Nymåne i Lejonets tecken
Nymånedags även om du inte ser den. Fortfarande är den dold för ögat men visst kan du ana den. Och ana är just vad vi ofta gör nu. Det föds något inom oss. Något som är resultat från det som varit. Kanske är det helt nytt eller så är det fortsättning med en annorlunda vinkling. Eller så är det nästa steg i det som är påbörjat. Varianterna är många.
Månen är i Lejonets tecken och det sägs att där Lejonet hamnar i ditt horoskop, alltså vilket hus det landar i, ja detta är det hus du bör lära dig att arbeta med. När du kan hantera det som huset står för, ja då hjälper det till så att du känner dig levande och lekfull. Själv har jag Lejonet i mitt elfte hus, vilket innebär vänner, grupper, hopp o drömmar bland annat. Vilket passar mig alldeles utmärkt eftersom jag älskar att arbeta med grupper och att vara i grupper. Jag har inte så ofta individuella sessioner utan mer grupper som jag absolut känner mig levande i.
Sabian symbol för den här nymånen är:
Children on a Swing in the Safety of a Huge Oak Tree
Denna gång händer det mycket inom mig när jag sätter mig o låter känslorna ta form inom mig. För månen handlar ju väldigt mycket om känslor och när vi nu är i den mörkaste fasen så är det djupt inom oss som också saker får en möjlighet att hamna i “ljuset” så att säga.
Barn, dessa barn som i sin omedelbarhet svingar sig orädda ut. Lekfullt kastar de sig högt upp i skyn och har en full tillit till att grenen håller och trädet skyddar dem. Många gånger som Lejon också gör. Självklart tar de plats och förväntar sig inget annat än att omgivningen håller dem och skyddar dem och beundrar dem. -Titta på mig, titta på mig! ropar barnet stolt och Lejonet gör detsamma och puffar medvetet på sin praktfulla hårman.
Jag tänker att en sak som den här nymånen kan visa oss, eller låta oss börja ana i alla fall, är att vi har behov av att släppa loss vårt behov av att både bli beskyddade och att i detta beskydd låta barnets mod och lekfullhet få blomma ut. Vi behöver vara i kontakt med detta och vi behöver låta det bli medvetet inom oss. Vi behöver även bli medvetna om att vi inte kan bli beroende av att andra beskyddar oss. Som alltid är det balans som gäller.
Vi behöver också bli medvetna om att barnets självklarhet har en plats inom oss även om vi nu är vuxna. Det är okey för oss att ta plats, att skratta, gunga och till och med sjunga medan vi gör det.
När jag tänker vidare hamnar jag även hos Lejonets rytande. Och när jag ser mig omkring är det nog inte utan att jag tycker att rytande behövs. Ilska behövs och kanske behöver vi även där låta barnets självklarhet ta plats. En ilska som får lov att visas och uttryckas. Jag tänker att när jag idag ser hur det ser ut runt om i världen och även här i Sverige så behövs det lite ilska. Det finns fler som behöver uppleva skyddet som den gamla eken kan ge åt gungande barn.
Lejonet kan prata till oss genom att motivera oss till att stå upp för vår rätt, för alla människors rätt. Lejonet må vara en aning narcissistisk och på så sätt gärna speglar sig själv men lejonet kan också lära oss att visa vad vi känner och stå upp för det.
Den här måncykeln kan prata till oss på ett sätt som gör att vi kan börja fundera över det där med mod. För det är dags att börja visa det. Det egna modet. Vad du och jag står för. Ryter du till där du ska ryta eller ligger du lojt still?
Andra tankar som är värda att ta till sig nu är om du känner dig trygg, vilka säkerhetsnät har du runt dig? Finns det en gren som du kan hänga din gunga i? Vem eller vad är ditt ek träd?
