När jag började intressera mig för månens påverkan av oss hittade jag ganska snabbt de olika faserna och deras betydelse. Det finns oerhört mycket material om månen, vilket inte är så konstigt eftersom månen alltid varit intressant för människan. För ett litet tag sedan började jag också undra över om månens fas när jag föddes har någon betydelse för mig. Ungefär som när månen är i ett astrologiskt tecken och den betydelse tecknet har för oss. Jag började söka efter information och oj vad mycket jag hittade. Jag tänkte sammanställa lite av allt detta och jag börjar med den fas som du på bilden här kan ses namnges som “old”. Den brukar också kallas balsamic moon eller uppstart till mörkermånen. En anledning till att jag börjar med just den är för att jag själv är född under denna fas.

Under den här perioden kan vi se en liten skärva av månen som upplyst, man brukar räkna med att 45 grader (av 360) är upplyst och vi närmar oss mörkermånen. Månen drar sig undan, försvinner från våra blickar och man brukar säga att hon vilar inför den uppstart som sker i samband med nymånen.

Men det är långt ifrån en passiv vila utan det är en ytterst medveten vila. Och om vi följer och är känslomässigt i kontakt med månens faser kan vi själva uppleva en skillnad ifrån den aktiva mer handlingsinriktade energin som vi har när månen växer för att kulminera i fullmånen. Så fort den avtagande fasen har börjat kan vi uppleva hur fokus och energin förändras, vi lägger märke till det som händer inom oss själva, börjar observera vårt inre och drar oss mer och mer tillbaka. Denna tillbakadragna energi kulminerar i samband med mörkermånen.

Min upplevelse är att det här är en period man behöver vara medveten om för att man ska kunna ta hand om sig själv på ett bra sätt. Jag nämnde att man pratade om perioden som en vila, och det är på så sätt vis. Kroppen går ner i varv, man kan uppleva sig som fysiskt trött och allra helst vill man gå och lägga sig och sova bort ett par dygn eller så. Men hjärnan och vårt psyke vill inte riktigt jämka ihop sig med detta. Vår fysiska energi är låg men vår psykiska är hög. Om vi inte tar till oss detta blir rastlöshet det dagliga temat.

Dana Gerhardt med flera anser att det är under denna fas som vår högra hjärnhalva är på topp. Vi har under den avtagande månperioden (sedan fullmånen) samlat på oss information och upplevelser som nu bearbetas i vårt inre. Vår intuition och våra instinkter arbetar för fullt. Våra drömmar är extra djupa och läkande och under den här fasen kan vi vakna på morgonen helt utvilade och känna oss läkta. Problemen och stressen vi kanske upplevde när vi gick till sängs har hamnat på en nivå där de ska vara och vi kan se klart på situationen när vi vaknar.

Eller vaknar…under dessa dagar kan man säga att vi befinner oss i drömmarnas värld hela tiden. Vi är i vårt inre, symbolvärlden är tydlig och signalerna från vårt omedvetna kan komma fram relativt obehindrat. Det här innebär att vi kan komma tillrätta med mycket som vi tidigare har slagits med. Vi är helt enkelt mer öppna för budskapen från oss själva och vårt omedvetna.

Vi behöver helt enkelt den här perioden för vårt välbefinnande och för vår tillväxt. Alla behöver “stilla” stunder. Allt, inklusive vi själva, behöver perioder av vila. Moder Jord har sin vinter och så har vi. Utan denna fas kan inget nytt gro, vi kan inte vara i en yttre aktivitet jämt och ständigt eftersom vi då bränner ut oss. Ingen kreativitet sker om vi inte lyssnar på oss själva och låter våra inre signaler ge sig till känna. Den kunnige jordbrukaren vet om att jorden inte ger samma skördar om den konstant brukas. Den behöver vilan för att rätt näring ska kunna ges. Fröet har sin period i mörkret där den samlar på sig den nödvändiga styrkan för att kunna sträcka ut sig i sin fulla kraft och nå ljuset. Och just denna period, mörkermånen, har denna effekt på oss. Om vi bara tillåter den detta.

Detta är perioden mellan att släppa taget och börja på nytt. En period då vi får insikt om vad det är vi behöver lämna, hur hårt det än kan vara, för att nytt ska kunna växa med dess sanna potential. Det här är skuggans tid in till den milda grad att vi helt befinner oss i mörkret. Och för att få tillgång till dess omhändertagande näring behöver vi arbeta med vår rädsla för mörkret.

På vilken sätt påverkar då denna fas mig eftersom jag är född under den?
Jag hittade några meningar, även dessa hos Dana Gerhardt, där en väninna berättade för henne att hon verkligen kunde känna igen sig i den här månfasen som hon var född under. Hon hamnade ständigt i situationer där hon fick arbeta med avslut och ny början.

If this liminal stage sounds disconcerting, imagine what it means to be born during a Balsamic Moon, poised for a lifetime between endings and beginnings. According to my Balsamic-born friend, astrologer Maria Maggi, “It’s hard for us Balsamic types to see the details of manifestation, since we’re so busy helping everyone through the deep tremors of letting go. My whole life I have always arrived at the party, the job, the relationship, the neighborhood, the Ph.D. program, whatever, just as it was on the brink of some irreversible transition. I used to think “Why me?” But now I just dig in and help other people who are freaking out to see the big picture. Or sometimes I just ride the wave, always curious to see what it’ll feel like to land on the beach.”

Och jag känner igen mig. Under större delen av mitt liv har jag hamnat i dessa situationer att jag hjälpt andra att se. 🙂

Månens symbolik har även med det förflutna att göra, våra anfäder och anmödrar, och tidigare liv. Och en del har teorin om att när man är född under denna månfas så innebär det ett karmajobb som behöver slutföras. Är man född här så är det dags att avsluta de tidigare inkarnationernas oavslutade problem. En intressant teori som jag funderar på att ta med mig till Rita Borenstein som jag nyligen träffade och skrev en artikel som nu är publicerad i det senaste numret av Ascala. Hon arbetar med något som hon kallar “Liv mellan Liven”. En varm, seriös och härlig kvinna som jag verkligen kan rekommendera alla att träffa.

Den här fasen handlar om vårt omedvetna, om drömmar, intuition, att bli medveten om vad det är som döljer sig i mörkret. Hm, absolut. I hela mitt liv har jag intresserat mig för den inre symboliken och arbetat med drömmar, astrologi, meditationer och mytologi med mera. Och för mig är vår historia, vårt ursprung oerhört viktigt. Våra rötter och det som vi bär med oss, det vi ärver kollektivt såväl det som är individuellt är för många skuggmarker som engagerar mig. När jag intresserar mig då hamnar jag i det grävande stadiet. Jag gräver djupt, jag har väldigt svårt att bara scanna av något på ytan och lämna det där. Problem ibland och till nytta ibland. Och jag drar mig in i mig själv. Det har tagit lång tid för mig att låta mitt introverta drag bli lite mer extrovert. I stora sammanhang drar jag mig undan och är hellre den iakttagande än den som är mitt i folkhopen. Jag är nog den som pratar minst i olika grupper.

Så nog finns det mycket som stämmer och allt som tillhör den här månfasen har jag inte skrivit ner i det här inlägget men sidorna är inte precis begränsade i bloggen så det kommer mer senare.

Om du själv vill ha reda på under vilken månfas du är född kan du titta på den här sidan. Moonpage.

Inspirerad av Dana Gerbhardt.

Copyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman

Acknowledgements: Bild, Gohostsignal.deviantart.