Dagens tanke

Tolfti dagher (iula) – The Twelve Days of Christmas

03-day1-300x300Julens tolv dagar.

Detta är den tredje dagen av dessa. Den 27;e december och detta är Saint Johns dag.

Ju mer jag läser om dessa dagar, desto mer uppenbarar det sig intressanta saker,  :) men jag börjar med Saint Johns betydelse.

Saint John var den enda aposteln som inte dog en martyrdöd utan dog av ålder runt år 100 e Kr.

Hans symboler är; Örnen, bägare och boken.
Beskyddare av: konsthandlare, författare, bokbindare, bokhandlare, brännoffer, redaktörer, målare, giftoffer, tryckerier, förlag, forskare, skriftlärda, garvare, teologer, sättare, och författare.

Det sägs att han fann tron på Jesus tidigt och att han förmodligen inte var mer än runt 18 år då Jesus dog på korset. Att han stod Jesus nära visar sig exempelvis under “the Last Supper” där han enl (John 13;23) skulle ha lutat sig mot Jesus bröst. Han var den enda av apostlarna som var närvarande under Jesus korsfästelse och när Jesus såg honom vid foten av sitt kors anförtrodde Jesus John att värna över Maria Magdalena. John var också den första att tro att Jesus hade uppstått från de döda.

 

Om du har följt denna serien från dag ett så vet du att texten i “Twelve Days of Christmas”  anses härstamma från de dagar då kristna blev förföljda. I texten gömmer sig budskap från katekesen så att unga kunde lära sig innebörden av kristendomen.

On the 3rd day of Christmas my true love gave to me…

Three French Hens
The Three Theological Virtues:  1) Faith, 2) Hope, and 3) Love

(1 Corinthians 13:13)

Dessa tolv dagar efter Jul ansågs vara heliga och alla har en djup andlig meningsfull innebörd. Vissa anser också att det under dessa dagar var extra lätt att vandra mellan världarna och kontakten med de som har gått före är väldigt nära.

Man säger också,  att det som man i mytologin kallar “The Wild Hunt” äger rum under den här tiden mellan jul och den tolfte dagen. The Wild Hunt bestod av jägare med hästar och hundar, de var dödathe-wild-hunt-aasgaardreien_peter_nicolai_arbo_mindre-300x202 eller féer som samlade upp osaliga andar. Den kunde också bestå av legender som Odin, Kung Arthur med mera. Man ansåg att dessa föregick katastrofer eller krig och om man som dödlig så denna grupp riskerade man att plockas med till de dödas rike.

I olika regioner finns olika berättelser om The Wild Hunt.

Under Jultiden ansåg man att de döda var extra när som sagt och inom många olika kulturer försökte man blidka de döda så att de skulle vakta och också förse dem med goda skördar under året. I Norge sparade man exempelvis en skärve hö på gärderna för att hästarna i the wild hunt skulle ha något att äta. Man satte även ut mat och godsaker så att de döda skulle bli nöjda och känna att de var en del av gemenskapen.

den-gamla-svenska-bondepraktikanI vår bondepraktika kan man läsa att man av dagarna mellan 25 december och den 5 januari ( 12 dagar efter Jul ) kan sluta sig till hur väderleken ska vara under det kommande året. Sådant väder det är idag den 27;e ska det alltså bli i mars. Det bådar inte så gott här i Göteborgsområdet i alla fall då det blåser och regnar.

I en esoterisk kristen tolkning av julen av de “heliga 12 dagarna” ser man varje dag som ett stjärntecken från zodiaken. De har även placerat in de 12 lärjungarna inom varje dag och ett citat från bibeln som man kan meditera på.800px-zodiac_and_the_christ

Den 27;e december tillhör oxen, lärjungen är Andreas och står för ödmjukhet.

Bibelmeditationen;

Se, jag gör allting nytt.

-Uppenbarelseboken 21:5

( Bilden till höger är en zodiak från 1600-talet med Jesus i mitten )

Tolfti dagher (iula) – The Twelve Days of Christmas

02day-300x283 Julens 12 dagar och idag är det den andra av dessa.

Den 26;e december är St. Stephans dag.

St Stephan är den första kristna martyren.

Det sägs att han full av tillit och den heliga ande att när han pratade inför folket kunde ingen motstå den visdom och den anden han pratade om. På grund av att han predikade Kristi lov blev han anklagad för hädelse av det judiska rådet och blev stenad till döds ca 35 e Kr i Jerusalem.

Stephan är skyddspatron för hästar, kuskar, stalldrängar, stenhuggare, skräddare, vävare och timmermän. Och visst börjar vi nu känna igen det här? Stalledrängar?!

Idag har ju både Stefan och Staffan namnsdag här i Sverige och det finns en sammankoppling mellan vår Staffan Stalledräng och Stephan. Visan ska ha sitt ursprung ifrån att Sankt Stephan såg Betlehemsstjärnan och hade skyndat till Herodes för att förkunna att Judarnas nya konung var född.

Staffan Stalledräng är en legendvisa och från början var den inte alls ihopkopplad med Lucia utan sjöngs den 26;e december, Staffans dagen. Den sägs ha sina rötter i de förkristna hästriterna.

Staffan (Sankt Stephanos) var hästarnas skyddshelgon i den kristna tron och dagen Staffan stalledräng(eller natten) ägnades åt kapplöpningar med olika inslag, som till exempel att prästen välsignade hästarna eller att man red ikapp till en källa som ansågs ha magiska egenskaper, där hästarna vattnades för att skänka dem hälsa och styrka under det kommande året. ( wikipedia.org )

Det finns även en annan Staffan som är inblandad i detta. Vår helige Staffan.

Det enda vi kan vara någorlunda säkra på när det gäller helige Staffan är att han ska ha konverterat i Tyskland. Han kom att bli präst och biskopsvigd och sedan sänd tillbaka till Norrland i Sverige som missionär. Detta gjorde honom till Norrlands apostel. Med stort mod begav han sig till detta kalla land. Då han farit norr om Hälsingland på en missionsresa blev han jagad av en del nordbor tillbaka mot söder. Det sägs att en del kände sig hotade, ty överallt där han drog fram samlades stora folkmassor som genast efter att ha hört honom predika bad om dopets sakrament. Han jagades i den kalla vintern genom den tjocka snön och skall vid närheten av Fors i Hälsingland fått sätta livet till på grund av dödsbringande pilar och stenar.

När det kommer till den visan som jag skrev om i det första inslaget är den andra versen så här;

On the 2nd day of Christmas my true love gave to me…

Two Turtle Doves

The Old and New Testaments, which together bear witness to God’s self-revelation in history and the creation of a people to tell the Story of God to the world.

I England kallas denna dag även för Boxing day. Något som även detta har sina traditioner långt tillbaka, man tror att det härstammar från den Grekisk-romerska Saturnia där det var vanligt att man under en dag släppte slavarna fria. Slavar fick äta och umgås som fria folk och fick gåvor från sina herrar.

Under boxing day, fick tjänarna mat och gåvor i lådor eftersom de varit tvungna att arbeta på juldagen. Idag finns det en tradition att man delar med sig till de som inte har något. ( vilket i sig hör ihop med Sankt Stephan som delade med sig och gav till de som inte hade någon tro så att de blev rika i anden )

boxing_day-300x201

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Tolfti dagher (iula) – The Twelve Days of Christmas

1-dagenJulens tolv dagar.

Beroende på var du bor börjar dessa dagar räknas den 25;e eller den 26;e. Dagarna leder fram till vår trettondagsjul, 6 januari också Epifania (inom den kristna tron).

Epifania betyder uppenbarelse, ses också som avslöjande och det hänvisar tillbaka till “de tre vise männen” ( även om inget sägs om tre vise män, snarare tre gåvor ) och dagen då dessa gåvor överlämnas till Jesus.

Vad dessa dagar härstammar ifrån finns det lite olika förklaringar för och att det handlar om de olika kalendrarna (tideräkning) är helt klart.

Det finns även en sång ” The Twelve days of Christmas” som enligt vissa skulle vara ett “arv” från 1600-talets England och “hemligt” sätt att lära ut katekesen under tider då kristendomen var förbjuden. Andra menar att det inte finns någon grund för detta, men ingen av sidorna har något verkligt bevis för att det skulle vara så eller inte vara så.

Den första strofen i sången lyder; …..

On the 1st day of Christmas my true love gave to me…

A Partridge in a Pear Tree


The partridge in a pear tree is Jesus the Christ, the Son of God, whose birthday we celebrate on December 25, the first day of Christmas. In the song, Christ is symbolically presented as a mother partridge that feigns injury to decoy predators from her helpless nestlings, recalling the expression of Christ’s sadness over the fate of Jerusalem: “Jerusalem! Jerusalem! How often would I have sheltered you under my wings, as a hen does her chicks, but you would not have it so . . . .” (Luke 13:34)

 

Om man bortser från denna sång är den första dagen firandet av Jesu födelse. 

Själv väljer jag att se denna dag som en möjlighet att fundera över på vilket sätt Jesu födelse har påverkat mig. Oavsett om vi tror eller ej är vi påverkade genom tradition av dessa värderingar.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Tankar, attityder och dess kraft

Tankar och Attityder

Rosenthaleffekten, eller pygmalioneffekten, är det något som du hört talas om?

elev1968 gjorde Robert Rosenthal ett berömt försök som handlade om hur vi påverkas av våra förväntningar. Många av oss vet vilken kraft våra tankar har men frågan är om vi verkligen tar det på allvar? Pygmalioneffekten är ett utmärkt försök som i mina ögon verkligen visar allvaret.

Robert Rosenthal valde slumpmässigt ut ett antal skolor i USA. I dessa skulle han pröva hypotesen att tankar och attityder är skapande. I dessa skolor lottade han slumpmässigt ut ett IQ tal till varje mellanstadie elev.

Lottningen var hemlig och det tilldelades låg, normal och hög intelligens.

I mellanstadiet får eleverna nya lärare och dessa lärare får på deras klasslistor även reda på elevernas IQ nivå. Rosenthal säger till läraren att han har “testat” barnen och det är därför läraren får reda på IQ nivån för att “hjälpa” barnen. Läraren lovar att hålla intelligens nivån hemlig.

Under försökets gång låter Robert barnen genomföra standardiserade prov med jämna mellanrum och läraren får även skriva personliga utlåtande om varje barn varefter tiden går.

( Ni har säkert i minnet att Robert Rosenthal aldrig hade träffat dessa elever och att IQ siffrorna -intelligensnivån, enbart var slumpade.)

Efter bara en kort period uppstår mönster.

De elever som blev tilldelade (slumpmässigt) en låg intelligenskvot blev sämre och sämre på proven. Lärarna rapporterar också att de anser att dessa barn är tröga, håglösa och ointresserade.

Eleverna med slumpmässigt hög intelligenskvot blir bättre och bättre och lärarna rapporterar att dessa elever är pigga, alerta, vakna och nyfikna.

Man avbryter försöken efter ett tag och får efter det arbeta för att rätta till uppfattningar så att inte elevernas framtid skulle påverkas av detta.

Min tanke om dig, ger mig en attityd. Min attityd påverkar dig, du får en tanke om dig själv och du ger svar utefter min förväntade tanke.

Försöket ger upphov till oändliga av variationer om hur mycket våra tankar, våra attityder påverkar, både oss själva och andra.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Konflikt och relationer

Att vara helt inne i en känslomässig dynamik kan nog vara häftig och turbulent men bara för en stund. Även om vatten är vått så är vattnet uttorkande om vi är i det för länge.
Känslomässigt dränerad blir man mest när man tillbringar mycket tid i det området, inte när man inte är där.  – Malou

rädsla

Återigen hittade jag en gammal text som inspirerade mig nu när ämnet är Konflikt och Relationer i Känslouppropet.

Texten handlade om rädsla och rädsla är en sak som gör att vi inte tar hand om och faktiskt också tar tillvara på konflikter. Framförallt då konflikter som uppstår i familjen eller med de som vi på något sätt har en relation med.

En konflikt är så mycket mer än att stå på var sin sida, mittemot varandra, och skälla besinningslöst på varandra. Att fara ut mot varandra på det sättet är för mig enbart ett sätt som vi har för att få utlopp för vår rädsla, vår sorg, vår ilska etc.

En konflikt vill jag se som  resultatet av två olika åsikter som på något sätt behöver bli en. Eller så tror man att det behöver bli ett, att man behöver baka ihop det till en enda bulle.

Att vara mitt i ett gräl kan vara nog så befriande, precis som det är att befinna sig i en härlig sjö den varmaste dagen på året. Det är helt enkelt svalkande. Och att få ur sig det man tänker och känner är gott och det gör gott, men om man är i den där sjön allt för länge börjar huden skrumpna. Vi börjar bli uttorkade och det blir vi också om vi befinner oss i det som vi kanske betraktar som en konflikt allt för länge. Att gapa, skrika, argumentera för sin egen sak utan att stanna upp en sekund är det definitivt skrumpvarning på.

Precis som det är många som stannar i vattnet, alltså bara är kvar i reaktionen, så är det lika många som stannar kvar på stranden hur törstiga efter svalka de än är. Man tror att på något mystiskt sätt försvinner en konflikt om man bara låter bli att gå in i den. Rädslan för vad man tror ska hända gör att man stoppar huvudet i sanden istället.

Varför inte anamma tanken på att en konflikt är den bästa möjligheten som finns att upptäcka något nytt? Att det är uppstarten till kreativitet? Något man kan ha som ett gemensamt projekt?
Det är ett gemensamt problem som behöver lösas och det finns oändliga alternativ att göra just det. Om man är intresserad av att lösa det förstås. Om man vågar lösa det.

Så varför inte vända på klacken och jaga rädslan på flykten, låt rädslan för en konflikt falla i bitar och se vad det är som uppstår då?

” I boken Fruktan och bävan säger filosofen Kierkegaard att …

”rädslan alltid ska uppfattas som ett steg på vägen mot frihet. Frihet är målet för personlig utveckling och Kierkegaard definierar frihet som valmöjligheter.”

Så låt inte rädslan förhindrar oss att göra det som är bäst för oss, den låser in oss i en liten box och tillåter oss inte att välja själv. Vi låter rädslan välja för oss.

Och mitt val är att inte låta min rädsla för konflikter låsa in mig. Jag vill inte låta min känsla regera över mig. Jag vill välja att tolka ordet konflikt som en positiv tillväxtmöjlighet.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: bild:wall.alphacoders

Relationen med mig själv

Känslouppropet startar upp idag och idag är temat känslor & relationer.

Spännande tänkte jag och omedelbart kom jag att tänka på relationen med mina känslor till mig själv. Vilken relation har jag egentligen till mig själv och mina känslor? Hur mycket styrs min relation utifrån mina känslor, både medvetna och omedvetna, till mig själv?

Relation med mig själv

Jättemycket naturligtvis.
Min relation till mig själv blir en aning ansträngd om jag själv tycker att inte jag duger, att jag gjort bort mig, att jag skäms, att jag är rädd och så vidare i all oändlighet. Egentligen beror alla mina relationer till andra och även till mig själv hur jag förhåller mig till mina känslor gentemot mig själv.

Ibland låtsas jag inte om att jag har känslor överhuvudtaget och vid andra tillfällen tar de helt över mitt jag. Som om de har ett alldeles eget liv helt oberoende av vad jag vill.

Och ibland tar mina sparade känslor över relationen som jag har både till mig själv och andra. Även om jag inte är speciellt medveten om det kan min lilla fyraåring helt plötsligt styra och ställa på de mest lustiga sätt, ja ibland också olustigt sätt. Samma sak är det med min 15-åring som rebelliskt gick ut i världen med övertygelsen om hon kunde förändra och så fortsätter det upp i åldrarna.

Alla dessa åldrar gör sig också påmint i relationer som jag har till andra och även relationen till objekt jag har runt omkring mig. Relationen jag har till favoritfåtöljen, till det ärvda armbandet, till dockan från förr med mera. Mina känslor styr dessa relationer, mina känslor skapar situationer och det är inte alltid som jag är medveten om varifrån de kommer. Plötsligt kan jag stå där i en situation som jag inte alls hade räknat med och kanske inte heller är kapabel att handskas med på ett bra sätt.

Vad jag brukar göra då och då är att gå tillbaka till mig själv. Jag låter helt enkelt min lilla femåring få prata med mig under en vecka. Jag frågar henne i lite olika situationer vad hon tycker, tänker och känner. Efter det går jag vidare, steg för steg tills jag hamnar där jag är idag.

Med  tiden har det blivit att färre och färre överraskningar kommer fram. Jag är idag vän med väldigt många känslor som jag förr inte ville kännas vid eller som jag mådde dåligt av. Det underlättar även min relation till andra eftersom jag känner igen.

Varför inte pröva själv? Om inte annat är det ganska roligt att möta sig själv då man var mer våghalsig och karskt tog för sig av livet på ett helt annat sätt.

Kika gärna in på Känslouppropets sida och läs härliga inlägg som har med relationer att göra.

#känslouppropet #känslor

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Änglar

drömmarnas-fältÄnglar!

Något som vi förknippar med godhet och oftast något som inte existerar förutom i sagor och myter. Fast det är klart, det finns en del uttryck som vi brukar använda oss av och då gör vi det utan att egentligen fundera över vad det är vi säger och vad det har för inneboende betydelse.

Tänker bland annat på; ”Jag hade änglavakt den dagen.”

Något som man säger när man lyckats undkomma en olycka som man inte förstår att man lyckades med. Något större har inträffat i livet.

Och jag vill nu dra iväg med det här och säga att du kan skapa det här utrymmet så att det där större i livet finns där permanent.

Men att du behöver skapa det där utrymmet så att det kan ta plats själv!

I mitt sommarprogram kan du höra att jag pratade om att i den arketypiska folktron möter vi tanken att om man iordningställer en särskild plats i psyket så kommer den kreativa kraften, själens källflöde, att få vetskap om den, söka sig till den och ta den i besiktning.

Om man har en  kallelse till bibeln så kan du i den läsa ” Gå åstad och bered ett rum för själen” och har du sett filmen “Drömmarnas fält” så ser du hur huvudpersonen som är en farmare förbereder sitt inre rum.

Farmaren manas av en inre röst att anlägga en spelplan för bortgångna spelares andar. En inre röst som manar på och menar att om han bygger den så kommer de dit.

Vad menas då egentligen? Jo, att det är vi och ingen annan än vi själva som kan skapa det där utrymmet inom oss så att underverk kan ske. Vi behöver göra jobbet, vi behöver kreera. Den kreativa kraften, själens källflöde får vetskap om det utrymmet vi skapar och den kommer att komma dit och ta den i besiktning.

Vi behöver tro på oss själva och vår skapande kraft. Skapar vi, skapar vi samtidigt attraktion till något annat, större än vad vi kunde tänka oss.

Ovanstående inlägg är hämtat från Coachingguiden där Malou Thorman är en av coachingbloggarna.

Änglar!

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Kreativitet och vila

Kreativitet1 alvaro tapia hidalgoNär brukar du känna dig som mest kreativ?

Är du en kreativ morgonmänniska, middag, kväll eller mitt-i-natten kreativ?

Nu säger forskning att den biologiska rytmen och vilken typ av kreativitet som du söker hör ihop med när du är som mest kreativ.

Vad man hittills har sett i de här undersökningarna är att om du är en morgonmänniska, då menat som piggast och klarast i sinnet, då har du bäst möjlighet att få tillgång till en kreativitet som ligger utanför boxen på kvällen. Och vise versa alltså, kvällspersoner får det på morgonen.

Vad man menar är att vi tänker utanför ramarna när vi är lite dåsiga och inte så fokuserade.

Kanske man kan ha den här tanken med sig när man planerar sina dagar. Gör det som kräver ditt fokus och analytiska sinne när du är som piggast och vänta med alla vi-ska-hitta-på-nya-idéer-möten tills du är lite suddig! :)

Det här sättet att tänka brukar jag ha med mig när jag planerar mina dagar. Jag vet att det inte är någon idé att planera in promenader, jogging eller liknande på morgonen. Jag får bara dåligt samvete eftersom jag aldrig kommer iväg på detta. Morgonen är inte min tid att bege mig ut på.

På det här sättet brukar jag då planera all min tid, dygnet, veckan och månaderna/årstiderna.

Vi får inte heller glömma bort att forskningen talar om för oss att det är viktigt att vi då och då har tystnad runt oss för att idéer ska få plats.

“I en studie från 2013, som publicerades i tidskriften ”Brain, structure and function”, undersökte forskare hur olika typer av ljud och tystnad påverkade möss hjärnor, skriver Nautilus. Resultatet visade att när mössen vistades i en omgivning som var helt tyst två timmar per dag utvecklade de nya hjärnceller i hippocampus, det område i hjärnan som associeras med minnen, känslor och inlärning.

– Vi såg att tystnad verkligen hjälper de nya cellerna att bli till nervceller och integreras i systemet, säger forskaren Imke Kirste enligt Nautilus.

Vi vet också att hjärnan även arbetar när den är i ”viloläge”, som när vi sover. Då hanterar den intryck och information. När vi inte distraheras av ljud eller är upptagna med någon särskild uppgift får hjärnan tid att i tystnad bearbeta saker, skriver Lifehack. Både interna och externa intryck – och hitta balans.

Tystnad däremot, det verkar ha motsatt effekt på hjärnan. Tystnad gör att kroppen och hjärnan gör sig av med spänningar. Tystnad i ett par minuter är till och med mer avslappnande för hjärnan än ”avslappnande” musik. Tystnad förändrar blodtrycket och blodcirkulationen i hjärnan, enligt en studie publicerad i Heart enligt Lifehack.”

“” utdrag från newsner.com

Fokus på rätt saker vid rätt tid.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild: Alvaro Tapia Hildago, utdrag te more...

Val…att bli medveten om valen.

“Jag har känslan i min kropp. Den där tyngden av moder jord finns där. Jag upplever den men jag kan inte ta tag i den. Den försvinner ur mina fingrar även om den vibrerar i mig. Jag känner ju att jag har tyngden, jag har kunskapen och förmågan. Vad är det som fattas för mig?

Skönhet kommer till mig. Jag ser en bild av mig själv, lite längre och definitivt mycket smärtare än vad jag är idag. Plufsig, och inte alltför nöjd med mitt utseende.

Ah, där har vi det. I samma ögonblick känner jag att hon är där. Jag vänder mig om och har henne precis framför mina ögon. Hennes ögon är varma men ändå obevekliga. Underligt. Jag är trygg men ändå rädd. Min blick bryts av att jag hör fnitter bakom henne, två kvinnor står där och fnittrar tillsammans. I samma dräkt, kåpliknande som hennes men ändå är det något som är lite annorlunda. Vad kan jag inte sätta fingret på ännu. De fnittrar och tisslar med varandra och även om jag inte borde kunna höra vad de viskar till varandra så gör jag det. Hm..inte vacker nog..inte lång nog..inte smal nog..Vilka krav minsann. Det är till att vara märkvärdig. Fnittrandet når fram och in i mig.”

vädurenDet som har varit det har också varit. Men frågan är om vi alltid tar val som är bra för oss i varje givet ögonblick. Min dåtid kan jag inte göra något åt. Jag kan inte styra de  händelser som har skett men jag kan styra min upplevelse av dem. Jag kan här och nu förändra min känsla av min dåtid och på så sätt förändra mitt nuet. Och det är här, i mitt nuet som jag enbart har en möjlighet att förändra min framtid.

Mitt val där och då är oåterkalleligt och när jag inser det kan jag ta ansvar för det valet. Jag kan se att jag en gång valde att ge mig själv en upplevelse som jag trodde var ett måste för att kunna bli accepterad. Det var jag som där och då var mer på utsidan än på insidan, något som jag upplever är det mest vanliga att vi fortfarande är. Idag behöver jag leva med konsekvenserna av de val jag tog för fem år sedan, för tio år sedan, ja till och med de val jag tog som väldigt väldigt liten.

Även om det som hänt har hänt och är oåterkalleligt har jag alltid valet att låta händelsen förändra sin karaktär. För händelserna i sig är alltid bara händelser och det är jag som ger dessa både en betydelse och en känsla.

Min tanke för dagen landar i dessa val jag tog en gång för länge sedan och som jag tillåter prägla min vardag. Jag låter den avtagande månens kraft styra tanken och jag fastnar i vädurens signum “Jag Är” och låter detta leda mig vidare.

Hur många av dessa gamla “Jag Är” finns kvar inom mig och pekar ut riktningen för mig?