Archives

Nymåne – passionerad och envis

Nymåne

Första nymånen 2018 och jag sätter mig och försöker reda ut vad jag känner inför detta nya år och vad denna första nymåne symboliskt kan säga till mig.

Denna första nymåne är i stenbockens tecken, mitt måntecken. Ett tecken som i mångt och mycket står för stabilitet. Tecknet som styr vårt skelett, benen i vår kropp.

Detta envisa (på gott och ont), modiga, ansvarsfulla och stabila tecken (ibland lite dumdristig också). När jag funderar lite över mig själv och de egenskaper som det sägs att stenbocken har så..tja, nog kan jag säga att jag känner igen mig själv i detta.

Som allt annat kan man vända och vrida på detta. Egenskaper kan i mångt och mycket vara väldigt positiva precis lika mycket som de kan vara mindre positiva, för att uttrycka det lite fint. Många gånger fastnar jag i  detta att känna mig ansvarig. Något som jag generellt sätt tycker är en ganska bra egenskap. För mig är det viktigt att ta ansvar och stå för skeenden, obehagligt eller ej behöver vi med öppna ögon och sinne ta emot detta.

För inte så länge sedan blev jag fråntagen möjligheten att ta ansvar och mitt skelett, min grund krackelerade verkligen. När vi blir fråntagna det som är vår grund, det som gör att vi kan stå upp och ta oss fram i livet, ja då uppstår det sprickor i det som bär upp oss. Många gånger har det ingen betydelse vad det är eller vem som gör, utan hur det görs blir det viktigaste. När vi inte får en möjlighet att använda oss av det som är vår styrka, det som vårt skelett består av..tja då får vi svårt att stå upp. Men…stenbocken ger mig med sin symbolik förmågan att inse att det är jag som väljer min väg.

Kan det vara så att det är dags att börja detta nya år och denna måncykel med att fundera på vilket berg du vill klättra upp på? Är det dags för dig att inse vilken styrka du har inom dig och det är du och ingen annan som tar dig från det ena klippblocket till det andra? Att det är du som kan balansera på de mest omöjliga platser och samtidigt se ut som om det här är väl ingenting. Och faktum är att det faktiskt inte är det när du väl insett att du har förmågan att göra det.

När jag väl har rett ut lite vad jag känner och tänker om denna nymåne sätter jag mig för att läsa lite vad andra har uttryckt sig om just detta.
Jag kan inte annat än le när jag tar del av vad andra har att säga.
“Stenbocken styr över våra ben, vårt skelett, grunden för vår kropp, där vår stabilitet kommer ifrån och där vi lagrar våra mönster.”

För mig är det sanning som en annan skribent uttrycker det “vårt främsta syfte är nu att lära oss att låta vårt andliga arv landa i vår fysiska vardagliga liv.”
Det som vi ser som vårt andliga arv, det som vi upplever, känner och tror på, ja detta behöver vi lära oss är det som styr vårt vardagsliv. Det är detta som behöver styra de steg vi tar, de val vi tar.

April Elliot Kent skriver så här:
“Just because something happens that is unfair or isn’t our fault doesn’t absolve us from our responsibility to try to achieve the life that we want. Whenever someone tells me about their problems and rattle off a long list of reasons why overcoming them is impossible, I know I’m hearing the self-imposed limitations of their Saturn. And the Capricorn Three Kings rise up in me to tell them, “Start focusing on what will work instead of what won’t work. Take back your life.”

Jag personligen kommer att bära med mig symboliken för denna första nymåne 2018 och låta vetskapen om att jag har förmågan att ta mig fram och balansera på ytor som ser stört omöjliga ut att stå på.

Önskar dig en härlig fortsättning på 2018

Dag 19 Symbolkalender

Dag 19

Månen vandrar in i Stenbockens tecken och jag tittar lite på den bild av stenbocken som symboliseras i zodiaken.

Detta är en bild av en stenbock och en fisk. Funderar man lite till så märker man ganska snart att det är nog lite likt en orm också. Letar man lite bland den information som finns om denna symbol hittar man ganska snart just detta att ormen finns inblandad i detta.
Ormen tillhör en av de äldsta representationerna för instinktiv visdom och för jordens hemligheter enligt Liz Green en mycket välkänd astrolog. Fiskens hemvist är i vattnet som i sin tur står för djupet och ofta för det okända i vårt psyke.
Denna symbolik är då blandad med den för själva stenbocken då, detta bergsklättrande djur. Stadig på fötterna tar den sig allra högst upp, lätt balanserande på små utskjutande stenflikar som ser fullständigt omöjliga ut att bestiga.

Så här har vi en symbolik som nämner ambitioner, hårt arbetande, seriös, materialistisk samtidigt med en sökare som vänder sig inåt, till de djupa mysterierna och lite av en magiker.

Visst låter det som en spännande blandning? När vi nu då bara kan ana månen i skyn så håller vi armarna lite utsträckta för att vara säkra i det mörker som fortfarande är runt oss. Ett mörker som innebär att vi fortfarande inte ser klart hur vi ska ta oss fram. Vi bär med oss en upplevelse, en känsla och en aning om vart vi vill nå, men klart är det inte riktigt ännu.

Så bär nu med dig att det är nu som du har möjligheten att använda just stenbockens egenskaper, oavsett om du tittar på det som försigår runt dig eller om du blickar in i de djupare rummen inom dig, du har förmågan att lugnt, stilla och med säkerhet ta dig fram i din omgivning.

Utmaning för dagen:

På vilket sätt kan du få hjälp av just Stenbockens egenskaper i den fas där du nu befinner dig i livet?

/Malou

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2017 Malou Thorman

Fullmåne – Stenbocken

Fullmåne och det i Stenbockens tecken.

Fullmåne, intensitet, frustration, rastlös, explosion eller ja…ingenting. Det är många som reagerar på fullmånen men det är också många som inte reagerar alls. Eller är det kanske så att man inte själv noterar sina reaktioner eller sätter ihop reaktionerna med speciella tillfällen? I vilket fall som helst så är det fullmåne just nu och den här gången i Stenbockens tecken.

Här säger och skriver många att detta är det tecken som är minst känslosam av de alla. Men i mina ögon stämmer inte detta alls. Ett väldigt stort skäl till detta är att jag själv har månen i Stenbocken och jag kan med 57 års erfarenhet av mig själv lugnt konstatera att känslosam är förmodligen mitt mellannamn. Men det är ju också beroende på en hel drös olika skäl till varför man är som man är och känner som man gör.

När jag läser April Elliott Kents tankar om fullmånen kan jag inte annat än att bara hålla med. Hon skriver bland annat att det är många skrämmande saker som har skrivit om de som har stenbocken i månen. Att de är kalla, okänsliga eller opportunistiska. Hon fortsätter att skriva att vad hon i praktiken har sett är att dessa personer inte fått mycket ömhet under uppväxten. Många av dessa personer är mycket ansvarsfulla, har ett gott självförtroende och är omtänksamma personer. och medan dessa personer ofta har blivit belönade eller ärade för ex, gjort ett bra arbete, lyckats med studierna så har de inte alltid tagit emot känslomässig support. I flera fall så har de inte egentligen fått uppleva att de fått vara barn.

Jag kommer naturligtvis att tänka på Hephaistos som är den Gud som är härskare över stenbocken i den Hellenistiska kalendern. Denna pojk som blev bortslängd, blev krympling och som i sin grotta långt ner i bergets grund stod och smidde de mest fantastiska saker. Tålmodig och praktiskt ända ut i fingerspetsarna. Ta gärna och läs om honom här i min blogg. På inget sätt var han känslokall men han var väl inte den som visade för alla vad han tyckte, tänkte och kände. Det där är lite olika saker det där.

Stenbocken handlar dock en hel del om balans, struktur och planering. Tänk dig en stenbock utan känsla för vad den sätter fötterna någonstans…den ramlar nog ganska snabbt ner för det berg som den håller på att ta sig upp på. Glöm inte heller av hur symbolen stenbock är utformad, med en fiskstjärt…hm visst är det intressant att dyka ner i denna härliga symbolik som finns överallt.

Tillbaks till just den här fullmånen. Frågan som April Elliott Kent tycker att den här stenbocksfullmånen ställer till oss är – “Hur bra lyckas du – inte bara med att ta hand om ditt företag, utan ta hand om ditt hjärta?”

Hur bra lyckas du just med detta? Ibland är det nog så att vi kan ha nytta av att just kunna strukturera och att kunna planera, för just när det kommer till att ta hand om sitt eget hjärta så krävs det förmodligen en hel del struktur. Varför inte ett schema till och med? Många gånger har vi en tendens till att glömma bort oss själva och lägger fokus på att något ska genomföras, hur andra har det och vad vi ska göra för dem.

Nu när Pluto är så involverad i fullmånen tänker jag att det kan vara bra att plocka med denna planet också. Pluto står i mångt och mycket för kraft och förändring. Och när nu månen och pluto är så ihopkopplade tänker jag på frågor som, hur använder du själv din kraft? Hur tänker, känner du runt din egen kraft? Använder du den själv, ger du bort den till andra?

Hur ser dina gränser ut, har du några runt dig överhuvudtaget?  Upptäck dina begränsningar och använd dig av dessa. De är i mitt tycke den bästa hjälpen du kan få. Dina mindre starka sidor kan vara de starkaste och tvärtom.

Ett tips är att titta på vart Stenbocken landade i ditt födelsehoroskop,,kanske kan du då känna igen område, skeende och upplevelser just här och nu med detta område.

Sabian Symbol för den här fullmånen.

 

The Union Jack Flag Flies From A British Warship.

Vad säger då denna symbol? Identifikation tänker jag på omedelbart. En flagga är väl verkligen en symbol för identifikation. I flaggan är ju hela landet och vad det står inbyggt. Ett krigsfartyg är ju i mångt och mycket ett försvarsskepp även om det naturligtvis används för att överta något. Kan det handla om ett behov av att visa upp vem man är? Att man är beredd att försvara det som man själv står för? Finns det en upplevelse av att det är nödvändigt att använda sig av maktmedel helt enkelt för att visa vem man är och att man har makt och kraft att försvara sig själv?

Jag kan bara lugnt konstatera att det känns som om det är en intensiv tid och att vara medveten är en av de saker vi absolut bör bära med oss.

Symbolkalender 2

wise-women-2Jag funderar en hel del på det faktum att hon, den gamla visa berätterskan, tittar fram igen och samtidigt är jag oerhört tacksam och faktiskt lite lättad över att hon fortfarande fanns där inom mig.

Månen befinner sig fortfarande i stenbockens tecken och jag tänker en del på det som hon berättade för mig igår. Det finns mycket matnyttig i de gamla myterna och den där Hephaestus kan sannerligen inte haft det lätt. Odjuret och skönheten kommer jag att tänka på. Hephaestus var ju verkligen ett odjur i mångas ögon. Krympling, bortstött från familjen och så höll han ju på med praktiskt arbete.

Praktiskt arbete var på många sätt något som mindre bemedlade kunde sysselsätta sig med. De hade helt enkelt inte samma intellektuella kapacitet som överklassen hade. Oavsett om man hade hjärna eller ej så skulle man visa sin status genom att man inte arbetade, man sysslade inte med något praktiskt.

Och är det inte så att det fortfarande finns kvar en hel del åsikter om detta med praktiskt arbete?

Kanske är detta också något som på något sätt skulle fram i ljuset idag, vilka förutfattade åsikter bär vi egentligen när det gäller olika yrken? Hur tänker vi, vad tycker vi och hur styr detta vårt handlande?

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; ur boken Wise women av Joyce Tenneson

Symbolkalender 1

wise-womenNär jag sitter här och läser vad som hänt bland mina vänner de senaste dagarna är det plötsligt en röst inom mig som pockar på uppmärksamhet. Det var ett tag sedan jag hörde den rösten eller det kanske till och med är så att jag helt enkelt inte noterat den.
Det är den gamla berätterskan som stiger fram igen.

Jag kan inget annat göra än att luta mig tillbaka och låta henne få ta den plats inom mig som hon nu i princip kräver. Bestämt puffar hon undan allt som ligger i vägen och står där slutligen framför mig med båda händerna bestämt vid sidan.
– Jaha säger hon högljutt. Det är inte utan att jag blir förvånad för det är inte precis den tonen som jag är van vid att hon använder.
– Jaha säger hon igen och bligar en aning tjurigt på mig. Jag känner hur jag krymper ihop lite och visst gnager det lite i samvetet. Jag har inte precis låtit henne få plats det sista.
– Det sista säger hon något barskt. Det sista?! Tycker du att flera månader är det sista?! Du har en konstig tidsuppfattning du.
Hon vänder och vrider på huvudet och tittar sedan stint på mig. – Var är min stol? Jag skyndar mig för att dra fram den fåtölj som hon brukar sitta i och hon sätter sig med en duns.
Hennes händer som är så vackra stryker över kjoltyget och jag hör hur hon suckar belåtet när hon sjunker djupare ner i stolen.
– Vad ska jag börja säger hon sådär som om hon pratar för sig själv. . Jag sätter mig försiktigt och så tyst jag kan på min plats igen.
– Hm..säger hon till slut.
– Första dagen i december, hon smackar lite med läpparna och sedan säger hon förtjust att hon tror nog att det är dags för en liten symbolkalender igen.
Hon drar fram en bok ur fickan och bläddrar lite i den. När hon stoppar tillbaka den igen ler hon förtjust och tittar på mig. Jag kan inte låta bli att le tillbaka, hon har liksom den effekten helt enkelt. Hon rynkar på pannan så att ögonbrynen nästan slås ihop, – nåja säger hon. Vi får väl se hur roligt du kommer tycka att det är.
– Idag är Hephaestus i farten minsann säger hon. Jag nickar för det vet jag redan.
– Du vet att han var en hantverkare säger hon till mig. Inte frågande utan mer som ett konstaterande. Jag vet egentligen inte varför hon säger så eftersom det självklart måste vara så att hon vet allt om mig, men som vanligt låter jag henne hållas. Jag har lärt mig att det är klokast att göra så.
– En hantverkare som verkligen var skicklig på det han gjorde, hans konstverk kunde ingen annan kopiera säger hon med eftertryck. Han tillbringade lång tid där nere i sin verkstad, bland sina brinnande eldar. Vilken konstnär denna man var. Eller man o man, han var ju en Gud. Men ingen speciellt ansedd Gud. Dels var han ju en krympling, inte välkommen då han föddes, och dels var han den enda av Gudarna som arbetade med sina händer.
Eftersom jag precis har skrivit om detta kan jag inte annat än att bara nicka igenkännande.
Den gamla tittar lite snett på mig och småler.
– Idag tänker jag att vi behöver lägga lite fokus på en bit som Hephaestus berättar för oss. Hon lutar sig lite fram och sänker rösten. Med automatik gör jag detsamma. Lutar mig lite framåt alltså för fortfarande har jag liksom ingen röst att prata med. Du brukar bli så när den gamla kommer på besök.hephaistos

– Det är inte vad han faktiskt säger till oss verbalt utan vad han med sin uppenbarelse och sitt sätt att vara berättar för oss som jag menar. Denna man, krympling, en aning bister och inte speciellt vältalig pratar ändå väldigt tydligt med oss.
– Det är nämligen så att det inte är enbart genom yttre erfarenheter som en insikt kommer. Hephaestus visar oss att ibland blir vårt inre synligt genom vårt yttre handlande. Som alltid kan det mesta tolkas åt alla möjliga håll.

– Hephaestus vackra arbeten visar oss hur vacker han var. Genom sitt arbete visade han oss hur han tänker och känner även om han kanske inte förstår det själv.
Hon plirar mot mig och fnissar lite. Eller nja..skrockar snarare. Precis som symbolarbete säger hon sedan.
Precis som du kan måla vad du känner kan också din omedvetna målning visa vad du känner. Hux flux kan det som var osynligt bli synligt.
Nu när månen till största delen är väldigt mörk så kanske det kan vara en bra tanke att ha med sig.

Vad kan du göra idag som gör något synligt för dig?

Jag tittar på henne och funderar på varför hon vill att jag ska fundera på det. Hon brukar inte komma med saker utan anledning.

När hon reser sig upp och börjar förbereda sig på att ge sig iväg så plirar hon mot mig som hon brukar göra. Man kan fråga sig det säger hon lurigt. Det kan vara till dig och det kan vara till alla, som sagt det finns många sidor av det mesta.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; ur boken Wise women av Joyce Tenneson

Kutig måne

Guds kraft

Kutig måne

Nästan fullmåne…ibland funderar jag just över det uttrycket. Nästan fullmåne? Att någonstans alltid jämföras med något och inte vara där man precis är. Personer som är födda i just den här månfasen kanske kan känna igen sig i just det där uttrycket, nästan framme. För många av dem kan det bli som ett livstema men det innebär ju inte att andra inte hamnar i den situationen. Att bli jämförd eller att jämföra själv med något som inte riktigt blir och med detta blir det också mycket besvikelser.

Som alltid kan man vända och vrida på saker och i vissa lägen/situationer är det viktigare än annars att göra just det. Många gånger beror det på hur vi tar våra upplevelser, en del menar att om man är född i den här fasen då har man en större benägenhet att befinna sig i situationer där man just får uppleva det där med att vara nästan framme och i samband med detta tänker jag att vi kan reagera på olika sätt. En del kanske ger upp med en gång och säger till sig själv att det här går aldrig medan andra tänker att det vore tusan också om jag inte ska lyckas. Jag har skrivit en del om just den här fasen här.

Den här månaden är det stenbocken som presenterar fasen för oss. Sabian symbol för fasen är;

A Veiled Prophet Speaks Seized By the Power of a God

En beslöjad profet talar, tagen av Guds kraft.

Jag funderar på uttrycket och blir själv lite tagen av att det på något sätt påminner om ett samtal jag hade med en vän idag. Vi pratade om saker som inte syns, åtminstone inte syns av alla och inte samtidigt och till och med kanske inte syns på samma sätt. Vi pratade om att tro. Det fick mig att gå tillbaka till ett inlägg som jag gjorde för några år sedan som jag tycker passar så bra in i just den här månfasen som placerar sig i stenbocken.

“Idag pågår det en ganska hetsig debatt mellan de som har tron på att det som du kan bevisa med de vetenskapliga metoder som vi har är det enda som är vettigt och mellan de som anser att det finns skeenden och upplevelser som inte går att bevisa.

Den här debatten fick mig att tänka på ett kapitel som jag läste i boken “Coniunctio 2011, en årsbok för analytisk psykologi och kultur.” Kapitlet heter Tro och är ett utdrag från “The New Man” skriven av en skotsk psykiater vid namn Maurice Nicoll.

I detta kapitel fördjupar han sig i Nya testamentets liknelser och mirakel. En återkommande tanke i detta är att människan är ett frö med möjligheter till omfattande utveckling och förändring. Han undersöker hur verklig tro påverkar en människa att utvecklas till det hon djupast sett är.

Fascinerande läsning som jag verkligen rekommenderar.

Tro

Den tro som han tar upp är inte den tro som man pratar om när man tror på något i intellektuell mening, det är alltså inte ett aktivt ställningstagande för eller emot. Det är något mycket mer än ett aktivt ställningstagande. Tron är här i sitt väsen sammanlänkat med idén om transformation och handlar alltså inte om tron så som när man tror på vad någon säger eller gör.

…så handlar tro i själva verket om övertygelse, om vissheten att livet kan tolkas på ett högre plan och som en konsekvens av detta människans inneboende möjlighet till transformation. Vi finner trons innersta kärna i idén om att livet endast kan levas och förstås genom detta som är större än oss själva, och att vi äger förmågan att transformeras vilket visar oss vägen till att se på våra liv med helt nya ögon.

Det är denna särskilda egenskap som tron djupast handlar om och som i högsta grad skiljer sig från det vi vanligtvis menar med tro. Faktum är att verklig tro urholkar alla våra gängse föreställningar för den leder oss bortom världslig tro i en riktning som inte kan bekräftas av vedertagna normer eller vetenskapligt förnuft.

Jag hoppar lite i kapitlet..

Begreppet tro är kopplat till särskild kraft och förmåga med en särskild sorts dynamik. Det är inte fråga om kraft eller förmåga som kommer sig av innehav av ställning, position, världslig make eller från någonting yttre överhuvudtaget. Tro baseras inte på det synliga. Den formas inte i den del av medvetandet som befattar sig med vardagens plikter och bekymmer.

Tron är överhuvudtaget inte på den nivån utan tillhör medvetandets högre plan, det plan som höjer sig över det vardagligt uppenbara. Det är som om det finns en plats till vårt förfogande ovanför oss själva.

….Föreställningen om människans annorlunda väsen är inte begränsad till enbart evangelierna utan förekommer i de flesta äldre läror. Det är den enda verkliga bas som människans sanna natur kan grundas på. Ett ekollons verkliga natur måste baseras på det faktum att det kan bli en ek. Tar man inte hänsyn till detta riskerar man att missförstå ekollonets existens. Och på så sätt kan en människa som endast förlitar sig på sina sinnen och sina tankar inte förstå vad tro är. För tron är redan den absoluta vetskapen om en högre nivå och i sig själv öppnar den för de högre nivåerna att verka i människan.

faith-black-whiteMaurice Nicolls fördjupning av begreppet tro är något som tilltalar mig eftersom jag tycker att man så lätt slänger sig med detta ord och att det finns en okunskap om hur meningsbärande Tron är för många.

För mig är min tro viktig, det är en stark värdegrund som jag lever efter. Jag blir djupt kränkt och skakad över att läsa alla de tillmälen som kastas ut i artiklar och som på något sätt vill göra mig ( som troende) till en öppen måltavla för allehanda nedsättande kommentarer.

Jag tror på min andlighet, jag tror på att medvetandet är något mer än det som vi idag kan förklara med vår vetenskap. Vilket faktiskt inte är speciellt mycket. Jag tror på att den dag som min kropp ger upp så fortsätter min själ att leva. Och jag tror på detta på grund av mina egna upplevelser och mina egna erfarenheter. Utan dessa upplevelser och erfarenheter hade jag inte varit övertygad.

Jag kan inte bevisa min tro för någon annan. Det är min upplevelse. En upplevelse som jag i samtal med andra kan förstå att jag inte är ensam om att ha.Jag tycker om och värderar vetenskap, den är oerhört värdefull, men däremot tycker jag inte om de världsbildsambitioner som lanseras. För att citera Karl-Erik Edris

” Vetenskapen är det kloka sättet att vinna kunskap om den objektiva aspekten av vår tillvaro och religionen och andligheten har potential att utvecklas till ett lika klokt sätt att systematiskt vinna och underhålla kunskap om tillvarons subjektiva aspekt.”

Jag fortsätter med ett annat utdrag av Karl-Erik Edris bok ” I ett annat ljus” där han skriver:

En…komplikation på vetenskapens område är att vetenskapen kommit att bli förknippad med en världsbild som bygger på ett grovt missförstånd av vetenskapens roll. Att man helt enkelt tror att den måste konkurrera med religionen, ja helst eliminera den. Och att den i konsekvens därmed bör försöka misskreditera och underkänna intuitionen så att intellektet får en oinskränkt maktposition när det gäller att fastställa kunskap om alla aspekter av den magnifika verklighet som vi lever i.

Det finns en klok andlighet, en andlighet som bygger på medmänsklighet. Den tro som jag följer har inte gjort mig till en svag, viljelös, hjälplös stackars människa. Den har inte gjort mig till en desperat person.”

Att jag tar upp det här just nu är bland annat just för det samtal jag hade idag men också för att den fas och det tecken som vi vandrar in i passar så bra för de här tankarna. Stenbocken som symboliseras genom att ha en överkropp tillhörande bocken och underkropp tillhörande en fisk. Två världar och ändå en. Vi behöver ha både hjärta och hjärna med oss i alla sammanhang.

Sabian symbol påminner mig också om det faktum att om jag inte i sanning ser vem det är som talar så intensivt och med så mycket känslor kan jag lätt bli förledd in i något som jag inte riktigt vet vad det är. Med att se menar jag då att veta vad man ger sig in i och inte lockad av den dynamik som lätt kan uppstå när det är mycket i känslor i omlopp.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; finns på flera astrologiska si more...

Årets första mörker/nymåne

stenbockStenbocken vandrar in i våra liv. Ett djur vars instinkter talar om för dem att vandra uppåt. Med säkra fötter och ett otroligt balanssinne tar de steg för steg upp för de höga, vassa klipporna. Ett tecken vi sätter ihop med ansvar, skydd och envishet.

Precis som ett nytt år får oss att närma oss funderingar och planeringar över mål får stenbocken oss att tänka på samma saker. Strävan…kanske inte alltid ett ord som blir förknippat med något roligt men om vi sätter ihop det med andra ord i en mening kan resultatet bli väldigt bra och till och med väldigt roligt. Ett av dessa ord vi kan sätta ihop med stenbocken är bland annat “Varför”.

Varför- frågor är nyttiga för oss för de får oss att gå djupare och har vi riktigt tur får svaren oss närmare oss själva och vårt eget inre. Och finns det något som bådar gott för året som ligger framför oss så är det väl att vi kommer närmare oss själva. Rumpnisse frågor, som detta handlar om, skrev jag i coachingguiden om för några år sedan om.
Varför gör jag och varför vill jag göra? Varför vill jag nå och varför är det viktigt? Varför frågor kan vara många och svaren, för att vi ska komma någonstans, behöver vara ärliga. Men just nu och här är det ju en väldigt bra idé att vara just ärlig. Stenbocken ger inte sken av att vilja väja undan från vare sig frågor eller svar. Stenbocken är väldigt mycket ett vad och hur tecken men vet du också varför blir vägen fram betydligt smidigare till och med lite självklar.

Stenbocken är inte bara det som vi förknippar med strukturer, ansvar och uppsatta regler och mål, det är också intuition och instinkter. Finns det något djur som så snabbt och säkert hoppar från klippa till klippa? Från liten utkant till nästa? Till ställen som vi knappt tror är möjliga att beträda?

Stenbocken är lika mycket att påbörja resan som att nå toppen, precis lika mycket som att månens mörka fas är avslut och ny början. Under mörkermånen hittar vi det som är ny början. Oftast så ser vi inte och märker inte av den nya början förrän det har ljusnat, men starten är likväl där i mörkret. Det är nu här i mörkret som vi hälsar det nya välkommet lika mycket som vi tar adjö av det som redan varit. Vi kan inte ha det ena utan det andra.

Själv avslutar jag denna månperiod i tacksamhet och med en vördnad över hur fantastiskt livet är. Och jag börjar samtidigt nästa med glädje över liv, nya insikter och tar till mig stenbockens instinkter då jag nu går steg för steg framåt och uppåt. Man kan nog säga att jag följer månens faser riktigt ordentligt!

Sabian Symbol för Stenbocken är:

En gömd kör sjunger under en religiös andakt (service).

Jag kan inte annat än att le lite när jag läser denna symbol. Att uppfatta det som inte syns. Dessa upplevelser jag har haft under de två senaste veckorna har verkligen gjort mina sinnen känsligare och denna nymåne pratar ju just om detta. Och kanske är det även detta som du ska undersöka. Kan du läsa av det som sker under ytan? Höra det som inte sägs?
För vi alla har våra blockeringar runt saker och ting. Tillfällen då vi inte uppfattar det subtila och tillfällen då vi inte använder det som man brukar säga är de kvinnligt mottagliga sidorna.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Halvmåne och i utkanten av solförmörkelsen

Dags för ännu ett steg in i oss själva

moon_day_lastSå är vi då här igen…halvmånedags och fredagen den 13:e är den precis. Visserligen är vi i den avtagande månen men fram tills nu har energin varit “utåtriktad” på så sätt att vi har velat predika, visa och få gensvar från vår omgivning. Måhända att det som vi har predikat om är något viktigt från vår insida men ut har det velat komma i alla fall.
Nu är det i alla fall fasen som gör att vi vänder oss ännu mer in till oss själva.
Det är också nu som det börjar bli dags att rensa. Börja släppa taget om sådant vi inte längre vill och inte heller har möjlighet att behålla. Det är också tiden då vi behöver använda oss av förlåtelsen.

Förlåtelse till oss själva men även till andra. Så länge vi håller fast vid skam, vid skuld och ilska, oberoende om det gäller oss eller andra, så sitter vi fast på samma ställe i livet.
Nu efter den 13 mars då månen börjar täckas av mer än hälften av skugga, då är det dags att börja luckra upp tankar och känslor som blivit som hårda klumpar.
Det är för din egen skull du behöver förlåta. Det är för din egen skull du behöver släppa taget om det som håller dig fast.
Och nu den 13:e mars kommer vi in i vad man brukar kalla en eclipse period. En period då vi kommer att 2 – 3 förmörkelser av solen eller månen.

Den 20:e mars är det solförmörkelse i fiskarnas tecken. Här i Göteborg är den inte en hel full solförmörkelse men mer än hälften av solen kommer att döljas av månen.solförmörkelse

Du kan se hur det kommer se ut genom att titta in på den här sidan.

Under gångna tider var man oerhört rädd för förmörkelserna. Åtminstone har man dragit de slutsatserna. Min tanke är att man har trott eller tror detta på grund av alla undergångsmyter och alla ceremonier som har sitt ursprung just under dessa förmörkelser. Och då hade de ju inte de verktyg vi har idag. Helt utan förklaring doldes solen, det som var livgivande, fåglar tystnade och det blev mörkt. Vem skulle inte bli rädd?
Likadana känslor uppstod när månen förmörkades. Månen som trots allt var stabilitet även om den ständigt förändrades. Månen var ju deras almanacka.

Men även om vi idag inte bär på den rädslan, vi har förklaringarna, så finns det någon rest av något “känsla” som vaknar hos många då det är förmörkelse.

Och kanske kan de som är känsliga börja ana en skiftning i energierna redan innan förmörkelsen. Det här är en period då vi kan förvänta oss det oväntade. Men ha med dig att förr trodde man att förändringarna utifrån, (sol/månlförmörkelse) var det som skapade rädsla och turbulens. Idag vet vi att det som skapar turbulens kommer inifrån.
Mer om solförmörkelsen kommer i övriga månbrev.

dali-zodiac_sagittarius

Dali

Den 13:e är vi fortfarande kvar i skyttens tecken och det är den energin som skapar vågor. Halvmånen är ju som sagt en liten trixi grad mellan solen och månen och den här gången kommer den också att befinna sig i den yttersta graden av den energin som kommer vid förmörkelsen. Det är ju nu som vi tycker att saker händer, det blir svårare och besvärligare än vad de brukar vara.
Eller rättare sagt en del av oss upplever det så, inte alla. Om jag inte tänker på i vilken fas vi befinner oss utan kollar upp detta efteråt brukar jag få svar på varför skåpen är i vägen för mina tår. Ibland kan det kännas som att någon ställer till livet enbart för att jävlas. Små små grejer blir till stora tunga stenblock.

Denna känslan kan hänga med oss även när vi nästa dag går över till stenbocken. Men stenbockens styrka är att den kan ta sig fram på de mest omöjliga ställen på ett sätt som ser oerhört lätt ut.
Och detta vill jag fokusera på nu. Det som penslar månens behov och energi just nu kan handla om det som ser till synes lätt ut. Som alltid finns det oerhört många sidor av detta. Ser det lätt ut så finns det också något som är lätt i den här energin. Allting är som det är fast kanske på ett annat sätt än vad vi själva tänker oss. Det som är svårt är oftast lätt och vise verca.

dali-zodiac_capricorn

Dali

Det är oftast vi som skapar upplevelsen av tyngd och svårigheter.
Jag tänker på alla de gånger som en diskussion har uppstått med någon där förslag på lösningar har funnits med. I många av dessa diskussioner finns ordet…men. Men du förstår inte, men det är omöjligt med mera. Och det är möjligt att flera av dessa men faktiskt är praktiska hinder men det är också så att flera av dessa “hinder” för lösningar är vår egen rädsla och våra känslor som vi snurrar in oss i.

Jag tänker också i samband med något som ser lätt ut på något som jag ofta har hört om mig själv. Många brukar vända sig till mig med automatik när det är traumatiskt, rörigt eller turbulent runt omkring. Eller så kommer många när det är något som ska utföras som de själva är nervösa för. Varför? Jo, jag ser lugn ut. Jag har en utstrålning som är lugn och kontrollerad.
Oj, vad jag har jobbat med att försöka få ihop just detta inom mig. Jag som inte alls är lugn, jag som inte är kontrollerad utan ivrig, hetsig och känslofull.
Men eftersom lugn, trygg och kontrollerad är upplevelser som andra uppfattar mig med…..ja, då är jag också lugn, trygg och kontrollerad. Hade det bara varit en person som ansett detta hade jag förmodligen inte tagit till mig detta men det är det inte.
Finns det något som andra ser hos dig, ja då kan det vara värt att fundera över om det inte är så att det faktiskt finns.
Och nu i den här perioden kan det vara värt att fundera på om det du anser är så svårt inte har inslag av en lätthet?!
Kanske är det frågan i vilket perspektiv och vilken energi som man omger frågan med?

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder: Dali, wikipedia

Fullmåne – Stenbock – Hephaistos

your-supermoon-pictures-2013-greece Elias Chasiotis

Elias Chasiotis

Då är det dags för en så kallad super måne nu i juli. Bilden du ser här är tagen i Grekland förra året av en supermåne. Elias Chasiotis heter fotografen.

Månen verkar nu vara så nära jorden att vi nästan kan sträcka ut handen och ta på den. Och precis som tidvattnet blir påverkat av detta så blir vi.

I vanliga fall kan många känna igen att “nerverna” sitter på utsidan när det är dags för fullmåne vilket betyder att de nu vibrerar väldigt intensivt. Nu kan alltså den vanligtvis “lugna och balanserade” personligheten bli superkänslig. Antagligen trillar tårarna eller så haglar irriterade ord. Å andra sidan finns det de som är på andra sidan skalan, de som trivs ypperligt och njuter av den högre intensiteten och känsligheten. Drömmarna kan bli extra intensiva och uttrycksfulla de också.

Denna supermåne anländer nu i Stenbockens tecken. Fullmåne

Solen lyser nu på hela den sidan av månen som vi ser. En sol som befinner sig i kräftans tecken. Vilket betyder att stenbocken och kräftanmånen och solen befinner sig mittemot varandra.

En stenbock som i den grekiska Hellenic är det Hephaistos som styr över stenbocken och du kan läsa om honom här. Enligt min personliga åsikt ger det alltid mer att läsa om de som anses styra över tecknen. Det kan både fördjupa och ge en helt annan förståelse över ett teckens karaktär.

capricorn-constellation Ett tecken som symboliseras av en sea-goat, en “sjöget”. Det blir ju en lustig översättning det. Halva tecknet är en get och halva har en fiskstjärt.

Att planera, ta ut riktningen och att ta beslut – det är ord som i mångt och mycket kan associeras till stenbocken. Man genomför det man har beslutat sig för och ger inte upp. Ett ambitiöst tecken minst sagt.

Att studera en bergsget kan ge många ledtrådar till hur en stenbock fungerar och när det gäller att ha månen i stenbocken pratar vi då också om de känslomässiga behoven men också om att man kan känna sig som en stenbock även om det inte är soltecknet. Månen kan också ge lite ledtrådar till hur man uppfattat sin mor så kanske du känner igen en del från stenbocken när det gäller din egen mamma. (Vilket inte är samma sak som att hon skulle vara sådan)

Många astrologer eller skrifter pekar på att detta skulle vara det minst känslomässiga tecknet men då har man nog inte undersökt detta riktigt ordentligt. Visst, det kan nog verka så men inne i stenbock finns det mycket som pågår, även känslomässigt. Det är rätt att en stenbock inte tillhör de översvallande personligheterna, det är ju också ett jordtecken det här, sättet är mer pragmatiskt och stabilt jordbundet. Sitt rykte att inte vara känslosam kan mycket väl komma ifrån att det tar tid för en stenbock att släppa någon nära, tillit till andra är inte enkla saker att hantera.

Och det där påminner mig starkt om Hephaistos som är den Gud som styr tecknet enligt Hellenic.

Hephaistos förkastades exempelvis av både sin mor och far och föddes upp av sjönymfer. När han var nio år skapade han den underbaraste tron åt sin hmor och gav sig på det sättet tillkänna för sina föräldrar. Han välkomnades sedan av sin mor ( men ej sin far) och tog alltid hennes parti gentemot sin far.

En tolkning av detta kan vara att  han söker det han inte har, en mor och en far. Modern får han, men inte fadern. Resultatet av detta blir att han förkastar fadern ” den andliga upplysningen” ( tänk på att det nu var patriarkaliska värderingar = fadern, det högsta ) såsom han har blivit förkastad och hänger sig till att vara jordnära utan några himmelska egenskaper eller ambitioner. Risken är att han blir alltför pragmatisk och även riskera att serva modern med alltför mycket materiella saker.

Att han blev förkastad på grund av sin missbildning gjorde att han kompenserade detta genom att arbeta med det perfektionistiska sinnet. ( Kritisk mot sig själv och dög aldrig )  Han eftersträvade skönhet och det perfekta. (Han gifte sig också så småningom med Afrodite.)

Hephaistos symbolik står för mycket av våra egna rädslor, att bli övergiven av modern, avvisad av fadern och fysiskt handikappade. Han står även för möjligheten till skapande utifrån oss själva. Hans kreativa ådra har sitt ursprung i Moder Jord själv, han levde också i en grotta omgiven av vatten under hans barndom. Han vände sig inåt och skapade utåt.

Man kan säga att han har en introvert personlighet med mycket eld. En eld som behöver få uttrycka sig praktiskt för att det inte ska bli för stort tryck. Han står trots allt för den vulkaniska aktiviteten.

Den här introverta sidan av personligheten för med sig att han har en god förmåga att visualisera det han vill skapa. Han är självgående och blir inte så lätt uttråkad, det kan snarare vara så att det som andra blir uttråkade av blir till en kreativ källa för honom.

Hämtat från Hephaistos här i symbolbloggen.

Med den historien blir det inte enkelt att ha tillit. Man kan också se de risker som finns med att tro att man får kärlek genom att man bistår andra med det som de behöver. En riktig varningsklocka för att bli och känna sig utnyttjad alltså. Eftersom en stenbock inte heller har så lätt för att säga nej eller för att sätta en gräns så sväljer stenbocken känslor istället för att säga till om någon har gått för långt eller varit oförskämd. Man kan ha svårt för att tro en stenbock om detta men det är faktiskt ett ganska flexibelt tecken.
En bergsgets ryggrad är väldigt rörlig och om det är något som en get är så är det att vara säker på fötterna. Att titta på hur en bergsget kan ta sig fram i bergen är en hisnande upplevelse. De kan stå och balansera på de minsta av alla avsatser och de kan göra språng från den ena avsatsen till den andra och då kan avståndet vara så mycket som 30 meter. Att sträcka ut ända till sitt yttersta, att nå nya höjder, det är något som stenbocken kan, att ha tillit till sin egen förmåga är något den också har men som sagt det är inte alltid lätt för stenbocken att säga ifrån till andra. Att böja på knäna har den alltså lärt sig, inte bara det, flexibla och starka knän kom med födseln och är en ärvd förmåga. Men att böja på knäna är inte enbart associerat med ödmjukhet, det kan också vara ett resultat utifrån att man har förlorat sin egna inre kraft.

För att fortsätta på tema känslor så är det gStenbockanska lätt för en stenbock att bida sin tid. Att inte uttrycka allt omedelbart utan låta sin förmåga att ha mental och emotionell kontroll styra. Att veta att var sak har sin tid och plats och att det inte är rätt att låta en ilska över en sak spilla över på något annat. Denna mentala kontroll gör också att det verkar ganska enkelt för en stenbock att ha flera bollar i luften och också att ha dessa under full kontroll. Det är en gåva att kunna resa sig över ett aktuellt problem och genom detta då också få enklare tillgång till lösningen. Med denna egenskap är det också ganska enkelt att bli utsatt för andra personers ilska då det kan verka känslokallt. Vilket det naturligtvis inte är. Det är bara ett annat sätt att fungera på. Men som många andra egenskaper så finns det positiva sidor likväl som negativa. En stenbock har kanske en tendens att ta det mesta väldigt seriöst, vilket naturligtvis inte är fel men många stenbockar behöver hitta tillbaka till förmågan att skratta åt sig själv.

“Fisksvansen” som är en del av tecknet ger mig upplevelsen av det finns en insikt om att vi inte kommer någonstans om vi inte har med oss “hela” oss. Materialism är inte allt. Vi behöver vara förankrade i våra känslor. Det säger mig också att Stenbocken har kunskap om att vi alla hör ihop och är en enhet.

Jean-François_de_Troy

Jean-François_de_Troy

På tal om “fisksvans” så i mytens rike hittar vi den grekiska guden Aigipan som var en av de gudar som hade getfötter, de kallades för Pans.

När gudarna flydde från den monstruösa Typhoeus och gömde sig genom att bli förvandlade till en djurisk form så tog Aigipan sig formen av en fisksvans. Senare som kom han att hjälpa Zeus genom att stjäla tillbaka Zeus senor och som belöning så placerades av på himlen som en stjärnkonstellation, därav kom Stenbocken att hamna där den gjorde. En del anser att det är guden Pan som är Aigipan medan andra hävdar att det är två olika gudar. Vad som är intressant är att här finns andra egenskaper som stenbocken också bär på. Egenskaper som man inte hör så mycket om.

stenbocken

Seth Siro Anton

Det är det där med den inre elden. En eld som man ofta får leta efter men som för en stenbock är en vana att bära på. Passionerade och intensiva när de väl slappnar av och är bekväma med sin omgivning.
Pan har ju ett rykte om sig att vara den som lockar och pockar och sensualism och sexualitet är vanligt att vi associerar tillsammans med honom.
Hephaistos tillbringade den mesta av sin tid i sin grotta där han skapade de mest underbara saker vid sin härd, vilket är lätt överföringsbart till en stenbock som kan anses som ganska reserverade och som inte visar att den har ett behov av någon annan än sig själv.
Det sägs att geten är ett av de djur som lättast anpassar sig till ett liv i det vilda när de får chansen. Och nära till det vilda inom sig själv har stenbocken även om det inte verkar så. Någon har sagt en gång att “lust” skulle kunna vara stenbockens mellannamn när omständigheterna är de rätta.

Fullmåne 12 juli

Och nu anländer fullmånen, tiden då det du påbörjade under nymånen ska uppfyllas och presenteras. Kulmen är nådd kanske man kan säga. Denna gång med en extra känslig touch, supermånen.

Nu står de mittemot varandra, två polariteter. Stenbocken som dras till karriären,till vad omgivningen tycker och tänker och vilket rykte man har. Lojalitet för vårt proffesionella yrkesliv och vårt ansvar för det allmänna. Kräftan som står för vårt privata liv, för vårt behov av familj och ett hem.

Tillhörighet och kärleken styrs av kräftan, medan resultat och belöningar / straff styrs av Stenbocken. På sätt och vis visar denna polaritet balansen mellan villkorslös kärlek och villkorlig kärlek. Kräftan uppmuntrar oss att värdera vårt hem och våra rötter, medan Stenbocken övertalar oss att tänka på vår känsla av plikt och ansvar för det offentliga eller yrketStenbocken uppmanar oss att vara vuxen och ansvarsfull. Kräftan utgör ursprunget, och Stenbocken representerar målet. Att försumma någon ände av axeln kommer säkert att slå tillbaka på oss.” – från cafeastrology.

Utmaningen blir att balansera vilket det alltid är under en fullmåne. Och hur ser det nu ut för oss? Något är det som har byggts upp inom oss och detta något är det nu dags att föda fram.

Bli inte förvånad om fullmånen nu sätter ljus på det som inte är i balans, har det varit för mycket jobb och inget fokus på hemmet eller tvärtom, bara familj o hem och inget jobb exempelvis. Känslor och händelser som inte har tagit hand om utan fått hamna i mörkret kan även dessa yrvaket få möta ljuset nu.
Det kan också handla om balansen om att göra saker själv eller tillsammans med andra? Eller om vad det är som ger dig balans i livet? Är du medveten om vad det är för något?

Det finns ju frågor som kan vara extra bra att ställa sig just nu och som har med stenbockens energi att göra. Exempelvis om vi har några visioner för vårt liv och om vi verkligen håller dessa i minnet och tar oss dit ett steg i taget? Eller har vi bara mål för dagen och även dessa tappar vi bort om vi hittar något annat kul att göra?
Om vi nu använder fullmånens ljus för att titta på dessa områden kan vi få en ordentlig skjuts framåt. Och då stenbocken är oerhört ärlig så finns det inte mycket risk att det som nu lanseras inte blir skärskådat genom ögon som kan förkasta eller uppmuntra till en fortsättning.

Är din lojalitet riktat åt rätt håll? Eller befinner du dig i zonen där du snarare gör dig själv illa än att lämnar det som ska lämnas? Då stenbocken är förtjust i det som är stabilt, tryggt och det som alltid varit kan det finnas en risk för att förändringar inte kommer lätt. Frågan du då kan ställa dig är om du verkligen låter fullmånens energi hjälpa dig? Tillåter du upplevelsen av förlösning? Att släppa taget?

Andra frågor kan vara; får du den support som du behöver så att du kan röra dig uppåt till dina mål eller ger du själv support till andra så att de kan nå sina?
Är du tillräckligt seriös eller kanske alldeles för seriös?

Jag tror säkert att du hittar en mängd olika frågor inom dig själv som du kan förknippa med stenbockens eller kräftans energi den här fullmånen. Kräftan kan du läsa lite mer om här.

Jag önskar dig en härlig super fullmåne i stenbockens tecken.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: Sarah Varcas, Kelley Rosano, www.cafe more...