag själv har skrivit om fullmånen och landade då på exakt samma datum fast år 2014 och då har jag också skrivit om Stören. Jag kan inte låta bli att le lite och jag väljer att ta det som ett litet tecken att det kan vara bra att fundera på vad Stören har att säga mig augusti 2019.

Den simmar motströms för att komma till parningsområderna. Och visst kan det kännas som att vi själva simmar lite motströms, framförallt i tider där vi vill åstadkomma något. Kan det också vara en känsla som är lite familjär nu i augusti då det för många är dags att ta itu med arbetet igen efter semestern?

Skulle det nu kunna vara något som upplevs som kämpigt, något som känns som att man arbetar mot strömmen? Om vi nu upplever detta, hur skulle det vara att stanna upp lite och fundera på vilken inställning vi har? Är det inställningen som är kämpig? Kan vi underlätta lite för oss själva om vi tänker och ser vår väg på ett litet annat sätt? Tja, vem vet och det skulle ju kunna vara värt att fundera på iallafall.

Sabian Symbol säger så här 22 grader i Vattumannens tecken den 15 augusti;

“A RUG IS PLACED ON THE FLOOR OF A NURSERY TO ALLOW CHILDREN TO PLAY IN COMFORT AND WARMTH”

Jag satt igår och kikade lite på en matta som fanns på en auktion. När jag nu läser ovanstående börjar jag tänka på att det är mycket som beror på vilket underlag som man har att vara på. Mattan jag tittade på var helt underbar, det var en Kelimmatta vilket också betyder att den var intensiv med härliga mönster.

Ett sådant underlag kan ju ta en del av vårt fokus, kanske är det inte så enkelt att släppa taget om just det. Det är också en möjlighet för oss att bara vara i nuet, att låta vårt inre komma upp till ytan och aktivera oss med sådan som är kreativt utan förväntan på att det ska leda till något speciellt.
Det kan vara viktigt att ha utrymmen, att ha rätt underlag, där vi får en chans att tillåta oss att bara vara.

Så när nu fullmånen befinner sig i Vattumannen med ovanstående inslag tycker jag nog att det kan vara en idé att låta olika saker ta plats inom oss. Att riktigt känna det att oavsett vad som föds nu vid fullmånen så är det något individuellt som ska ta sin plats i sin omgivning. Att vi har en möjlighet att se på saker ur olika perspektiv men komma ihåg att det är vi själva som ser det ur olika sätt och att vi då också behåller oss själva.

/Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2019 Malou Thorman

Fullmåne-månförmörkelse

Fullmåne och partiell förmörkelse

Nu den 7 augusti blir det en partiell månförmörkelse när det är dags för månen att visa sig i sin hela glans.

Det är alltså fullmåne men eftersom jorden nu förhindrar solen att skina på hela månen så är månen fast där i jordens skugga. Ordet eclipse härstammar från det Grekiska ordet ekleipsis som i sin tur har betydelsen att försaka, sluta och överge. Solen utesluter oss, ljuset överger oss. Eller?

Mina tankar går till att jorden skapar dessa förmörkelser, inte att ljuset överger oss. På något sätt tycker jag att det blir en annan betydelse, ett annat sätt att vända sig till tolkningen. Jorden skapar en möjlighet för oss att se, att agera och att fundera på vad just detta ögonblick skulle kunna ge mig för ledtrådar till mitt liv.

Där jag vandrar, lever, agerar….just nu får jag en möjlighet att se och känna det där som jag i vanliga fall inte lägger märke till. Kanske är det också så att det är konsekvenser av mitt agerande, mitt leverne som får chansen att visa sig. Mitt omedvetna ger mig en möjlighet helt enkelt att få uppleva det där som jag inte så ofta får uppleva. Vilken chans tänker jag!

Relationsorienterad.

Många menar att en månförmörkelse är relationsorienterad. Att denna kris, eftersom många ser det som en problematisk tid, är det ögonblick då vi får inblick i tidens gång, vi upptäcker vad vi har behov av, vad vi behöver få mer av eller få igen. Eller släppa taget om…vilket i sin tur betyder att vi har en möjlighet att få tillgång till det vi egentligen söker. Kanske är underligt men så brukar det fungera. Nu pratar vi inte bara om den relation som är mellan två älskande utan relationer i allmänhet.

Poeter så tidigt som 700talet före Kristus, menade att de totala ( i och för sig ) förmörkelserna hade ett samband med äktenskapliga arrangemang.
I ett poem av Archilochos kan man läsa att en fader klagar över sin dotters giftermåls planer. Förmörkelsen används som en förklaring till hennes tokiga beteende.

“Nothing in the world is astonishing, unbelievable or forsworn anymore / now that Zeus has made night out of noon / and hidden away the blazing light of the sun: / wet fear comes upon men.”

Det är ju som sagt även idag ganska relationsrelaterat, den kan trigga igång en medvetenhet om att något fattas i en relation som leder till en brytning, men det kan lika gärna leda fram till en medvetenhet om att det är nödvändigt att komma närmare varandra, att agera utifrån det perspektivet. Men…den kan även trigga igång en medvetenhet om din relation till ditt arbete, till din hälsa, till dina barn. Saker som har legat under ytan och pyrt blir väldigt synligt helt enkelt.

 

Nu är den partiella månförmörkelsen också i den något upproriska/rebelliska vattumannen. Det här i sin tur kan ge insikt i, helt enkelt ställa oss öga för öga med de områden där vi saknar frihet i våra liv. Områden där vi vandrat på grund att vi alltid gjort det. Tänk vilken känsla det är att plötsligt få en insikt! För visst har du upplevt detta någon gång?

Vi kan få en liten hjälp på vägen vart i livet som vi skulle få en möjlighet till mer “medvetenhet” om vi tittar på i vilket hus som vattumannen befinner sig i. Jag ser denna partiella förmörkelse som en liten hjälp på vägen, finns här något att fundera på, att agera på.

Många är lite rädda för månförmörkelserna då de just har en tendens att skapa lite turbulens. Jag ser det dock som att det ibland behövs ett motstånd eller ett problem för att vi ska börja använda den kreativa förmåga vi har för att kunna lösa detta.
Förändringar som kan ske kan också visa sig vara det bästa som kunde ske, även utan att det skapar ett känslomässigt kaos.

Jag skrev på min facebooks sida Månmagi att “Livet händer inte…det svarar” och det tycker jag är värt att plocka upp även i det här sammanhanget. När nu förmörkelser är kopplade till förändringar på lite olika sätt, behöver vi komma ihåg att det är vi som attraherar dessa. Något inom oss vet att det är dags, även om det kan göra ont här och nu så ofta, ofta vet vi att det är nödvändigt att förändras för att växa.

Denna förändring kanske också kan bestå av att du låter det som varit dolt inom dig bli synligt, bli synligt även för de runt omkring dig. Kanske är det dags att prata utifrån det som finns där inom dig och som du förmodligen dolt under lång tid (även för dig själv). Kanske är det så att det är nu som du inser hur du själv har låst in dig i den vardag du har för närvarande?

Vattumannens härliga energi kan kanske hjälpa dig att frigöra den frihet som det är att vara den du verkligen är! Kanske är det dags att sluta låta andra personers känslor bestämma vad du vill göra eller ej. Kanske är det just detta som denna förmörkelse vill säga dig? Vattumannen är i vanliga fall väldigt orienterad gentemot grupper, det är Lejonet som befinner sig mittemot Vattumannen i zodiaken som är det tecknet som är inriktat på det individuella. Men…den här gången i förmörkelsen tid kanske det kan vara dags att dra sig tillbaka en liten stund..fundera, känn efter och avslöja dina behov, dina sanningar.

 

Jag kommer att tänka på orden från Tomas Tranströmer.

“För att hitta den vackraste gläntan i skogen – måste man våga vara vilsen en liten stund.”

Blir påmind om den härliga symbolik som det innebär.

I sagorna kan man läsa om prinsessor och prinsar, om hjältar, om fattiga barn eller utstötta som ofta beger sig in i den “farliga” skogen. In i det okända för att hitta skatten som ska frigöra eller befria.

Många gånger förvirrar de sig in på okända marker och upptäcker snart att de är helt utan landmärken och de sätter sig i sin förtvivlan eller trötthet där de är. Efter timmar av vila eller vid gryningstimmarna ruskar de yrvaket på sig och upptäcker den underbaraste glänta.

En glänta där de ser solen strila genom lövverken och de underbaraste varelser som dansar. De kan upptäcka slottets tinnar som lyser i solen eller finna det mest välfyllda matbord de någonsin sett.

Och så är det ju, vi behöver bege oss in i vårt inre på jakt efter det som behövs frigöras. In i sinnets skog. Först brukar vi följa välkända stigar men snart nog blir vi ofta fascinerande av det som vi möter. Kreativitet som vill ha utlopp, sensationer som vill upplevas. Plötsligt upptäcker vi att vi är vilsna. Vad känner jag? Vad är det jag vill? Och varför vill jag eller vill jag inte?

I detta vandrar vi, en del förvirrade, en del skrämda eller arga. I främmande landskap där vi upplever att vi inte kommer någonstans. Till slut ger vi upp, vi sätter oss ner och inser att vi behöver vila. En stund där vi bara kan vara med det som är. Vi accepterar!

När vi accepterar kan det hända att vi plötsligt ser. Ser det som varit dolt för oss. Ögonen och sinnet öppnas för det som varit där hela tiden. Våra möjligheter, våra inre skatter.

Kanske kan just denna fullmåne med den partiella förmörkelsen vara din stund av vila, där plötsligt accepterar det som du har där inom dig själv, en acceptans av den som du verkligen är.

Malou

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder: wallpaper safari

Symbolkalender 5

så ovan så under När jag satt och funderade på denna dags kalender kom jag att tänka på något som är kännetecknande för Vattumannen. Att vara i grupp och att sträva för gruppen.

Något här påminde mig om Hera som då är härskare över detta tecken. Hera som verkligen strävade efter enhet. Jag tänker då på den enhet som hon ville ha med Zeus, hennes make. Hera stod för det Heliga Äktenskapet, alltså det som förenande två till ett. Att i ett är du två. Du har både det som vi brukar beteckna som manligt och kvinnligt inom dig själv.
Du har en aktiv sida och du har en passiv sida, positiv och negativ, ja du förstår säkert hur jag menar med detta.

Nu när vi fortfarande är kvar i fasen där vi sakta börjar rikta oss utåt mot vår omgivning så tänker jag att detta kan vara värt att ha med sig.
Att låta den kreativa sidan bli till originella lösningar och att detta ska vara till det bästa för gruppen är självklart jättebra. Vad jag vill lägga till är att vi ibland i den här unga månfasen också lätt kan tro att det som man själv tycker är bra för alla inte alltid är det som passar gruppen.

Att två blir ett, tja, det är inte alltid så enkelt. Nu när månen som sagt är lite ung blir vi lätt lite överentusiastiska och kan ha en tendens att rusa lite för fort fram och kanske glömmer vi bort att inom oss, djupt där vi har vår bärighet, där är vi allt. Bär med dig att du har kunskapen om dig själv, den är alltid närvarande även om vi inte är medvetna om det. Du har inte tagit så många steg från mörkermånen ännu men nymånens iver och vilja att se sig omkring gör att du kanske tappar bort den där kunskapen.

Men låt inte en rädsla dämpa den entusiasm som du kan ha nu. En entusiasm, ärlighet och lekfullhet som vi hittar hos barnet. Bär med dig den när du tittar ut bland alla människor som idag rusar runt på stan. Låt dina ögon spegla den nyfikenhet på världen som du idag kan ha och låt en uppriktig glädje få synas hos dig.

 

Symbolkalender 4

creativitet

Nu är det säkert många som har börjat leta paket till julafton. En hel del är säkert redan färdiga medan andra sitter och grunnar för att verkligen få till den där perfekta klappen.

Månen har ju gått över till andra fasen i sin cykel, vi börjar se oss omkring och nu när det närmar sig jul och allt vad det kan innebära så kan det nog kännas lite stressigt med att fortfarande vara kvar i en fas där vi helst vill grotta in oss i oss själva. Kanske kan då Vattumannens energi vara en skjuts framåt och utåt.

Detta energifyllda och framförallt kreativa tecken. Lösa problem är nästan ett honnörsord. Att göra det på ett annorlunda sätt är dessutom ett kännetecken.

Så idag kanske du hittar ett originellt sätt att lösa de uppgifter du har framför dig. Det kan handla om allt ifrån hur du ska hinna med allt, till vad du ska hitta på till släkt och vänner. Sätt dig och fundera i lugn och ro, använd gärna papper och penna så du kommer ihåg de tankar som dyker upp. Om jag också ska ta exempel från hur jag själv fungerar så borde du också skriva upp varför du tänker som du gör och hur du kunde komma dit.

Tänk bara på att det som för dig ser ut som en rent genial lösning kanske inte riktigt  har samma effekt på andra.

Fullmåne – Vattumannen

augusti måne

Fullmåne – Vattumannen

Månen där allt är moget kallar Dakotah Sioux folket denna månad. Det är månaden då Stören nappar bäst, Sturgeon Moon är också ett namn på denna måne och du kan läsa lite om vad den betyder genom att klicka på länken.

Vad är det då som är moget att skördas? De frön du har planterat, har de mognat och är du redo att bege dig ut för att skörda?

Har du planerat lite framåt så att du verkligen kan ta hand om det som nu skördas på bästa sätt? Oftast är det inte bara att ge sig iväg och knipsa av lite strån utan det krävs en hel del tanke även hur det ska tas om hand efter vi har skördat också.

Jag läser i en del astrologbloggar att de skriver en del om det hus som vattumannen tillhör den här fullmånen och när jag tänker på att skörda och att ta hand om den skörden efteråt så halkar även jag in i det temat. Vattumannen tillhör det elfte huset, huset som symboliserar vänner, grupper, organisationer med mera. Något som man kan säga om vattumannen också. Drömmar, hopp, mål och visioner för framtiden ska huset också förmedla sägs det.

Jag ska inte bli alltför långrandig i det här blogginlägget men vissa bitar som dök upp fick mig att fundera lite över den här fullmånen.

Jag kom att tänka på att även om det är vid nyår som man pratar om det nya året, nya mål och drömmar så känns det för mig att det kan komma in i den här perioden också. Jag tänker på att det nya skolåret börjar. Förväntansfulla barn traskar iväg till sin första skoldag och tonåringar samlas i klungor och delar med sig av allt de gjort och allt de ser fram emot. Många kommer tillbaka efter semester med nya mål, härliga visioner och nya krafter. Man möter kollegor och någonstans finns en förnöjsamhet över att ingå i ett större sammanhang oavsett om det är jobbet, i kursrummet eller vad det nu än är som man påbörjar igen efter sommaruppehållet.

Jag tänker att nu när det är fullmåne så befinner sig solen och månen mittemot varandra, lejonet och vattumannen. Kan man säga att jaget och gruppen på något sätt står mittemot och möter varandra öga mot öga.
Kan det vara så att det är nu vi behöver se och uppleva att vi behöver gruppen, vi behöver gemenskap och samhörighet för att kunna nå de mål vi har. Även om vi har sått och att vi nu skördar betyder inte det att vi kan fortsätta i ensam majestät om vi vill få ut någon näring av skörden. Vi behöver nog gruppen, vi behöver andra som ser, hör, tar del av, ger feedback för att vi någonstans ska uppleva att vi nått fram.
Kanske är det så att denna fullmåne ger oss just den insikt att det är nu vi kan se att det är med hjälp av våra vänner, vårt samspel med andra som gör att vi enklare, smidigare och med mer energi kan nå fram till det vi vill?

Sabian Symbol för den här graden är:

 A GARAGE MAN TESTING A CAR’S BATTERY WITH A HYDROMETER

Jag kommer omedelbart att tänka på bilen som symbol. Alltså vår kropp, det som för oss framåt. Då och då behöver vi nog testa vår energi, har vi tillräckligt mycket “vatten” så att vi kan fortsätta framåt? Vatten som i sin tur i mångt och mycket kan översättas till känslor.
Har vi rätt verktyg för att känna av hur vi mår egentligen?

Är batteriet testat för att bilen inte vill fungera längre eller testas det i förebyggande syfte? Testas det så att vi ska säkra på att vi kommer fram säkert till vår destination?
Kör vi oss varma, kokar vi över eller är det helt torrt?
Behöver vi vända oss till någon som är professionell för att få hjälp med att saker ska gå utan problem?

Själv kommer jag att fundera över det här de närmaste dagarna och se vad det är jag behöver ha hjälp med för att nå fram dit jag vill? Kör jag slut på mig själv eller kör jag inte alls? Vilka visioner och drömmar har jag och är det som jag nu kan skörda i linje med de drömmarna? Är jag på rätt väg helt enkelt?

Jag hoppas att även du kan få en och annan idé om hur du kan tänka när det gäller dina visioner och mål.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; okänt ursprung

Nymåne – Vattumannen

artemis

Nymåne och Gudinnan Artemis närvaro kan vara påtaglig för många.

Gudinnan Artemis som är mångudinna och som står för den växande fasen. Den här gången ska hon samarbeta med den intensiva energin som vattumannen anländer med. Det är dessutom en hel radda med andra planeter som rör sig och påverkar den här nymånen i februari.

Så här i början är det fortfarande mörkt, vi arbetar lite i blindo, precis som björnungarna som blint famlar efter mamma björns mat. Instinkter är det som gäller, utan sina modersinstinkter kan mamma björn inte föda upp sina ungar och utan instinkterna kan inte björnungarna söka sig efter näring. Och det är insinkter som gäller nu i början när allt är mörkt.

Men som björnungarna har ärvt sina egenskaper från sin mamma så har vi. Vi bär fortfarande med oss det som var förra månvarvet och vi bär med oss våra erfarenheter och våra egenskaper. En del av dessa har vi skaffat oss själva och andra finns där djupt inbäddat som en del av våra anmödrar.

Björnungarna är krävande och ständigt suktar de efter mammans näring. Hummande och brummande gräver de sig djupt in i mammans varma skyddande päls. Denna energi bär också vi på. En krävande energi som vill ha. Vilket är bra och något som vi verkligen ska lyssna på. Om kravet kommer från rätt källa!

Vi ska lyssna på vad våra instinkter talar om för oss och ju mer vi lär känna oss själva desto mer kan vi plocka ut de behov vi ärvt från de som vandrat före oss och de behov vi själva har skapat oss utifrån den uppväxt och de erfarenheter vi bär på.

Just här och nu kan vi vara en aning impulsiva och kanske finns det en viss risk att vår pil hamnar vid sidan om eller till och med på fel mål om vi inte har en äkta kontakt med oss själv. Kanske har vi lyssnat alltför mycket på vad andra tycker och tänker eftersom Artemis energin också kan innebära att vi anpassar oss efter andra. Om vi tittar på myten så fick Artemis växa upp direkt efter födseln eftersom hon fick hjälpa sin mor att föda sin tvillingbror. Att inte få en möjlighet att vara barn, att behöva vara andra till hjälp kan innebära att vi har en tendens till att ställa oss bakom någon annan. Vi vill inte riktigt synas. Det kan också bli tvärtom, vi spelar en roll, blir den upproriska i alla lägen och vågar aldrig riktigt visa vem vi egentligen är.

Det finns även en möjlighet att vi nu alltför snabbt får en “sanning” kastad mot oss eller att vi plötsligt befinner oss i en situation där vi behöver axla någon form av ansvar. Att månen nu befinner sig i vattumannen gör att vi får en push mot gruppen och släpper lite av det “ego” betonade som just den här månfasen pekar mot. Det innebär inte att vi ska tappa bort oss själva och gömma allt det som är vi själva utan mer att vi avvaktar och ser hur vi kan göra bäst nytta i gruppen. Vi ska inte bli osynliga, spela en roll eller på annat sätt göra avkall på det som vår själ vill framhäva men vi ska inte heller framhäva oss själva utifrån något som inte är vårt eget ursprung.

Det som har varit och det som vi nu lämnar bakom oss är ju någonstans fortfarande inom oss. Vi ska nu stuva om så att det som vi sparat och vill växa vidare utifrån bildar en grund för det som ska bli nu. Många gånger kan vi lite rastlösa men om vi tar till oss att mörkret bär på det som finns djupt inom oss och att vi nu har en möjlighet att använda oss av detta och tillföra detta till den nya måncykeln då kan det uppstå magi. Som alla frön börjar det att gro i mörkret, det kan vara värt att ha med sig det och inte bli bländad av det ljus som snart lyser på oss.

Vattumannen är också ett tecken som är mer fokuserad på det som kommer och inte på det som varit, något som talar för nya idéer och planering framåt. En tid för att dela med sig till andra alltså, släpp rädslan och ge ut det som du tänker och känner. Tänkt på att du är unik och du har något att tillföra till gruppen. Du behöver inte stå ensam.

white dove in flight 6

Sabian Symbol för den här nymånen är:

A LARGE WHITE DOVE BEARING A MESSAGE

Att duvan bär symbolen som budbärare misstänker jag är ganska välkänd. Duvan som med en olivkvist i näbben kom med budskap till Noah,

Så vad är det för budskap som duvan kommer med till dig idag? På vilket sätt får du nu fast mark under fötterna? Har du under en lång tid befunnit dig i en situation där du inte kunnat bevisa något, vare sig för andra eller för dig själv, och nu kommer en möjlighet för dig att göra det? Duvan är ju även en fredssymbol och Gudinnan Afrodite har också en närhet till duvan.

Kanske är det du som ska ge ett budskap? Ett budskap där du då behöver ha med dig att det ska framföras med fred i sinnet och inte på något sätt vara attackerande och inte heller i någon försvarsposition. Handlar det om att ge uttryck för kärlek? Att visa din själ, både till dig själv och till andra.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild: Susan Seddon Boulet, Duvan = Ok more...

Symbolkalender XVI

1Tittar du upp mot månen ser du nu hur den återigen välkomnar ljuset. Sakta men säkert gör den sig mer och mer synlig. Ett snäpp upp från nymånen och vissa kan nu känna av hur energin har lagt sig lite efter en nymåne som kan vara lite dynamisk.
Här kan många känna av det som man brukar kalla att bli uttråkade. Ingenting händer och det skramlar lite tomt både på insidan och utsidan. Men som jag brukar säga…det är då det kan hända som mest. Det tomma utrymmet är oftast bara ett skenbart sådant och när också vattumannen är inblandad kan det dyka upp det mest häpnadsväckande saker.

Det är lätt hänt att vi under den här månfasen tappar fästet och ramlar tillbaka till det som alltid har varit. Vi går tillbaka till upptrampade tankebanor och förlorar in oss i mönstren som är bekväma för oss. När nu vattumannen passar på att färga månens energi kan vi passa på att använda oss av tecknets fördelar. Vattumannen vill gärna ta sig en titt på hur, var och varför vi tänker och känner som vi gör. Vattumannen vill gärna komma med nya idéer, nya förslag och nya perspektiv.

En del menar att det är under denna månfas vi enklast kan upptäcka vilka mönster och behov vi bär med oss ifrån vår barndom och inte bara det, även mönster och behov från tidigare liv.

Själv sätter jag mig och ber att nya perspektiv ska visa sig för mig. Jag låter det inte stanna inom mig utan vänder mig utåt och riktar min blick ut på min omgivning. Finns det något här som kan underlätta för mig? Finns det röster omkring som jag inte låtit få ta plats? Jag ber om att få öppna mitt hjärta till allt det som finns runt mig och att de ger mig ett nytt perspektiv.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Halvmåne – Vattumannen

Halvmåne är tidpunkten då solen och månen står i kvadratur till varandra. En tidpunkt under måncykeln som en del personer inte känner av alls medan andra upplever den starkt. I många fall reagerar man säkert också olika vid olika tillfällen. Som jag själv gör. Personligen tycker jag min reaktion beror på hur jag mår och vad jag har runt mig just då.
Om jag har en period då jag är stark i mig själv och det mesta är i en positiv andra, ja då kan jag ta de små stötarna som denna kvadratur för med sig på ett ganska oberört sätt. Befinner jag mig däremot på andra sidan skalan, är lite nere och tycker att ingenting fungerar, ja då kommer dessa små stötestenar blir till jättelika stenblock som förhindrar min väg.
Som så många gånger annars är det upp till oss själva hur vi hanterar vår vardag och vilka konsekvenser detta får.

Just nu är jag fascinerad över de symboler som jag upptäcker i min vardag. Små små texter, bilder och tankar som dyker upp framför mig. Som nu när jag tänkte att jag skulle skriva lite i symbolbloggen. Min impuls var att jag behövde vila lite från den bok som jag försöker sätta samman och jag upptäcker då att månen befinner sig i Vattumannens tecken. Månens fas i sig finns mer eller mindre i min kropp mest hela tiden.

Jag skriver just nu om tidigare liv och om att bli påverkad av gamla erfarenheter. Det kan vara allt från mina egna erfarenheter som barn till de erfarenheter man brukar säga att man ärver. Gamla mönster som följer oss. Just nu fokuserar jag på det som kan vara “hinder” eller åtminstone det som vi lätt tar som hinder men även trauman och sår som finns, framförallt för kvinnor. Jag tänker att vi inom oss bär på omedvetna minnen, inte bara personliga sådana utan också kollektiva. Sår från våra förmödrar.

Vad som då kom som en idé det första det gjorde när jag såg att det var Vattumannen som månen landade i den här halvmånen, var den energi som strömmar ut från symbolen. Det är ju inte vatten som finns i bägaren, det ska ju föreställa en form av livsenergi. En energi som strömmar ut till oss alla, en kollektiv såväl som individuell sådan. I Vattumannens energi finns det något som för mig påminner om att omfamna Universums/kosmos hjärta. En energi som vi alla delar.

När jag läser om Uranus som är en härskare tillsammans med Saturnus för Vattumannen enligt den vanligaste zodiaktypen känner jag att jag behöver ta med lite av den symboliken. I vanliga fall brukar jag ta med mer om den Grekiska Hellenismen, vilket då betyder att det är Gudinnan Hera som styr. Djupdyker man i symboliken hittar man också väldigt många beröringspunkter men eftersom jag känner att jag inte har möjlighet att ägna mig åt detta väljer jag att titta lite på Uranus.

Uranus är alltså en av härskarna för Vattumannens tecken. Uranus som också ses som vår mystiska anfader till all vår existens. En evolutionär impuls. Och berättelsen om Uranus rötter hittar vi i den Grekiska skapelse myten. En berättelse som pratar till oss från djupet av det okända, långt före människans medvetande. En erfarenhet av att bli skapad, en andlig impuls, till livmodern. Ren kreativt medvetpranaande.

Jag får här bilder av geometriska figurer, något ursprunglig, osynliga mönster som när de blir manifesterade förändras till något helt annat än det ursprungliga när det blir till form. Det ursprungliga är inte heligt. Det ursprungliga har förändrats genom historien, materian har fått större plats än den energi som skapar den.

Jag ser mig omkring och lägger fokus på det som jag har runt omkring mig. Månen är i en växande fas och kanske hittar du de störande momenten någonstans runt omkring dig. Detta är inget som plockar bort din egen individuella del i det som händer men omgivningen kan visa dig var någonstans det manifesteras eller projiceras. Vattumannen är som sagt mer kollektiv än personlig, och månen här mixas med dessa energier.
Kan du se mönster runt omkring dig som visar var det eventuellt krockar någonstans? Den ursprungliga livsenergin som inte kommer till det uttryck den borde ha? Kan du se mönster från det kollektiva eller varför inte mönster från det som en gång varit? Mönster som du behöver ta itu med för att lösa upp de eventuella stötestenar som du får bråka med?

Oavsett om du tycker att du har problem eller om du har överseende med de händelser som kan visa sig under den här perioden, är de värda att lägga lite fokus på. Det kan vara det som gör att du stannar kvar där du alltid varit eller går vidare.

Du kan läsa andra inlägg om halvmånen här:

Halvmåne
Halvmåne i samband med den växande månens Gudinna

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild: utsida av tidning "comic", tu more...

Once in a Blue Moon

blue moon

Once in a Blue Moon.
Nu händer det som nästan aldrig händer alltså.
För just detta är vad “once in a blue moon” uttrycker. Något som sällan händer. Här i Sverige har vi kanske inget vanligt uttryck för detta om jag personligen inte skall räkna in ” det kan du se dig i månen efter” som jag fick höra under min uppväxt när det var något som jag önskade.
Men nu kanske det är tiden då det där händer som nästan aldrig händer.

Det som startade upp med nymånen i Kräftans tecken får nu en verklighetsuppdatering skulle man kunna säga. Alla fullmånens kvalitéer finns naturligtvis med som vanligt men denna gång med extra touch av lite allt möjligt.
Blue Moon säger man om den andra fullmånen i samma månad. Egentligen är Blue Moon den 13;e månen under ett år. En måne som uppstår ungefär var 3;dje år på grund av vår tideräkning. Det är alltså något som sällan händer.
Vad vi har denna fullmånen som gör att många astrologer säger att det kommer att bli en intensiv fullmåneperiod är att Venus nu är retrograd och hamnar i Lejonets tecken fullmånedagen + att vi har en hel radda planeter som även dessa är i Lejonets tecken.

Aquarius-Mosaic-1024x744Då kanske det är tur att just denna fullmånen, Blue Moon, befinner sig i Vattumannens tecken för att kanske balansera upp dessa eldiga element. Vattumannen som inte är känt för sin emotionella natur utan snarare för sin förmåga att vara rationell och att se saker ur ett större helhetsperspektiv. Ett perspektiv som främst är för kollektivet snarare än det individuella.

Min blogg brukar ju vanligtvis inte handla om andra planeter än månen, jag jobbar ju inte som astrolog, men om jag ser att det är mycket som påverkar runt omkring (och där astrologer menar att det är stor påverkan) blir ju naturligtvis symboliken för månen något annorlunda också. Den här gången när jag har sett mig omkring bland de astrologer som har skrivit om denna fullmåne har jag noterat att det egentligen är väldigt lite sagt om just symboliken för fullmånen i Vattumannen och väldigt mycket om de övriga planeterna och konstellationerna som påverkar runt omkring.
En anledning till detta skulle kunna vara att månen inte har några aspekter till sig som i sig skulle vara dynamiska.

Min egen inställning till detta blir naturligtvis symboliskt. Dels ser jag det ur något som är en av Vattumannens egenskaper, vilket är att ta några steg tillbaka och betrakta det som finns runt omkring för att kunna få ett bättre helhetsperspektiv och dels ser jag det som att det också skulle kunna vara lite typiskt för oss att ge fokus till det som är mer “upphetsande” än den rationella Vattumannens energi. Vi har ju trots allt väldigt lätt att vända blicken åt det håll där det händer spännande känslomässiga saker än mot något som verkar stå still och betrakta.

Det är här jag tror att vi kan hitta det som är viktigt den här fullmånen. Månen som symboliserar något som sällan händer. Är det nu som det där verkligen ska hända? Det där som alla de där dropparna har samlat ihop sig till och som gör att det till slut rinner över kanten? Kan vi ta tillvara på just den här månens energi och ta det där steget tillbaka och verkligen se vart våra visioner har lett oss hittills? Är vi i de rätta sociala sammanhangen och följer de sanna inre värderingar som fungerar för oss eller följer vi något annat som triggar våra känslor? Låter vi oss bli lurade av något som låter grandiost, spännande och som tilltalar vårt sinne för äventyr? Kan det här vara vändpunkten?

Vattumannen är trots allt väldigt bra på att tona in i framtiden, att se den stora bilden och se det som är bra för oss som grupp, som samhälle. Och jag funderar på om det är så att nu när fullmånen påverkar oss mot att fullfölja, att lansera och att föda att vi ska ta ett steg tillbaka först innan vi gör det. Att stanna till, se oss omkring och fundera på om det är nu som vi kan göra det där, möta det där som vi egentligen aldrig tillåter oss att göra. Är det nu som månen ber oss, eller rättare sagt kräver av oss, att vi ser sanningen om det liv vi lever?

Har vi kommit till once-in-a-lifetime ögonblicket?

mustafa-soydan-zodiac-illustrations-leo-650x650När jag tittar tillbaka på hur det såg ut när vi började den här måncykeln med månen i Kräftan så vet jag att jag kände av just det där med behov av att vara sanningsenlig och för mig handlar denna cykel väldigt mycket om det. Och eftersom det var i Kräftan nymånen startade upp handlade det väldigt mycket om trygghet, familj, relationer med mera. Och för att nu nämna något som då ligger och påverkar den här månen är det ju just Venus och hur den är retrograd och hur den placerar sig i Lejonets tecken på fredag. Återigen en liten påminnelse om det som handlar om relationer.

Är det dags för oss att verkligen se om vi har vårt hjärta med oss i våra relationer och om vi har det, agerar vi på ett sätt som är ärligt utefter detta? Om vi inte känner att vi har vårt hjärta med oss, tänker vi göra något åt det eller ska vi fortsätta som vi alltid har gjort?
Vattumannens rationella sinne kan hjälpa dig att ta de steg du behöver ta, oavsett om det är steg för att komma närmare de relationer du redan har eller om det är för att gå vidare till något helt annat.

Eftersom det är fullmåne betyder det också att månen och solen står mittemot varandra. Månen i Vattumannen och Solen i Lejonet. Inom Hellenismen styr Gudinnan Hera och Guden Zeus dessaHera 1a tecken. Syster och bror, maka och make. Två starka personligheter vars kärlek till varandra men också bråk med varandra gjorde att det alltid gick historier om dem i Olympen. Vattumannen och Lejonet. Den som står för det kollektiva, de stora visionerna och den som står för individualismen, lek och hjärta. Två motsatser som behöver samarbeta med varandra för att de ska komma i balans.

Kanske är inte Gudinnan Hera den som man kommer att tänka på när man tänker rationell och objektiv. Hennes svartsjukedramer är något som gav eko såväl i Olympen som på Jorden. Du kan läsa mer om Gudinnan Hera här och där har jag skrivit mer om just detta. Bland annat tänker jag på det Heliga Äktenskapet i samband med Hera. Hon bär bland annat på starka inre värderingar ur ett symboliskt perspektiv. Man menar bland annat att hennes ilska bland annat berodde på att Zeus inte helgade äktenskapet och dess djupa symboliska innehåll. Vill man kan man välja att se detta ur ett mer kollektivt perspektiv än det individuella. Zeus helgade inte sina löften och formen på det sättet ställde hon, Hera, sig själv utanför som individ.

Zeus som härskare behövde en ständig uppvaktning och behovet av ses och att vara i centrum är uppenbar. Hans behov av att leka var tydligt även om det inte innebar att han inte kunde ryta till. När jag läser April Elliot Kents text om denna fullmånen så håller jag med om när hon skriver att ett Lejon aldrig (med modifikation) skulle tala om och förmodligen aldrig heller skulle erkänna att de är ett väldigt osäkert tecken som alltid söker sitt jag i andras erkännande av dem. Hon säger också ” denna osäkerhet kommer antagligen från eller möjligtvis motiverar deras kreativa sida, förmodligen är det en bit av det både.” April själv är ett Lejon som har skrivandet som yrke.

Kanske finns det också något här att ta hänsyn till. Att titta på det tecknet som är motsatsen och dessa egenskaperna. Har du nu en möjlighet att se dig själv ur Vattumannens perspektiv? När, var och hur sätter du dig själv i centrum? För mycket eller för lite? När, var och hur kommer dina nära och kära i centrum, visar du dem ditt hjärta – ärligt och uppriktigt? Vattumannens energi kan hjälpa dig att se dig själv ur ett perspektiv som gör att du inte behöver falla ihop av dåligt samvete eller hybris. Vi är trots allt människor, ständigt i en lärande process. Detta påminner mig också om att Lejonet som nu har så många planeter placerade i sitt tecken pratar om glädje, lek, kärlek kreativitet och generositet. Ger du dig själv detta, placerar du dig själv i ditt eget centrum?

Oavsett vad det var som startade upp för dig den här måncykeln så verkar det som att planeter och energier arbetar tillsammans för att du ska kunna ta ett avstamp av något slag. Tänk på att det är lika starkt avstamp att växla kurs som att bestämma sig för att gå vidare precis så som det varit. Du väljer oavsett om du tycker det eller ej. Utifrån detta val är det ditt ansvar att skapa det som du vill ha.

Det här är en period som kan komma att kräva en hel del av oss. Oavsett om det handlar om att ge upp något/någon som egentligen inte är bra för dig kan det vara väldigt smärtsamt, i stort handlar det om relationer men relationer kan också vara något du har till ett mål, en plan.

Sabian symbol för den här fullmånen är:

 VACKERT UPPKLÄDDA VAX FIGURER UPPVISAS

Jag kommer att tänka på kreativitet, vilja att visa upp något vackert man har skapat. Skönhet naturligtvis och självklart kommer tanken till vaxfigurer av kända personer. Att bli inspirerad och att inspirera andra. Jag kommer också att tänka på att det som är vackert är väldigt subjektivt och för den som har skapat dessa har de förmodligen ett större värde än för de som tittar på de vackra figurerna. Den som har skapat kan gå tillbaka till känslan av skapandet, till varje ögonblick som gett glädje men för den som tittar på dem har inte dessa moment inbakat i upplevelsen. Det finns en känsla av stagnation. Men skönhet är skönhet och kan väcka mycket under lång tid.
Men är det inte så att den verkliga skönheten kommer inifrån och för att det ska kunna göra det behöver vi ett liv. Ett hjärta som slår.
När jag läser meningen upplever jag ytterligare en uppmaning till att vara uppmärksam på att inte fastna i något beteende som gör att det existerar enbart för att bli beundrad. Och att vara medveten om att ha med hjärtat i det man gör, att ha med en sanning och äkthet. För även om skönheten i den yttre betraktelsen kan vara äkta så är den inte gjord här för rörelse, för liv.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild;
mustafa-soydan, Seddib

Mörkermåne/Nymåne i februari

När jag satte mig häromdagen för att skriva om denna månfas i mitt prenumerations-månbrev insåg jag att den här mörkermånen/nymånen är väldigt speciell för mig. Även nu när jag skriver känner jag att det blir en speciell spänning i kroppen. Inte en upplevelse som på något sätt kan förknippas med obehag utan det finns ett inslag av förberedelse och betydelse i känslan. Vad jag gör just nu är att förbereder mig för en ceremoni på onsdag kväll.

Men innan onsdagen så vill jag ha vissa andra saker utredda. Jag vill uppleva och gå igenom mig själv så att jag kan ta emot och skapa den nya måncykeln på ett så bra sätt som möjligt. Den här gången hecate3innebär det möten med mina förfäder. Jag fångades så starkt av Sabian symbol den här gången och jag känner att jag inte kan låta bli att ta hänsyn till den.

 Deeply Rooted In The Past Of A Very Ancient Culture, A Spiritual Brotherhood In Which Many Individual Minds Are Merged Into The Glowing Light Of A Unanimous Consciousness Is Revealed To One Who Has Emerged Successfully From His Metamorphosis

När en inre upplevelse redan är i rörelse är det lätt att bli ännu mer påverkad när något triggar samma punkter. Det är också väldigt lätt att vända och vrida på det som dyker upp så att det passar den mall man redan har bestämt sig för. Jag vet detta och har alltid med mig den kunskapen när jag rör mig i den symboliska världen och ändå måste jag erkänna att jag den här gången känner mig inne i en rörelse som lever sitt eget liv med mig.

Bitar som jag upptäckt efter att jag satt mig för att skriva om denna månfas har konfirmerat och fördjupat min upplevelse av denna månfas. Det är bara att konstatera att så ser det ut.

Nyckeln till denna “Sabian” är: Förmågan för en person med ett öppet sinne och en djup känsla av överskridandet av det egna jaget för att komma i kontakt med en högre form av existens.

 För mig blev denna Sabian symboliska mening både en förklaring, ett igenkännande och något att fundera över i samband med min egen upplevelse. Under mörkermånefasen brukar jag uppleva att det är viktigt att känna mina rötter. Både fysiskt, mentalt och känslomässigt. Jag brukar ta kontakt med den äldre visa och de som har gått före mig. Och med denna text ovanför blev det plötsligt väldigt påtagligt. Vi är ju frukten av det våra förfäder har sått. På ont och på gott. Och det är mycket som vi idag i vårt system förkastar som både ointressant och oväsentligt. Och i detta känner jag att vi missar något väsentligt.
En del av det som verkar vara ointressant och oväsentligt är bland annat våra äldre, våra traditioner och vår historia. Min upplevelse är att det är när vi förkastar våra rötter vi också förkastar den kunskap som ger oss den trygga bas och fötterna på jorden som vi behöver. Jag menar inte då att vi inte ska vara framstegsvänliga och tänka nytt och utanför boxen, tvärtom.

Jag tror vi behöver våra förfäders kunskap om liv och död i vår rygg när vi vandrar framåt. Jag tror att det finns något som vi ärver och som vi behöver ta hand om på ett helt annat sätt än vi gör idag. Jag tror också att vi behöver förstå att i det som varit finns upplevelsen av att tillhöra och det är i upplevelsen av att tillhöra som vår förmåga till empati och kärlek uppstår. I detta gör vi något tillsammans med andra och det är i grupper vi kan överskrida oss själva.

Hm..tankar och funderingar kan fortsätta hur långt som helst och det är nog bäst om jag vänder sinnet tillbaka till månen. Det är i alla fall till mina förfäder som jag kommer att vända mig under onsdag kväll. Och det är till mina kommande barnbarn, barnbarns barn och vidare i de kommande släktleden som jag kommer att ha i minnet då jag tar mina beslut över den nya måncykeln.

Ett indianskt ordspråk säger att “inför varje övervägande vi ställs inför måste vi överväga effekten av våra beslut på de kommande sju generationerna”.  996808_492715814156946_1441455872_n

Och för mig är denna punkt då månen vänder från det mörkaste svarta till  födelsen av ljus, ifrån den äldsta visa till den återfödda. Den mörka och den visa är den energi som “vet”, som har den kunskap du behöver för att kunna överraska dig själv och för att kunna gå utanför dina egna gränser. Det är denna känsla av delaktighet som gör att det blir självklart för mig att ha ovanstående citat med mig när jag nu väljer mål i nymånefasen. Varje beslut som jag tar har en betydelse, inte bara för mig och inte bara för mina barn och barnbarn. Det sträcker sig långt in i framtiden och det betyder att det behöver vara beslut som jag verkligen vill ta och som jag kan stå för.

Det är inte bara Sabian symbol som gör att denna nymånen är speciell, det är också det faktum att nymånen sker 29 grader och 59 minuter i vattumannens tecken. I samma tecken som denna månfas började vid 0 grader. Knappa minuten efter går månen i fiskarnas tecken och drygt 2-3 minuter efter kommer solen in i fiskarna. Löjligt tajt kan man säga.

Självklart betyder det att här färgas månen även av fiskarna men …det är i vattumannen som nymånen sker. Prata om att stå och väga. Och att vara på gränsen. Klarar vi av att samarbeta tro? Och kan det  vara så att den här måncykeln kommer att handla om att vara på gränsen och att vi behöver bli medvetna om detta? När vattumannen färgar av sig är det ofta grupper som det är frågan om och min tanke är att det kan vara dags att hitta sin egna speciella plats i en grupp som har betydelse för den personliga utvecklingen. Att komma i kontakt med personer som bär på samma inre struktur och som hjälper dig på vägen. Fisken i nymånen säger till mig att tro och att ha tillit. Öppna upp för det som du inte för ett ögonblick sedan trodde kunde vara möjligt.

Personligen ser jag det som att verkligen bli medveten om var man befinner sig och att man därifrån kan gå ännu längre och nå andra höjder. Vi har verkligen valet här och nu, vi står på gränsen. Vi har möjligheter och möjligheter handlar om att se ljus även om vi ser vårt mörker. Att inte väja för att vi är en helhet.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder..just nu okända