Januaris måne kallas bland annat varg måne.

Namnet kommer ifrån ursprungsbefolkningen runt om i världen och inte bara från USA även om det kanske är vanligast där.

Föreställ dig ett landskap täckt av snö i skog och på barmark, kallt och med ett sken som nästan blir isande blått när fullmånen skiner. Det är ont om föda och vargarna närmar sig bostäderna. Ylandet från deras strupar hörs vida omkring.

Inte konstigt att vargen för med sig rädsla. De letar mat, det hotar både dig själv och det som du lever av – din boskap.

Vargen är förknippad med hemskheter runt om i hela vår värld. Vargar är inte bara djur från vildmarken, de är vilda. De är en symbol för det vilda.

Det finns många myter om vargen och flera av dessa visar vår rädsla och vårt behov av att kontrollera dessa vilda krafter. Bland annat har vi här i Norden myten om Fenrisulven.

Han var son till Loke och en jätte som hette Angerboda. Hans syskon var Midgårdsormen, Hel, Sleipner och Narfe.

När Fenrisulven växte upp i Asgård var han till en början en harmlös varelse, men han växte snart till ett jättelikt monster och skrämde till slut även asarna. Man enades om att Fenrisulven måste bindas och visade honom en stor och tung kedja och sade att han var den starkaste om han lyckades slita sönder den. Vargen slet lätt sönder kedjan. Man försökte med samma list med en ännu starkare kedja med samma resultat.

Slutligen tillverkade dvärgarna ett rep av bergens rötter, kattens buller, björnens senor, fiskarnas andedräkt, kvinnors skägg och fåglars spott. Det såg endast ut som ett silkessnöre, men ingen kraft i hela världen kunde slita sönder det och de kallade det för Gleipner. Ulven anade att det var något lurt på gång och trodde att det var magi i tråden. De fick inte lägga den runt hans huvud förrän någon av dem la sin hand i hans gap som pant. Tyr var den ende som vågade och vargen blev så bunden till asarnas glada skratt. När Fenrir upptäckt att han blivit lurad bet han av Tyrs hand.

Sedan den dagen står Fenrisulven bunden i Jotunheim med ett svärd i munnen med udden upp i överkäken. Ifrån bestens gap så rinner det fradga som bildar ån Ván, därav kenningen “monstret vid ån Ván”. I Völvans spådom berättas det att i Ragnarök skall den slita sig loss och kämpa i det sista slaget mot asagudarna tillsammans med bl a Loke och sitt syskon Midgårdsormen. Han ylade i sin fångenskap ända till dess. I hans gap som sträcker sig från jorden till himlen ska Oden förgås i gudaskymningen. I gengäld kommer Odens son Vidar att slita upp Fenrisulvens käftar.

 

Fear makes the wolf bigger than he is.

– Tyskt ordspråk

 

Och är det inte så? När vår rädsla väl har fått fäste i oss så växer det och växer och växer….

Många idag är överväldigade av sin egen rädsla. Vi vågar inte ta ett enda steg fram för känslan av att bli överbemannade, slitna i bitar och dödade. Ändå vet vi inte vad det är?

Min upplevelse är att det är vår eget “vilda” jag, vi är rädda för. För visst har vi primitiva känslor och primitiva reaktioner inom oss. Många är de som har sagt “ att de inte visste var de gjorde” – “något tog över”. Många är de som är rädda för sin egen inre styrka och förmåga att vandra ensamma om natten.

För vargen är även en symbol för natten och vi förknippar de också med månen. Natten som i mångt och mycket sätts ihop med ensamhet, natten som för många är skrämmande. Natten då drömmandet kommer där det är nödvändigt för oss att gå in själva.

Du har säkert hört talas om uttrycket “ensamvarg” och det är i ensamhet som vi kan förstå oss själva. Det är bara jag och ingen annan som kan veta, förstå och utveckla mig själv. Och denna insikt kan verka skrämmande. Men detta kan varg symboliken hjälpa oss med. Vi behöver komma över vår rädsla, vi behöver möta den ansikte mot ansikte för att se vad den består av.

En varg har inte bara styrkan att klara sig själv, den har en oerhörd stark känsla och lojalitet mot sin flock. Ett vargpar är lojala mot varandra hela livet. Alla inom en vargflock hjälper till att uppfostra de små och trots att det är ett flockdjur ser de till att alla får behålla sin individualitet.

Om vargen kommer in som en symbol i ditt liv kanske det är meningen att du ska titta på hur du fördelar din lojalitet? Och hur självständig du är? Klarar du av att vara i ditt själv både i en social situation och som ensam? Och kan det vara så att du är alltför beroende av andra?

Det är sällan de bråkar sinsemellan. De är så drivna i att läsa varandras kroppsspråk att de med automatik går undan när något är fel. De “vet” vad det är som är på gång.

Vet du det? Vi är trots allt djur vi med och frågan är hur mycket av dessa instinkter vi har behållit. Det är välkänt att vi läser av mimik och kroppsspråk mer än vi lyssnar på det som sägs men är du medveten om vad det är du läser av?

Kanske är det dags nu att lära dig mer om dina instinkter? Dina verkliga instinkter och inte bara de som säger att du ska fly? Många gånger är det våra rädslor som gör att vi inte lyssnar på den signal som kommer djupt inifrån oss själva utan vi lyssnar på de signaler som vår uppfostran, vår omgivning och de “stämplingar” vi har fått och skaffat oss.

Vargens symbolik kan hjälpa oss med detta. Lär dig av vargens sätt att förhålla sig till naturen, till sig själv och till sin flock.

Inom den jungianska psykologin  kan man hitta vargen som en symbol för skugg-jaget.

Och jag kan hitta många nyttigheter när jag ser vargen på det sättet.

Kan du?

Låt vargens ylande få dig att minnas den du är.

We humans fear the beast within the wolf because we don’t understand the beast within ourselves.

– Gerald Hausman