Jag funderar en hel del på det faktum att hon, den gamla visa berätterskan, tittar fram igen och samtidigt är jag oerhört tacksam och faktiskt lite lättad över att hon fortfarande fanns där inom mig.
Månen befinner sig fortfarande i stenbockens tecken och jag tänker en del på det som hon berättade för mig igår. Det finns mycket matnyttig i de gamla myterna och den där Hephaestus kan sannerligen inte haft det lätt. Odjuret och skönheten kommer jag att tänka på. Hephaestus var ju verkligen ett odjur i mångas ögon. Krympling, bortstött från familjen och så höll han ju på med praktiskt arbete.
Praktiskt arbete var på många sätt något som mindre bemedlade kunde sysselsätta sig med. De hade helt enkelt inte samma intellektuella kapacitet som överklassen hade. Oavsett om man hade hjärna eller ej så skulle man visa sin status genom att man inte arbetade, man sysslade inte med något praktiskt.
Och är det inte så att det fortfarande finns kvar en hel del åsikter om detta med praktiskt arbete?
Kanske är detta också något som på något sätt skulle fram i ljuset idag, vilka förutfattade åsikter bär vi egentligen när det gäller olika yrken? Hur tänker vi, vad tycker vi och hur styr detta vårt handlande?
Copyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman