Author Archives: malou

Gudinnan Hekate

Maximilián Pirner

Maximilián Pirner

 Mörkermåne och Gudinnan Hekate närmar sig.

Vi närmar oss återigen mörkermåne och aspekten som många känner rädsla och obehag inför. Hekate, nyckelbäraren närmar sig. Gudinnan som kan anlända när vi står inför vägval i livet och som är närvarande i kvinnans övergångsfaser i livet.

Mina starkaste upplevelser tillsammans med henne har jag fått i hennes roll som nyckelbärare även om hon även bär andra och är känd under andra namn också.

Har du bjudit in Hekate i ditt liv då har du bjudit in en resa som omfattar olika dimensioner. Det är inte en gudinna som bär på en lärdom utan du kommer att upptäcka att så fort du har öppnat en dörr så står du framför nästa.

Hon är en lärare som sannerligen undervisar i naturens cykler. Hon förkroppsligar det förflutna, nuet och framtiden. Man kan säga att hon gör som Kali, ( en gudinna i en annan kultur med likvärdiga egenskaper ) vars namn betyder ” den som dödar kal “, alltså den som dödar tiden.

Hekate är läraren som du inte kan undvika när du väl begett dig in i hennes domäner. Här står du plötsligt öga mot öga med det som är nuets realitet. Oavsett vilka demoner de innehåller. Men det är inte bara så att hon piskar dig att se, hon omfamnar dig och ger av hennes egen styrka när du är beredd att ge upp.

Gudinnan Hekate har överlämnat nycklar till många dörrar för mig, hon har varit min vägvisare ner i underjorden och hon har varit den som sett till att jag mött flera av mina nära som gått över och som jag inte hade blivit “sams” med innan.

Då jag egentligen inte haft några föräldrar eller annan äldre person som vakat över mig från det jag var 9 år, då min mor dog, har Hekates energi varit den som burit mig.

Många gånger har jag irrat i underjorden, blint rusat fram och tillbaka eller uppgivet krupit ihop då jag inte har hittat något ljus. Det är i dessa stunder som hon kommit. Hon har burit sin fackla högt så jag kunnat se att ett ljus närmat sig på håll. Så jag kunde förbereda mina ögon och öppna dem för att se att dörren inte var långt ifrån där jag satt. Hon fick mig att välja väg vid de vägkorsningar jag stått vid. Hon har fått mig att omfamna den ilska, sorg och skam jag har burit på.

Och detta är en del av det man kan förvänta sig när man ger sin i hennes värld. Vi får möta det vi kallar “mörkret” och det vi är rädda för. Våra egna känslor.

Men hon är medkänsla och hon bär på den vishet som kommer av erfarenhet. Som symbolen för den gamla, visa och The Crone, bär hon med sig sin ungdom, den mogna kvinnans fas och visar med en fast hand att för att växa behöver vi omfamna våra skuggor.

Stenen – Kvinnlig symbol

stenness-fairies-3nofr

Bild; D. Bruce Bennett

Stenen – Kvinnlig symbol.

Stenen som en kvinnlig symbol, kan det stämma?  Jag som alltid varit fascinerad av berg och stenar. På något sätt finner jag en trygghet i berget och samtidigt tycker jag att det finns en ömhet som strålar ut från dessa mäktiga naturfenomen.

Jag har också så länge jag minns varit intresserad av och sjunkit djupt in i gamla fornlämningar. En inre värld öppnar sig för mig när jag är i närheten av gamla byggnader, rösen, borgar och klippblock. När jag då hittar båda dessa samt intresset av gudinnor, månen och symbolik i två böcker blir jag lyrisk.

För ett tag sedan läste jag “Kvinnoporten – Om urgamla kvinnospår i seder, bruk och tänkesätt” av Gunilla Carlson, och i den hittade jag många tankeväckande funderingar angående fornlämningar. Hon menar att man kan se på ritningar över europeiska stenkammargravar att de är formade som kvinnokroppar. Hon skriver också

” För oss idag representerar en grav det definitiva slutet, men då verkar själva graven ha haft en helt gravkammareannan betydelse. Då verkar den snarare ha varit en port in till nästa liv, en övergångsplats, mellan de olika liv en människa kan leva…..I så fall var också den gravida kvinnans kropp en övergångsplats. Kanske var den födande kvinnan en gudomlig genomförare av mysterieriter kring liv och död.”

Oj, känner jag, så spännande att gräva vidare med. Nu läser jag Birgitta Onsell ” Jordens moder i Norden” och jag blir lika fascinerad av den.

Dessa två kvinnor har grävt djupt ner i de historiska dokumenten och myter kring jordens födelse och fokus för dem båda är kvinnogestalter – gudinnan i samband med detta.

Här kan du läsa om teorier om att det kanske är så att de mäktiga stenar som vi hittar här och där i landskapet och som kallas domarringar har ett samband med något annat som dyrkades långt innan något annat – månen. Keltiska tempel restes också dessa i cirkelform. Var månens kosmiska visdom det som låg som en grund för den första lagen ( ting förknippar man med domarringar) frågar hon sig i boken.

Hon tänker sig också att Stonehenge ( det monument från 1800-1500 f Kr i England ), som främst har förknippats med solen kan vara ett monument över både sol och måne. Stonehenge består av en yttre cirkel av bestående av resta stenar, innanför den finns en mindre som omger en U-formad anläggning. U-formen som är sinnebilden för den kvinnliga principen – den stora modern, vattnet och regnet. Och Urnan, bilden för kärlet, behållaren som korresponderar med den feminina världen. Innerst ligger det som man kallar för altarsten.

På tal om altare så uppförde kvinnor på Island och Norge “högar eller byggde hus som de kallade horg”. Horg är “Ett av stenar uppfört altare”.

Hos många folk har stenarna uppfattas som benen i Moder Jords kropp och altaren av sten stått som symbol för gudomens oförstörbarhet och beständighet.

Obehandlade stenar är enligt uppslagsboken “prima materia”, urämnet – det kvinnliga.

Snorre säger ” En annan sal gjorde de, det var en horg som gudinnorna ägde och den var mycket fager.”

I primitiv kultur kan stenar föda människor och har livgivande kraft, eller också kan människor förvandlas till heliga stenar. Dessa anses symbolisera månen och förknippas med fruktbarhet och köld, eller med vinterns frusna jord som föder våren. Sfäriska stenar betecknar månen.

De nordiska stenaltarna, horg, är förknippade med kvinnornas kult. Stenarna ansågs livgivande och förknippades med fruktsamhet och kraft. Även Mose slog på klippan och därur strömmade vatten.

För mig väcker böckerna och tankarna kraft och inspiration. Stenen – Kvinnlig symbol. Kanske är det inte så konstigt att jag alltid har älskat att vara bland klipporna. Jag skrev ett blogginlägg – En dag på klipporna–  om min känsla inför detta förra året.

Liv, död, månen, gudinnan, stenen, altaret – spännande kopplingar och mer finns det. Bland annat “skeppsformen” men mer om det vid ett annat tillfälle.

En gång i tiden var stenar profetiska – “stenar som talar”. Ur stenen kom oraklets eller gudomens röst.

Stenar talar nog alltjämt, men vad blev det av lyssnarkonsten? Och varför slutade vi att vörda våra nordiska gråberg, de som anses vara bland jordklotets äldsta?

Spännande ceremonier – att återupprätta själen

Cornice of the Western Arch, once 16m high.

Uninterrupted worship of the feminine, the chapel is dedicated t

The Kallichoron / Well of Fair Dances existed from earliest time

 

 

 

 

 

 

Syftet med mysterierna var att återupprätta själen i sin ursprungliga renhet, eller det tillstånd av fullkomlighet som den hade fallit från.

Det här är berättelsen om “The Eleusinian Mysteries”

Mysterier ägde rum för ca 2000 år ( förmodligen tidigare än så ) sedan och som fortsatte fram till 347 efter Kristi födelse. Faktum är att det nu finns arkeologer och forskare som anser att denna “tro” har fortsatt och finns även idag.

Det finns inte  mycket kunskap runt det som ägde rum i dessa ceremonier på grund av att de som initierades också svor en tysthetsed. Det finns vissa uttalanden som är nedskrivna som gör att man kan dra vissa slutsatser om vad som egentligen ägde rum i det, som det brukar nämnas, “större” mysteriet.

Mysterierna var religiösa seder som kännetecknas av initiationsriter, renande och extatiska “metoder” och en kod av tystnad.
Eleuseos betyder “det kommer”, så ordet Eleusinian refererar till ett andligt event. Mysterion innebär att “stänga munnen eller ögonen”, dess rot mu imiterar ljudet som görs med slutna läppar.
Mysteria innebar en händelse som definieras genom att man stänger läpparna, stänger ögonen, och går in i mörkret.

Mysteriet bygger på berättelsen om Gudinnorna Demeter och Persefone ( Demeters dotter)

 

Bakgrund till de Eleusinian Mysteries persephone_and_demeter

Demeter som ansågs vara växandets gudinna, fruktbarhetsgudinna, jordens moderliga gudomlighet (bland annat) fick en dotter, Kore/Persefone, tillsammans med Zeus.

Utan Demeters kunskap gav Zeus sitt tillåtande att Hades    ( underjordens gud ) skulle få äkta Persefone. Persefone levde väldigt lyckligt tillsammans med sin mor tills den dag då Hades förälskelse i henne fick honom att kidnappa henne ner till underjorden då hon var och plockade blommor. Under nio dygn letade Demeter förtvivlat efter sin dotter, hon åt inte, sov inte och tog sig inte heller tid att tvätta sig. I gryningen den tionde dagen mötte hon Gudinnan Hecate, mörkermånens och vägkorsningarnas gudinna, och Hecate rådde Demeter att höra med Helios, solens gud ( en naturgud som delade denna titel med Apollo ) om han visste något. Helios berättade att Hades hade kidnappat Persefone med Zeus tillåtelse.

In the background are the pillars of Perikles' huge grain Silos.

Well of the maiden

Rasande begav sig Demeter till Zeus men kunde inte få Zeus att bryta sitt löfte till sin bror Hades. Demeter begav sig iväg från Olympus, hon övergav sina plikter och förklädde sig till en gammal kvinna och vandrade omkring på jorden. En dag nådde hon Eulesis, där hon satt vid en brunn ( well of the maiden ) då hon hittades av döttrarna till Keleus som var härskare över Eulesis.

Hon tog en tjänst hos Keleus där hon tog hand om Demophoon, en baby. Hon födde upp honom med Ambrosia och höll honom i hemlighet över en eld, vilket skulle honom odödlig. När modern, Metanira, en dag såg detta och skrek av fruktan för att han skulle bli skadad, blev Demeter arg och läxade upp Metanira för hennes dumhet och avslöjade även sin rätta identitet som gudinnan Demeter.

Ett tempel skulle byggdes till henne och där slog hon sig sedan ner och vägrade att sköta sina uppgifter. Detta innebar att ingenting kunde växa på jorden. Hungersnöd och katastrof väntade. Till slut ingrep Zeus och skickade Hermes ( gudarnas budbärare ) till Hades för att hämta Persefone.

(I underjorden fanns en regel som sa att om man åt någonting medan man var där var man tvungen att stanna där för evigt.)

PersefoneInnan Persefone begav sig iväg till sin mor igen bjöd Hades Persefone på kärnor från ett granatäpple. Persefone tog emot några och åt dessa. Eftersom hon nu gjorde detta var Persefone tvungen att återvända till underjorden 4 månader under året.

Demeter återställde nu fruktsamheten och växtligheten på jorden när hon nu hade sin dotter nära sig igen.
(Persefone beger sig dock till underjorden och sin make för 4 månader per år vilket kan tolkas som vår vintertid. Tiden då växtligheten går i träda.)

Innan Demeter återvände till Olympus  instruerade hon härskaren över Eleusis om hur man firar riterna i hennes tempel , som skulle vara ” Mysterier ” ( hemliga läror ) .

“Vittnesbesrättelser” från deltagandet av det stora mysteriet.

Platon, som initierad själv ( som Sokrates var före honom ) nämner mysterierna specifikt i sin berömda dialog om själens odödlighet , “The Phaedo” ,

” våra mysterier hade en mycket verklig mening : han som har renats och initierats skall bo tillsammans med gudar “( 69 : d , FJ Church träns) .

Plutarchos skriver till sin hustru, angående deras dotters död ,

” på grund av de heliga och trofasta löftena i mysterierna … *vi tar det* för en obestridlig sanning att vår själ är omutlig och odödlig . Låt oss uppföra oss följaktligen ” ( Hamilton , 179 ) .

* min översättning.

Och , säger vidare ,

” När en människa dör han är lik dem som är invigda i mysterierna . Hela vårt liv är en resa genom slingriga vägar utan uttag . Vid tidpunkten för avslut, kommer skräck , rysningar av rädsla , förvåning . Sedan ett ljus som rör sig mot dig, rena ängar som tar emot dig , sånger och danser och heliga uppenbarelser ” ( Hamilton , 179 ) .

Cicero skriver,

” Ingenting är högre än dessa mysterier … de har inte bara visat oss hur vi ska leva med glädje , utan de har även lärt oss hur man dö med ett bättre hopp “

Historikern Durant påstår ,

” I denna extas av uppenbarelser …  kände de samhörighet med Gud och Guds enhet med själen, de lyftes upp ur villfarelsen om individualitet och kände friden som kom genom en sammansmältning med gudomen ” ( Durant , 189 )

Waverly Fitzgerald sammanfattar upplevelsen med ,

” det sades  om dem som initierades vid Eleusis att de inte längre fruktade döden och det verkar som att denna myt bekräftar den cykliska livssynen som är central i hednisk andlighet : att döden är en del av cykeln av liv och är alltid följt av återfödelse . “

 Hur man tror att det stora mysteriet gick till utifrån de fynd som har gjorts.

Man är ganska överens om att det fanns mindre mysterier som pågick varje år i Agrae, öster om Akropolis i Aten, under februari,  (Anthesterion) och att de stora mysterierna skedde under september, början på oktober månad (Boedromion) var femte år. Man var tvungen att vara initierad i de mindre för att kunna vara med på det stora mysteriet. Alla var välkomna att vara med så länge man pratade grekiska och inte hade begått mord.

Enligt källor fanns det fem nivåer. De första två var rituella reningsceremonier, den tredje innehöll ceremonier som skulle förbereda de som skulle initieras, den fjärde nivån var de mindre mindre mysterierna dedikerade till Persefone och de som klarade dessa kallades mystes, de initierade. Den femte nivån var de större mysterierna av Demeter och de som klarade den här nivån kallades för de som ser, en som ser saker så som de verkligen är ( epoptes ).

Det stora Eleusinian Mysteries pågick under 9 dagar. Dagar som skulle symbolisera Demeters letande efter sin dotter.

På första dagen samlades de som ville delta för att visa att de hade rätt kvalifikationer   ( talade grekiska och inte mördat ). På den andra dagen marcherade de till Saronic Gulf nära Eleusis. Vattnet ansågs ha helande verkan och i de här ceremonier användes det för rening. På tredje dagen började en fasta och fokus på de som låg bortom det materiella till minne av Demeters sökande av sin dotter. På den fjärde dagen offrade man till Demeter och Persefone. För greker hörde offrande ihop med fest för alla som deltog och det på ett sätt som skulle glädja gudarna.

113ec5b3e72På den femte dagen var det dags för deltagarna att vandra två och två bärande på facklor fram till Demeters tempel i Eleusis. De leddes av två fackelbärare som symboliserade solen. Denna procedur symboliserade Demeter sökande med hjälp av facklor på natten. Fastan ska ha avslutats för de som skulle bli initierade med samma dryck kykeon som Demeter önskade att få istället för vin då hon först ankom till Celeus.

( vissa källor hävdar att även symboler av Dionysys var med under vandringen. Dionysys var som Demeter en representant för agrikulturen, hon för tillväxt och bröd, han för vinet. Detta skulle innebära att de var personifierade som substans och ande, de två principerna i Naturen och på jorden. Bröd och vin känner vi ju också igen ifrån den kristna tron )

På kvällen den sjätte dagen var det dags för den högsta initieringen, “den som ser”. Eftersom det inte finns något egentligt “bevis” för vad som sedan hände har flera forskare försökt sig på en tolkning av vad som kan ha hänt.

Ceremonierna är kända som legomena (saker sägs), tiromena (saker görs) och daiknumina (saker visas). De kallades för det “som inte kan upprepas” och straffet för att avslöja något om dem varEleusis_templephoto döden.

Initieringen skedde på natten i den stora (30mx27m) Telesterionhallen. I den stora hallen fanns även ett mindre smalt rum, Anaktoron, där de heliga symbolerna fanns. Vad dessa symboler bestod av vet ingen men att de ingick i ceremonin har man förstått av skrifter.

” The following is the token (or password) of the Eleusinian mysteries; I have fasted, I have drunk the kykeon; I have received from the box; I having done, I put it into the basket, and out of the into the chest”

 

De personer som lyckades med initieringen hade blivit renade, initierade och fått en förändrat medvetandetillstånd där de kunde uppleva ett gudomligt medvetande.

Det var de som uppfattar saker och ting som de verkligen är. Forskare menar att epoptes betyder

” det stadiet av gudomlig klarsyn när allt som hör till den här jorden försvinner, och den jordisk synen är förlamad, och själen är enad fri och ren med sin Ande eller Gud” (Isis Unveiled 2:90 ).”

Detta är handlingen av den  intuitiva delen av vårt medvetande.

Proclus skrev,

“initiering och epopteia är symboler för en outsäglig tystnad, och i union med mystiska naturer, genom begripliga  visioner” (teologi av Platon, bk. Iv).”

“Målet av mysterierna var att aktivera ett högre sinne. En som lyckades flytta sitt medvetande upplevde och uppfattade verkligen en uppenbarelse, och kan kalla sig “en som ser.”

Invigning i de gamla mysterierna , för de som tog det högtidligt och allvarligt , var en förberedelse för själen, för medvetandetillstånd efter döden . Vissa, däribland de grekiska mysterierna , presenterade initiering i betydelsen av ens medvetande eller själ tillfälligt går in i andra stadier för att vara , till exempel uppleva döden och underjorden medan de fortfarande lever .
De finns de som anser att mysterierna menar att själen vill återfå sin frihet och att detta är möjligt på jorden genom metoder såsom fasta och rening, i initiering och under djup sömn. Dessutom, om sådana metoder inte påbörjats av oss på jorden, kommer själen fatta sina önskemål om materiella ting i stadiet efter döden och på olika sätt torteras av de behov för smaker och ägodelar den inte längre har.

Den tionde dagen begav sig alla deltagare hem igen.

En historia som fascinerar mig, som symbolterapeut frossar jag i all den symbolik som finns. Som intresserad av gudinnor och dessa myter är jag lyrisk.

Jag har hämtad fakta och bilder från;

archaeolink.org 
latsis-foundation.org
philipharland.org
theosophy-nw.org

Gudinnan Persefone

Persefone underjordens drottningHandlingsförlamad, snärjd och fångad? Känner du dig maktlös och tycker att du befinner dig i situationer som du inte har så mycket att säga till om?

………………………………..

Gudinnan Persefone är den som kommer i mina tankar. Persefone var dotter till Demeter, som i sin tur är växandets Gudinna och hennes arketyp är förbundet till modern. Persefone blev en dag kidnappad av Hades, underjordens Gud, och Demeter blev förkrossad. Hon letade överallt men fann henne inte. Hecate kom till hennes hjälp och hon fick reda på att dottern fanns hos Hades och att Persefones far, Zeus, visste om detta och att han ansåg att sämre man kunde man få än Hades.

Demeter sörjde och så småningom slog hon sig ner i ett tempel, där hon hängav sig åt sin sorg. Hon vägrade sköta sina uppgifter vilket fick till följd att inget kunde växa och inget nytt liv alstras. Zeus fick ge upp och för att Demeter skulle blidkas så skickade han budbärarnas gud Hermes till underjorden. Han hämtade Persefone, som innan hon följde med Hermes fick några grantäpplefrön från Hades.

På grund av att Gudinnan Persefone åt av dessa frön var hon tvungen att tillbringa  ( myterna ger lite olika bud om tiden) i underjorden hos sin make Hades. Dessa  månader  är vår vinter då Demeter sörjer sitt barn.Persephone_kellogg

………………………………….

När livet traskar på som vanligt och/eller när vi känner att vi är omgärdade av göromål eller känslor som gör oss trängda på ena eller andra sättet är det lätt att bli fångad av det flyktiga. Man kan fastna i ett köpberoende, bli lätt attraherade av andra kanske mer spännande personer än de som vi alltid umgås med, fastna i droger, depressioner eller det som bara lockar iväg oss med en spännande energi. ( Persefone blir kidnappad )

I underjorden får vi ett annat perspektiv på livet. Om vi enbart lever på ytan förlorar vi viktiga insikter om oss själva, kanske var det detta som Persefone förstod och därför åt av granatäpplekärnorna som Hades erbjöd? Hon behövde komma ifrån och klippa banden med sin mor för att bli vuxen. Kanske förstod hon att hon under vissa stunder i livet behöver gå in djupare i sig själv för att få ett fullödigt liv?

Om man tittar på orsakerna som ligger bakom en ibland tvingande känsla av att göra något förhastat kan man kanske undvika att bli “kidnappad”? Man kan gå in i sig själv, till sitt inre för att ta reda på vad det är för drivkrafter man just nu har.

Vi behöver alla bli vuxna och ta ansvar för vårt agerande själva. Så om du känner dig maktlös, fundera över hur mycket av Persefones energi du har inom dig just nu. Kanske är det dags att kalla på Artemis mer oberoende energi och/eller Hecates förmåga att inte ta sig själv på så stort allvar.

 

 

 

Bild här till höger; Mollie Kellogg

Den åldrande Hera

heraHera är gudinnan vars arketyp först och främst är inriktat på äktenskapet. Hon var en lika hyllad och aktad gudinna som hon var skymfad och förödmjukad.

Hennes påverkan på oss har varit tydlig och även om det kan verka som hennes arketyp inte längre har samma uppenbara kraft så ska vi inte lura oss att tro att den inte längre finns.
Har man Hera arketypen starkt i sig har man en längtan efter att bli hustru. Man känner sig helt enkelt inte hel utan en man. Hennes sorg att vara utan en man kan jämföras med den smärtan som en barnlös kvinna med stark längtan till ett barn känner.

När Hera väl har gift sig är äktenskapet oftast inte något som är villkorligt. Hon är beredd att stanna kvar i nöd och lust.
Äktenskapet kan ju ses på lite olika sätt varav ett är att man fyller ett inre behov av att vara maka/make, ett annat är en yttre bekräftelse och en tredje är det som vi kan känna igen som det “heliga äktenskapet”.

Det heliga äktenskap som innebär en sammanslutning, vi kan känna igen känslan från tillfällen då var varit med om något speciellt där vi upplevt att vi fått tagit emot något alldeles speciellt. En känsla av balans och helhet.

Har man mycket av Hera i sig då gör man mannen till centrum i sitt liv, finns det barn i äktenskapet (vilket det ofta finns i Heras eftersom det ingår i rollen som hustru) är dessa alltid åsidosatta för mannen.

Då Hera är inriktad på och även söker “uppfyllelsen” och sammanslutningen blir hon ofta besviken i sitt äktenskap eftersom mannen inte riktigt har samma referensramar som hon själv. Hon har också en tendens till att dras till män med makt, vilket innebär att det är vanligt att hon har en man som ofta är borta. Hon kan också fastna för mannen som söker en omhändertagande kvinna, Zeus som var hennes make lurade bland annat henne genom att förvandla sig till en liten ömklig fågel som hon tog till sitt bröst.

Hera blev gång på gång bedragen och förnedrad av Zeus som tog till sig älskarinnor som han också skaffade barn med. Hennes reaktioner var häftiga och inriktade på hämnd.
Detta är också så som en kvinna idag med Hera arketypen starkt i sig reagerar. Demeter reagerade genom depressioner och Hera reagerar utåt och handgripligt. Och aldrig mot mannen. Det var alltid kvinnorna som hon vände sitt raseri mot.

Medea myten (syndromet) är en beskrivning av den hämndlystna Hera. Medea var kvinnan som dödade sina egna barn för att bestraffa sin man för att han lämnat henne. Och med mildare inriktning kan man kanske jämföra det med de skilsmässofall där barnen används som verktyg för att såra och även kanske för att få tillbaka mannen.

En Hera kvinna umgås inte gärna med andra kvinnor, hon trivs bäst ensam tillsammans med sin man. Detta innebär att hon, vid en skilsmässa eller dödsfall, inte har ett socialt nätverk runt omkring sig. Det är också ganska vanligt att hon inte odlat några egna intressen utan har helt gått in för att vara 100% hustru.

När kvinnan nu närmar sig medelåldern och även menopaus perioden är hennes mående väldigt beroende på hur det ser ut i hennes äktenskap eller om hon tillfört andra arketyper i sitt liv.

Är mannen trogen och de har odlat gemensamma intressen då kan de “leva lyckliga i alla sina dar” som sagan säger eller så kan det sluta med en katastrof om inte kvinnan kan hitta verktyg för att förstå vad Hera arketypen kan ställa till med.
Risken finns också att barnen inte heller har en varm kontakt då Hera hela tiden att favoriserat mannen framför dem och brytningar mellan mamman och barn är vanligt.
Och är det en ogift kvinna som uppnår sin mitt-livs-period behöver hon även där förstå sin egen drivkraft och försöka odla andra arketypers personlighet för att hon inte ska sjuk av sorg och bitterhet.

Hera arketypen är en väldigt stark drivkraft och en av de arketyper som har mest påverkan på oss och för att utvecklas väl tillsammans med den behöver vi förstå och skaffa oss kunskap om oss själva.

Så är du en kvinna som mest identifierar sig med ett förverkligande genom mannen…insikt om detta är det första steget för att ta till dig andra arketyper som kan balansera upp ditt liv.

Fakta är hämtat från “Gudinnorna inom oss” av Jean Shinoda Bolen

Gudinnan Artemis

Artemis

Artemis är Gudinnan som hjälpte mig att sluta röka. Hon är den Gudinnan som hjälper mig att hålla kursen till mina mål. Någonstans i mig är det något som svarar upp när jag söker och ber om tålamod och målriktning. Kanske är det för att hon är så hemma i skogen, att hon har en förmåga att ta ut en riktning och pricka rätt som gör det här. Eller att hon är en av månens Gudinnor, hon behöver inte en lampa riktat mot det håll hon ska. Jag vet inte och för mig spelar det inte så stor roll, huvudsaken är att det fungerar.

Artemis är en grekisk Gudinna. Hon är jaktens och månens Gudinna. Hon tillhör det som *Bolen klassificerar som en jungfrugudinna. Dessa jungfrugudinnor personifierar den oberoende, aktiva och självständiga sidan hos kvinnan. Denna Gudinna symboliserar det som får en kvinna att söka sina mål inom områden som hon själv valt. Får henne att känna sig hel utan en man. Hennes identitet och det självförtroende som hon har grundar sig på vad hon är och vad hon gör, inte på om eller med vem, hon är gift. Hennes förmåga att kunna koncentrera sig på det som är viktigt för henne är medfödd.

Artemis, hon vandrar i skogarna och ängarna, hon är en skicklig bågskytt och missar sällan sitt mål. Hon vandrar runt med nymfer i sitt sällskap. Hon skyddar och värnar om de som ber om hennes hjälp men är även snar till att straffa de som förolämpar henne. Hon har en stor omsorg för de svaga och maktlösa kvinnorna och även ungdomar. Många kvinnorörelser identifierar sig med henne då systerskap är något som förknippas med henne. Hon har en mycket stark känsla för naturen och många kvinnor som tycker om vildmarksliv, som vandrar i fjällen och som gärna campar under bar himmel känner en stark närhet till henne.

En person som har mycket av Artemis i sig kan uppleva sig som ett med naturen och framförallt blir de mycket påverkade och kan bli ett med den under månskensnätter.
Hon är även en utpräglad tävlingsmänniska och kan hålla hårt på sina principer och regler. Hon är utåtriktad och resultatinriktad.

Kvinnor som följer Artemis upptäcker att de blir mer tänkande, deras drömmar blir tydligare och mer levande och de upptäcker sitt inre liv.

*Bolen; Jean Shinoda Bolen är författarinna till boken “Gudinnorna inom oss”. Det är ur denna bok som den mesta fakta är hämtad ifrån. Jean är jungiansk analytiker och psykiater och har skrivit den här boken som har Arketypiska mönster i det feminina psyket som undertitel.

Gudinnan Hera

heraHera – en av de sårbara Gudinnorna.Nu blev det dags för mig att fördjupa mig i en av de sårbara Gudinnorna igen. Hera är den arketyp som jag tillåter mig själv att försjunka i. Det handlar om anknytning och relationer. Maktlöshet och starka reaktioner.

Alla dessa arketyper blir väldigt överdrivna i sina uttryck när man tittar på dem en och en och det kan jag tycka vara värdefullt. Dessa egenskaper blir så tydliga och medvetandegjorda och det blir enkelt att identifiera i vilken grad man låter sig bli styrd av dessa eller också så ser man om man överhuvudtaget har dessa egenskaper.

Något som starkt identifierar en kvinna som har mycket av de sårbara Gudinnornas arketyp i sig är ett medvetande som tar in en helhet. De har inte samma förmåga att kunna fokusera sig på enskilda saker som de övriga. En sårbar Gudinna upptäcker att hon ständigt blir avbruten med det hon håller på med genom att hon är mycket lätt att distrahera. Det finns hela tiden ett vagt medvetande om det som försiggår runt omkring henne.

Sårbar. Sårbarheten kommer bland annat av att dessa Gudinnor har en öppenhet inför andra personer (behovet av relationer) och mental tillgänglighet. Det finns något mjukt och skört inom dessa Gudinnor.

Kvinnor som har mycket av dessa egenskaper har ofta drömmar som handlar om andra människor och drömmarna utspelar sig ofta inuti olika byggnader.

Hera – Gudinnan som kanske mest är känd för sin svartsjuka och ilska kanske man inte så lätt förknippar med denna något vaga medvetenhet som är de sårbara Gudinnornas främsta igenkänningsegenskap, men en sårbar Gudinna det är hon.

Hera hon är äktenskapets Gudinna. Hustru och livsledsagerska. Hennes symboler är Vintergatan, liljan, påfågelstuppens fjäderskrud (ögonen) och kon.

Som äktenskapets Gudinna var Hera både hyllad och skymfad, hedrad och förödmjukad. Hera är en av Gudinnorna som har de mest utpräglade attributen, både positiva och negativa. Och detta gäller även för de kvinnor som har mycket av Heras arketyp inom sig, en stark kraft till glädje och även till smärta.

Så nu släpper jag taget och låter mig själv bli omfamnad av denna arketyp för att förstå och medvetandegöra alla dessa härliga kunskaper som Hera kan ge.

 

Den svarta pantern och månen

1384014_489822711115285_420155150_n Den svarta pantern, så magnifik,  mystisk och  spännande.

I natt tassande den in i mitt liv igen, den svarta pantern. Som många andra, tror jag, hade jag detta djur som en absolut favorit under många år. Om jag hade fått välja att bli ett djur hade jag valt denna panter utan att tveka.
Jag kände mig lite trygg med att ha den där pantern som favorit, den förde med sig säkerhet, smidighet och sensualism in i mitt liv. Den var också lite farlig vilket var spännande och den påminde mig om självständighet. Ett djur som var bra att ha i sin närhet helt enkelt. Varje gång som jag under senare år tänkt på pantern som symbol kommer jag också att tänka på Modesty Blaise, seriefiguren som även den var en favorit för mig. De här två, svart panter och Modesty Blaise, hade samma energi.

Men nu kom den alltså igen. I drömmen satt den plötsligt där, stilla med lysande ögon. Både skrämmande och lugnande. Den hade en slags uppmanande energi, som om den satt där och väntade på mig.

Under förmiddagen idag satte jag mig ner och mediterade en stund och bjöd in pantern så jag kunde få en känsla för vad den ville säga mig och vad den stod för idag. Jag är övertygad om att alla starka symboler i en dröm, i en meditation eller i vardagen, har något att säga och jag ville upptäcka vad jag själv kände innan jag satte mig och sökte i andra källor.

Vad som slog mig direkt var dess svärta. Så svart och så mörk, det enda som lyste var ögonen och de var intensiva. Och det var nästan som om jag dumförklarade mig själv en stund i meditationen. Herregud, varför hade jag inte tänkt på det förut? Mörkermånen. Definitivt stod den för mörkermånen. Direkt vandrade känslan och tankarna iväg till det motsatsförhållande att det nu är fullmåne. Jag fick kämpa ett tag för att komma tillbaka till pantern och inte fastna i funderingar och tolkningar. Men pantern verkade finnas kvar, tålmodigt låg den på en klippa och väntade på att jag skulle återvända med sinnet till den. Härlig känsla!

Det fanns en välkomnande känsla och en igenkänning i upplevelsen på morgonen. Vi var alltså inte främmande för varandra. Jag såg smidigheten och musklerna framträdde väldigt tydligt. Skulle den vilja så skulle den vara borta på mindre än en sekund. Jag fastnade fascinerat på denna smidighet. Vaken vila kom upp i tankarna. Den kändes inte spänd eller nervös på något sätt, i vila med ändå full kontroll över vad som försiggick. Jag vägde orden inom mig, du som är familjär med metoden “focusing” kan säkert känna igen det där med att väga ord, och de ord som gav rätt resonans inom mig blev – vilja, kontroll, kapacitet. Den stod helt enkelt för inbyggda egenskaper. Här finns musklerna som behövs helt enkelt och en kunskap över när de behövs.
Jag gled över till mörkermånen igen och såg på skuggan som blev när pantern sakta vispade runt med svansen. Återigen kom det där lilla klicket inom mig som sa att jag var på rätt spår. Skuggan, den stod för skuggan och självklart var det rätt. De där sakerna inom oss som vi inte vill se, kan se eller inte är medvetna om. Rädslan för våra egna djuriska instinkter, rädslan för vår egen natur och rädslan för vår egen styrka.

Pantern reste lojt på sig i min meditation och smidigt hoppade den upp på en gren på det träd som plötsligt uppenbarade sig. Det är lustigt det där med inre bilder, det som behövs det kommer.Black panther2
Jag slogs av smidigheten och av förmågan att utan att ge ett ljud ifrån sig förflytta sig från en plats till en annan. Återhållsamt på något sätt. Sensuellt. När jag hade pantern som favorit förr var den väldigt kvinnlig för mig och detta var något som återigen klev fram. Pantern var feminin. Den feminina instinktiva styrkan. När denna känsla dök upp hos mig dök död, liv och återfödelse upp samtidigt. Kvinnans egenskaper. Definitivt stod denna panter för död, liv och återfödelse. Jag kände hur jag började tappa fokus vid det här laget och bestämde mig för att säga adjö och återvända till ett mer medvetet vaket tillstånd och jag visste att den här pantern helt klart har mer att säga mig.

Jag började bläddra i mina böcker och leta på nätet och mycket riktigt hittade jag en hel del om panterns symbolism.
Förvånande nog upptäckte jag att det var vanligt under den tidiga medeltiden sätta samman den svarta pantern med Jesus. En association som jag känner att det kan vara spännande att undersöka.
Det finns även en bild av två pantrar som vaktar en tuja, utskuret i sten, från Romerska antiken och denna finns i en kyrka. Även detta något som är värt att undersöka, då Tujan också är känt som ett livsträd och Thuja kommer från grekiskans thyein och betyder bringa rökoffer. Ibland blir det alltför spännande ringar på vattnet och det vill till att begränsa sig.
Mycket riktigt så står då den svarta panterna för mystik, för det feminina, för mörkermånen, för liv och för död och för modern. För våra skuggor. Även för ensamhet, eller kanske mer avskildhet. För självständighet och lusten att vara mer ensam än social. Kommer att tänka på den introverta personligheten. ” De feminina energiernas manifestation på jorden” var det någon som tolkade pantern för.
” Hos människan finns det fortfarande en primitiv rädsla för mörkret och döden. Den svarta pantern hjälper dig att förstå mörkret och döden och den inbyggda kraften av dessa. Genom att erkänna dem eliminerar vi våra rädslor och lär oss att använda dem istället.” I Kina finns det fem mytiska kattdjur, ibland tecknade som tigrar och leoparder, och den svarta styr över väderstrecket nord som styr över vinter och vattnet är dess mest effektiva element. Detta är ett feminint element och står för det feminina i alla hennes aspekter.

” När den svarta pantern kommer in i ditt liv så väcks den inre passionen. Den är kapabel till att manifestera den otyglade kraft som kommer från instinkter. Den reflekterar även ett uppvaknande av kundalini-energin och signalerar inte bara att det är dags att stiga in i den egna kraften. Mera att det är dags att återvinna Den Egna Sanna Kraften. I mytologin är pantern en symbol för Argos.

a_dark_mood_black_panther_wallpaper-normal( Argos är i den grekiska mytologin en jätte med hundra ögon av vilka alltid några vakade. Av detta kommer begreppet “argusöga” med betydelsen “vaksam blick” och binamnet Panoptes (den allseende). Argos sattes av den svartsjuka Hera, Zeus hustru, att bevaka den till en ko förvandlade Io i vilken Zeus förälskat sig. Zeus bad då Hermes att söva jätten med tonerna från sin flöjt. När Argos sov med alla ögonen högg Hermes huvudet av honom med sitt svärd och befriade Io som Zeus så småningom förvandlade till människa igen. Hera samlade upp Argos ögon och prydde med dem påfågelns stjärt där man än i dag kan beundra dem.)

Symboliken i detta ska vara att pantern har med sig en vaktande energi till den som har fått upp pantern som symbol.

För ursprungsbefolkningarna i syd- och nord Amerika är den svarta pantern fylld av stor magi och makt. Den klättrar, den springer och den simmar. Att den fungerar så bra i alla dessa element gör att den får symboliken att härska över alla dimensioner. För Tucano Indianerna i Amazonas var rytandet från pantern samma som rytandet från åskan. Den svarta pantern, gud över mörkret, var kapabel att orsaka solförmörkelse genom att svälja solen. Detta ska reflektera den enorma makt som finns i den medfödda feminina kraften. Den som har fått pantern som ett totem, kommer att erfara denna kraft.

Pantern för även med sig ett bredare perspektiv. Den ger en djupare insikt, både spirituellt och fysiskt. Dess ökade perspektiv låter dem se saker i detalj eller från avstånd.
Panterns ögon ska inte glömmas bort. Dess blick verkar se rakt igenom och det sägs att när pantern kommer in i ens liv så kan ögonen vara ett verktyg för healing och denna healingenergi ska verka ner på cellnivå.

Här måste jag då tillägga att min erfarenhet från förr, under min uppväxt och även i vuxen ålder, så är det många som reagerat på mina ögon. Inte då att de skulle ha någon healingeffekt utan snarare att de skulle vara rädda för mina ögon. I och för sig så var en av anledningarna till rädsla att de tyckte att jag kunde se igenom dem. Det tog mig några år att bearbeta just det här med mina ögon faktiskt. Det är inte så lätt att byta ut dem.

Malou

Symbolik hämtat från bland annat wikipedia och www.theblackpaper.com

Fullmånen Januari 2014

4CancerNamed2Fullmåne – och en massa känslor

Nu på onsdag är det fullmåne och den här gången i kräftans tecken. Ett vattentecken som är känslor.

Och känslor, som vi pratar om dessa känslor!

Hur många gånger läser man inte på facebook, hemsidor, artiklar och i böcker om känslor?

Du känner vad du känner och din känsla kan aldrig vara fel! Upplev dina känslor, förtryck dem inte. Följ dina känslor, följ din intuition, din själ och ditt hjärta.

Känns det igen?

Och nog är det så att alltför många inte följer allt det här, alltför många låter bli att känna något överhuvudtaget.

Men…..ger känslor alltid rätt reaktioner? Om känslan är rätt är våra slutledningar utifrån detta alltid rätt?

Har vi alltid rätt för att vi känner på oss, är vi alltid rätt ute när vi följer vårt hjärta?

Nja…tycker jag då. Många gånger har vi ingen aning om varför vi känner som vi gör. Många gånger är vårt agerande utefter känslor som har sitt ursprung ifrån allt annat än det som precis är framför våra ögon eller våra händer.

För att man ska kunna säga att du ska följa ditt hjärta, din känsla och din själ behöver man kanske vara lite medveten om vem man själv är och vad som är orsaken bakom det som känns.

Nu ska man inte analysera allt men då och då kan det nog vara bra att ta ett steg bakåt och fundera på varför känslan man har uppstod här och nu och inte bara tycka att den är rätt sådär rakt upp och ner!

Och nu när fullmånen är i det tecknet där det hör hemma…..tja, då kan det bli en hel del känslor.

Kräftans tecken för med sig ett behov av familj, trygghet och hemmet. Och kanske är detFullmåne en eller annan som anländer hem, till sina föräldrar eller till det egna hemmet i dag och kanske bubblar det av känslor i dem.

För ett tag sedan pratade jag med en kvinna som i princip alltid längtade hem. Hon kom till mig för att hon ville bryta sitt mönster eftersom det väldigt ofta blev turbulent hemma och hon somnade väldigt ofta med en känsla av misslyckande.

När hon kom hem och var med sin familj dröjde det inte speciellt länge förrän hon fick skuldkänslor. Skuldkänslor för att hon inte kunde vara hemma mer än hon var. Skuldkänslorna i sin tur gjorde att hon blev kort i tonen och det var inte mycket som hon uppfattade som inte var en regelrätt attack mot henne, vilket gjorde att hon befann sig i en försvarsställning hela tiden. Barnen vände sig mot henne och blev retliga och mannen ansåg att hon kunde ju lika gärna vara borta eftersom det verkade som om hon inte trivdes hemma i alla fall. Resultatet var att hon kände sig väldigt isolera och utesluten.

Blev det rätt när hon följde de känslor hon hade?  Från längtan, till skuldkänslor, till försvarskänslor, till isolering?

Nja, inte riktigt.

När nu hemmet är kräftans territorium är det väl inte helt konstigt om det kanske uppstår en del turbulenta känslor runt det som har med hemmet att göra under denna period. Då kan det vara bra att ha med sig en liten tanke på att det skadar inte att vara en liten observatör till de egna upplevelserna.

Håller du på att förändra dig själv och ditt liv kan detta vara tillfället då det kan bli reaktioner på det. För du är inte som du var i början av relationen. Du håller dig inte till det mönster som var uppgjorda från början.
Var du den person som förlitade dig på din partner kan det bli väldigt turbulent och en känsla av förlust om du nu börjar bli mer självständig. Var du den som var stark och självständig kan det bli väldigt osäkert och tufft för din partner om du nu behöver bli omhändertagen.

Det ena kan ge det andra i sådan situationer och en liten småsten blir till stora bergskedjor.

Var bara medveten om de känslor du har innan du agerar ut dem i alla lägen så klarar du konsekvenserna bättre.

Det kan också vara så att du just under den här fullmånen ser det här mycket klarare än vad du annars gör. Solen lyser för fullt på de skuggor som har med känslor och hemmet att göra. En ren gåva för dem som verkligen vill se.

Om du får syn på känslomässiga mönster….vilket ypperligt tillfälle för att hitta en förståelse och även ge dig själv stöd i detta. Precis som du får en möjlighet att ge andra nära dig stöd för hur de känner och vilka behov de har.

fullmåneSamtidigt så säger månen nu till dig……du känner och det är rätt. Och det är väl få saker som slår en upplevelse uppbyggt av känslor!

Men våga ställa dig frågor, ta hjälp av stenbocken och solen som nu är precis mittemot kräftan och månen. Ta hjälp av lite mer struktur och var inte rädd, känslan blir inte mindre av struktur, faktum är att känslor kan bli starkare och betydligt tydligare med hjälp av struktur.
Kanske kan du få lite hjälp utav att stenbocken är indelat som ett feminint tecken och att den har en fiskliknande bakdel. En del bland bergen och en del i vattnet. Det kan trots allt vara en bra balansering som vi kan få hjälp av.

Att vara helt inne i en känslomässig dynamik kan nog vara häftig och turbulent men bara för en stund. Även om vatten är vått så är vattnet uttorkande om vi är i det för länge.
Känslomässigt dränerad blir man mest när man tillbringar mycket tid i det området, inte när man inte är där.

Så passa på att ställa dig frågor…Vad mår du bra av? Vad är hälsosamt för dig? När känner du dig frisk? När är du glad?

Så lyssna på den här fullmåne-energin, dina känslor är rätt men ställ rätt frågor till dem!

Tillåt kräftans omhändertagande moderliga energi komma ut i sin fulla potential. Låt dina känslor guida dig..men kom ihåg att du har känslorna…de äger inte dig! Det är du som styr.

Det här är tiden då du kan balansera dina energier, solen och månen. Auktoritet, logik och medvetande eller omhändertagande, känslor och det omedvetna. Du har båda inom dig och vilken energi förlitar du dig mest på? Vilken är du tryggast med? Balansen är som bäst när du litar på din egen dualitet. För vi är uppbyggda på den dualistiska formen, världen är uppbyggd på den och universum är uppbyggd på den. Förmodligen är det bara vi, människan som ständigt slåss mot den.

Ps. Förresten så läste jag att mars och venus är i en konflikt aspekt under fullmånen. Ännu mer dualitet! Är du vinnaren eller är du ett offer? Du kan äga din egen kraft….eller så kan du ge bort den. Vad väljer du?

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman