Vi har den 5:e december, månen är i avtagande och i vågens tecken.  Gårdagens funderingar ledde mig vidare till hjärtat. Det hjärta som vägdes på en våg.
Jag tänker på att vi använder ordet hjärta i så många olika sammanhang och ändå verkar det som att vi rent krasst ser det som en hoper muskler som ser till att vi lever. Jag funderar på hur du skulle beskriva ditt hjärta om du fick frågan: Vad är ditt hjärta för dig?

När vi säger vår hjärtats mening har det en innebörd som går bortom den muskel som pumpar runt ditt blod. När vi säger, jag älskar dig av hela mitt hjärta, så hittar du också här en innebörd bortom det faktiska fysiska hjärtat.

Albert Einstein lär ha sagt efter att han envist utforskat universums ursprung att “något djupt fördolt måste finnas bakom tingen” och jag menar att inneslutet i denna praktiska muskelpump som hjärtat är så finns det ett djupt fördolt.

Något som har varit fördolt för många fram tills vi idag är att just hjärtat bär på något som vi kan kalla intuitiv kunskap. Det verkar som om hjärtat reagerar en aning före andra sinnen hos oss. Åtminstone så menar man att den reaktion man får från att mäta puls, hjärtrytm etc utgår från hjärtat och därmed alltså är det hjärtat som bär på en kunskap som den egentligen inte borde ha. Inte borde ha om man ser till att hjärtat enbart är en hoper med muskler som arbetar för att få blodet genom vårt system. Men nu verkar det alltså som det finns något fördolt bakom detta.

Man kan se att hjärtat reagerar på ett stimuli innan stimulus har visats. Hjärtat kan avgöra om det är något som personen uppfattar som positivt eller negativt. Ditt hjärta kan på något sätt vara svaret på hur din intuition fungerar, åtminstone skulle det kunna vara en del av svaret.  Det är ju en aning spännande eftersom det någonstans i en förlängning innebär att ju mer vi skapar oss förmågan att lyssna på vår kropps signaler så kan vi förutse vad som skulle kunna vara positivt eller negativt för oss. Något som jag tror att vi alltid har haft kunskap om men som vi idag inte tar till oss eftersom vi är så vana vid att reagera på det som vi ser framför oss. Jag kommer återigen tillbaka till det som är i ljuset och det som är i mörkret och hur viktigt det är med att vi samarbetar med oss själva.

Hur viktigt det är att förstå oss själva, hur viktigt det är att uppleva oss själva för att kunna gå den stig som det är mening att vi ska gå.

Jag tror att om vi har förmågan till att verkligen lyssna på det hjärtat har att komma med så blir det inga problem med att lägga hjärtat i vågskålen, det är när jag lyssnar på känslan och orden som kommer djupare ifrån än de som bär på tankemönster, vanor, rädslor och andra behov som jag kan gå med lätt hjärta.

Copyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman