Fullmåne och total förmörkelse, det blir en blodmåne det. Namnet kommer ifrån att månen verkar ge ifrån sig ett rödaktigt sken. Tyvärr kommer vi inte kunna se detta här i de nordliga delarna.

Om man vänder sig till astrologins område så har det verkligen inte varit stillsamt under den sista tiden. Gång efter annan tycker jag att man läser att den ena efter den andra starka aspekten är i omlopp.

Och nu har vi alltså en sådan till, en månförmörkelse som sker i vågens tecken. Fullmånen brukar vara tidpunkten då man säger att nu är det dags att förlösa, dags att agera och föra ut det som du burit på. När nu fullmånen förmörkas kan det kanske vara läge att mer reflektera än att agera/reagera. Detta menar även astrologen April Elliot som har skrivit något liknande i sin blogg. Hon skriver också att denna fullmåne sätter “ljuset” på instinktiva beteenden som vi har utifrån gamla vanor.

“Vi kan uppleva ett obehag av att inte riktigt veta vart vi är på väg just nu, ett oskrivet blad av möjligheten eller en känsla av rastlöshet som kräver ett svar, kan alla förföra oss till handling nu, vilket vi kan beklaga längre fram. Det behövs tålamod, och en vilja att låta livet ha sin egen timing. Detta är en tid för djup lyssnande och inte förhastade beslut. En tid att sitta i tystnad och låta inre visdom att bubbla upp till ytan, för den vet allt vi behöver och är den mest medkännande domaren av vårt liv. Denna nya cykeln, så fräsch i sin linda, kommer att kräva en djup och varaktig relation med vår inre visdom och denna månförmörkelse är vår första möjlighet att visa hur engagerade vi är.” -April Elliot

När vi befinner oss i en sådan här situation, när man inte vet vad som ska hända och ändå är rastlös, ja då är det enkelt som sagt att falla till föga för de gamla vanorna. Då kan vi plötsligt få se vårt tålamod gå upp i rök. Det är nu vi behöver vara medvetna. Medvetna om att våra gamla behov gör allt för att vi ska gå tillbaka igen och att vi på något sätt är specialister på att få de förklaringar vi ger oss själva för att göra samma sak igen att låta oerhört kloka. Men den rastlöshet vi kan uppleva är inte en ursäkt för att agera och att ta den lätta vägen ut.

Jag kommer att tänka på ett samtal jag hade med en vän under veckan. Det handlade om tro och disciplin bland annat. Min tanke är att vi någonstans behöver böja oss inför vår egen tro. Den kräver en lydnad som kan uppfattas som väldigt sträng och rigid. Runt omkring oss och i oss finns behov, vanor och ovanor av många olika sätt som det är så enkelt för oss att följa. Vi vet att vi får sota för det i efterhand, men just där och då är det så frestande att ge efter för enkla vägar.
Jag tänker även på berättelsen om Jesu lärjungar som både förrådde honom och förnekade honom. Våra rädslor är ett av de stora hoten mot ny början såväl som att stå upp för vår inre tro och våra inre mål. I det läget kan det tyckas att den lydnad som vår egen inre tro kräver av oss kan verka sträng, obekväm och även orättvis ibland. Men min upplevelse är att den till syvende och sist är nödvändig.

Och kanske är det så att det är nödvändigt för oss nu att förstå att vi behöver vara medvetna om vad som sker inom oss och inte bara agera ut efter det som är gamla normer och vanor. Är våra gamla drömmar och mål fortfarande relevanta eller är det en ny energi som nu behöver komma in? Kan det vara dags att reagera och agera på ett nytt sätt även om det är ett gammalt mönster som kommer emot oss?

Jag tänker också att det nu kan vara aktuellt att börja fundera över hur balansen ser ut mellan det inre och yttre? Fullmånen med dess förmörkelse befinner sig i Vågens tecken trots allt. Ett tecken som är känt för rättvisa och balans bland annat. Har vi rätt balans här? Klarar det yttre av att bära fram våra inre värderingar och tvärtom, bär vårt yttre helt andra kläder än vad vårt inre gör?
Jag tänker även på olika typer av relationer nu när vågen penslar på våra olika känslomässiga behov och funderar över balansen här emellan? Även här kan jag tycka att man kan prata om inre och yttre, är ditt hjärta med och pratar i dina relationer till exempel eller är det helt andra värdegrunder som styr och ställer?

Det finns många områden att dyka ner i när man börjar fundera över vad Vågen vill tala om för dig under denna fas.

Sabian symbol säger nu när månen är i 15 grader Vågen.

” Gå i cirklar.”

Ja då kommer vi lite tillbaka till det som detta inlägg började med. Att falla till föga och gå i gamla vanor. Och det är som sagt ganska lätt just nu. Månen i sig bär ju med sig denna energi, det gamla, minnen, vanor, beroenden etc alla ord som bär på en mening att göra det vi är bekväma med och som håller fast oss i det som varit. Och nu har vi denna symbol precis på samma grad som denna förmörkelse är. Att gå i cirklar. Att komma tillbaka till samma ställe. Att göra som vi alltid har gjort. Moment 22 alltså.

Här finns absolut både positivt och mindre positivt. Gå i cirklar har ju som allt annat inget värde i sig om vi inte ger detta till orden. Gå i cirklar kan vara en meditativ konst. Med vanor och traditioner kan du uppnå något mer och större än utan. Att göra samma sak om och om igen kan också ge dig en skicklighet som kan vara nödvändig. Men att gå i cirklar kan även innebära att vi inte kommer fram till något mål ( om inte målet är att upprepa samma saker hela tiden ), det kan då och då enbart vara slöseri med tiden eftersom det inte leder framåt om det är dit vi vill. Har vi ett mål är det också oerhört frustrerande om vi inte kommer fram, något vi inte gör om vi ger samma respons gång efter annan.

Vi kan också se det ur ett annat perspektiv och jag tänker på uttrycket att du aldrig kan gå ner i samma flod två gånger. Likadant är det kanske att gå i cirkel. För varje varv lär du dig något, du är inte densamma andra gången som den första etc.

Vid många tillfällen i livet lär vi upptäcka att vi har gått i cirklar och att vi också har ett behov av att göra det. När nu denna symbol dyker upp idag är det förmodligen dags att ta sig en funderare igen. Kan det vara så att du just nu är på promenad på stigen “moment 22”? Kan det vara dags att lägga visa vanor bakom sig och våga sig på ett nytt perspektiv att se på tillvaron?

Personligen tänker jag nu också tillbaka på hur denna månfas började och det gjorde den med en solförmörkelse med månen i fiskarnas tecken. Nymånen ger ju på många olika sätt tonen för hela månfasen och jag tänker nu på att det bland annat handlade om transformationer på lite olika sätt. Wounded Healer var ju även den med på ett hörn. Om tonen för måncykeln handlar om fiskarnas tecken och vad det sa under nymånen handlar det också om förändring. Inte bara en liten förändring som att flytta en stol till ett annat rum, utan mer om en rejäl förändring. En förändring av andra graden så att säga. Jag kan inte låta bli att tänka på att fisken även var symbolen för de kristna och allt vad de tankarna för med sig. Kanske är det dags för en grundläggande förändring angående hur vi ser på tron? Vem vet?

En riktigt härlig Påskhelg önskar jag dig som läser just detta!

Malou

Copyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman