kub I dag när jag satt och förberedde mig på att skriva det här inlägget satt jag och lät blicken vila på skåpet som vi har i vår hall. Jag fastnade där till slut och började tänka på det där med att bara se en sida av skåpet. Nu har ju jag sett skåpet så många gånger så även om jag inte kan se framsidan så kan jag ändå beskriva hur det ser ut men om det nu skulle vara ett okänt skåp så skulle jag inte kunna göra det.
Lite som halvmånen kom jag att tänka på. Månen står ju nu i en position till solen som blir som en kvadrat och om man nu inte skulle ha en ovanifrån position så kan man helt enkelt inte se alla sidor.

Vi vet helt enkelt inte vad som finns på andra sidan förrän vi kommer fram och rundar hörnet. När vi väl har rundat hörnet vill det till att vi kommer ihåg hur den sidan vi lämnat ser ut, annars så är det ganska snart borta det också.

När nu Väduren kommer in i månens blickfång kanske vi kan börja fundera över vad väduren står för rent symboliskt. Om en vädur är på ett speciellt humör är det lätt hänt att den böjer ner huvudet och stångar sig framåt. Förmodligen då utan att tänka på vad som finns runt hörnet. Och om vi nu blir påverkade av alla möjliga och omöjliga händelser som kan hända så kanske vi också gör så. Stångar på utan att tänka på att det kan finnas saker där runt hörnet som vi inte har tänkt på.

Vi kanske springer rakt in i en betongvägg om det vill sig illa. Vi behöver ha någon form av överblick av situationer för att kunna ta rätt beslut helt enkelt. Och nu när vi lämnar vårt fokus på det inre och låter blicken fara runt på vår omgivning så tänker jag att det kan vara bra att ha med sig. Visst kan vi bli lite “energifyllda” då och då, och visst kan det även vara nyttigt men att böja ner huvudet och springa med det före är inte alltid den bästa strategin. Det blir ju att vi blir lite blinda.

Jag kommer att tänka på den historien där sex blinda män får en elefant framför sig och ska undersöka vad det är för något. Den ena känner på svansen och säger att det är ett rep, en känner på benet och säger att det är en pelare, en känner på snabeln och säger att det är en tjock gren. Så fortsätter de tills alla sex har sagt vad de känner. De börjar argumentera och till slut bråka om hur elefanten egentligen såg ut.

Visst är det så för oss alla då och då? Vi har en syn och upplevelse av hur någonting är och den kan skilja sig ganska ordentligt från en annan persons upplevelse. Många gånger behöver vi ett annat perspektiv för att inse att det vi själva upplever inte nödvändigtvis är sanning för någon annan. Vi behöver helt enkelt ta oss runt, över och under för att få en helhetsbild. Och just den där helhetsbilden kan lätt gå förlorad om vi kör fram huvudet först och springer på i syfte att stångas.

Så jag tänker att det kan vara läge för att ta det lugnt även om du blir frustrerad eller arg, låt dig inte bli provocerad och kör inte fram huvudet i full fart. Försök lyfta blicken och se att det kan finnas andra perspektiv att se på saker än ditt eget.

Leave a reply

required