Gudinnan Artemis – den tilltagande månens Gudinnan
Gudinnan Artemis är en mångudinna som står för den tilltagande fasen av månens cykel. Den fas som går att jämföra med ungdom, tonåring eller ung vuxen. Eller varför inte planering, nya idéer och grodd och näringstillförsel.
Som du kan läsa i Gudinnan Artemis är hon en jungfru-gudinna. Vilket på inget sätt är synonymt med att hon är den evige oskulden utan mer betyder att hon är sig själv nog. Hon är inte i jämförelse med någon annan. Hon är inte våldtagen eller kidnappad som så många andra av gudinnorna utan hon är självständig och drivs av sina egna mål och drömmar. Om jag skulle översätta detta till någon som idag har mycket av Artemis arketyp inom sig så skulle detta vara en kvinna som inte är beroende av sin partner och inte heller bli distraherad av partners mål och visioner. Denna kvinnan skulle inte förlita sig på att någon annan skulle göra henne lycklig eller se till att hon kom fram till sitt mål, hon skapar sin framtid själv. Hennes identitet och självförtroende grundar sig på vad hon är och vad hon gör, inte på om, eller med vem, hon är gift. Med Artemis får kvinnan förmåga att koncentrera sig på det som är viktigt för dem och målinriktning och ihärdighet trots svårigheter på vägen är utmärkande.
Det här innebär inte att hon skulle vara känslokall och inte bry sig om andra även om det är lätt att tolka det på det sättet. Tvärtom är Artemis en gudinna som till skillnad av övriga gudinnor, kom till sin mors hjälp vid flera tillfällen. Artemis är tvilling med Apollo och den som föddes först. Direkt efter sin födsel hjälpte hon sedan sin mor att föda Apollo, en födsel som var både besvärlig och långdragen. Det är denna händelse som gjort att hon nu är känd för att vara den gudinna man vänder sig till för att be om en förlossning utan komplikationer.

Susan Seddon Boulet
Gudinnan Artemis är även känd för att värna om de unga, framförallt de unga kvinnorna. De unga kvinnor som var under hennes beskydd kallades för arktoi, ” kvinnliga björnar” och björnen är en av många djur som Artemis förknippas med. Det är många kvinnorörelser som känner sig hemma med Gudinnan Artemis och en anledning till detta kan vara att hon betonar systerskapet starkt och är snar till att hjälpa kvinnor. Men tvärtom vad många tror tar hon inte helt avstånd från män, unga pojkar var välkomna att studera i hennes tempel i Brauron. Det finns statyer bevarade av både unga pojkar och flickor som nu finns på ett museum.
Gudinnan Artemis var alltså jaktens och månens gudinna. Bågskytten som aldrig missade sitt mål och som vandrade omkring i skogarna med sitt följe av nymfer och hundar. Som den vildmark hon vandrade i förknippas hon med de vilda djurens egenskaper. Hjort, hind, hare och vaktel alla lika gäckande till sin natur. Hennes drottningslikhet hittades hos lejonet och hennes destruktiva sida symboliserades av vildsvinet.
Artemis arketypen är en del av vårt psyke som är det ursprungliga. Vilt och obundet. Det som symboliserar jägaren i oss. Hon är inte den som slår sig ner på en plats och får ro där, hon söker sig vidare och hennes plats är den djupa skogen där hon kan vandra fritt. Då och då söker hon sig in i mer sociala sammanhang och för med sig glädje, sång och dans. Man kan läsa i de Homeriska hymnerna nr 27
“…Där hänger hon upp sin böjda båge och hennes pilar, och leder danserna, graciöst klädd…”
så man förstår att hon inte enbart är ute och jagar.
Det är också denna vilda mer primitiva spänningssökande sida som kan leda oss lite vilse. Ungdomens vilja till att allt ska ske just nu och allra helst i går som gör att vi kan agera utan att huvudet riktigt är med oss. Det finns en myt om att Artemis dödade den enda man hon älskade, Orion, på grund av sin lust till att tävla. Om hon enbart hade avvaktat och verkligen sett efter vad det var hon siktade på hade hon kunnat undvika att döda Orion med en pil.
Och så behöver också vi göra i denna nystartstid, en tid då vi planerar och projekterar och en tid då vi behöver förstå att idéer ibland behöver mogna innan de lanseras. Det finns en rätt tid för allt och det är vi som behöver känna efter när denna tid är.
Här kan hjorten som symbol hjälpa oss att förstå Artemis arketyp. Hjorten hölls som helig för Artemis och du ser ofta att hjorten är ett sällskap till henne i målningar och statyer. Hjorten representerar instinktiva energier, självständighet och förnyelse. De är graciösa och snabba djur och de lyssnar på sin omgivning med hela sin kropp. De vet när det är dags att kämpa eller när det är dags att fly.
Ted Andrews, författare till “Animals speak”, säger att ordet “deer” först användes rent allmänt för att beteckna vilda djur. Han spårade ordet till det Sanskritiska ordet “mrga” som betyder vilt djur. Han menar att hjorten kan ses som en kallelse till det vilda inom oss. Att vi behöver lita på våra egna instinkter och lita på oss själva. För att göra detta behöver vi som hjorten lyfta huvudet ifrån det vi gör och se oss omkring noga, vädra i luften och ta till oss omgivningarna. Ska vi stanna kvar eller är det dags att flytta på oss?
Precis det vi behöver göra i denna fas av månen för att inte lusten till rörelse, till spänning och att sätta pilen till bågen ska ta överhanden.
Inspiration hämtad från; Ted Andrews, “Animal speaks”,theoi.com, Jean Shinoda Bolen “Gudinnorna inom oss”, hellenicgods.com

Pingback: Athena-väduren-medinflytande
Pingback: Fullmåne Skorpionen - Liv Lust Balans