Astrologisk symbolik

Nymåne/mörkermåne i Oxens tecken

månen oxen Nymånen är här i oxens tecken.

I morse låg jag kvar en extra stund i sängen. En sådan där stund när man bara virvlar omkring i de egna tankarna, vaknar sakta och härligt och sträcker på sig så det känns i hela kroppen. När jag gjorde det tänkte jag också på att det var ett tag sedan jag verkligen sträckta ut. En vana som jag tappat men som kroppen plötsligt påminde mig om.
När jag nu satte mig och började skriva om denna månfasen kom jag att tänka på detta.

Inte konstigt att kroppen är väldigt påtaglig. Oxen med dess härskare Venus virvlar runt i månens sfär. Den påminner oss om hur viktigt det är att ta hand om oss själva. Det är nu vi verkligen kan uppleva jorden under våra fötter och uppleva fysiska sensationer.

Månen trivs i den positionen den är i nu när oxens sensuella och stabila tecken färgar behoven. Och månen är helt mörk och har dragit sig undan solens strålar vilket gör att oxens sävliga drag kan få utrymme på ett naturligt sätt.

Att dra sig tillbaka och låta känslorna leda vägen till aha-ögonblick är det precis rätt tid för nu. Det är ju mörkermåne och tiden är rätt för att undersöka vad vi behöver släppa för att kunna börja en ny måncykel. Det är nu vi kan upptäcka vart vår väg leder. Utan den här perioden blir vi väg väldigt haltande och helt utan balans. Den här måncykelfasen kan vi då lägga lite fokus på oss själva och vår kropp.

Här kan vi kanske fundera på hur mycket av våra liv vi lever genom vår kropp och alla dess sensationer den kan ge oss? Hur känner vi inför våra kroppar?

Personligen tror jag att det är många som låter sin egen känsla för sin kropp styra allt för mycket. Många, många är de som inte känslomässigt har ett gott förhållande till sin kropp och många uttrycker det på olika sätt. De som tycker illa om sin kropp gör allt för dölja den, både för sig själv och andra, vilket leder till att de missar så oändligt mycket av sensuella upplevelser. De som tycker illa om sig själv kan också “använda” sin kropp allt för mycket. Ett sätt som också leder till att de missar mycket.

Om vi inte tycker om oss själva och våra kroppar riskerar vi att inte bara missa en inre kontakt med oss själva, vi riskerar också att missa en nödvändig kontakt med vår Moder Jord. En kontakt som gör att vi kan hitta en balans som gör oss hela och som gör att vi kan vandra den väg som det är meningen att vi ska vandra.

Så allt detta kan denna mörkermåne och nymåne påminna oss om.

Ett tips för en ceremoni så här inför nymånen kan vara att du drar dig undan en stund. Till ett ställe som du skapat utifrån Venus och Oxens energi. Vackert, sensuellt och med något från alla sinnen. rosPlocka in några vackra blommor till exempel. Allt som tillhör naturen tillhör också oxen och för Venus är blommor extra speciella. Rosens språk pratar ju också om kärlek och sensualism bland annat.
hallonNågot extra gott att äta. Det som din gom tycker om och gläds åt. Ha förberett något som du njuter av att lyssna på. Något som får dig att må sådär riktigt bra och som hjälper dig att slappna av.
Duka upp på ett sätt som du tycker är vackert så att ögat njuter lika mycket som de övriga sinnena.

Ta en stund då du bara sjunker in i dig själv. Upplev hela din kropp, från tårna och upp till yttersta delen av din skalle. Låt varje liten del spänna sig och sedan slappna, allt för att uppleva olika nyanser i din kropp.

Har du sedan något som du vill släppa taget om, något du känner att du färdig med kan du skriva upp detta på ett papper och med intentionen att det nu släpper dig fri och du släpper detta, kan du elda upp pappret.

Därefter skulle du kunna låta din kropp skriva ett brev till dig. Låt pennan bara flyta och låt kroppen prata med dig. På ont och gott kan det nu komma upp saker som du faktiskt inte hade en aning om.
Detta brev kan bli ett härligt inslag på den nya måncykel som börjar nu den 18:e tidigt på morgonen i Sverige. När nu nymånen också är i Oxens tecken kan man säga att denna något eftertänksamma och stabila energi är det som ligger under som mjuk mossa under hela denna måncykel.

Det är inte samma sak som att hela måncykeln är som en räkmacka precis. Mossan växer trots allt på marken, en mark som är fylld av mycket som gör att underlaget kan variera sig alltefter man går. Men man kan använda den här måncykeln till att vända sig inåt och inte ta lika snabba beslut som man vanligtvis gör.

Jag läste också att nu går planeten Merkurius också retrograd. Något som också ger tecken om att stilla sig och vara mer medveten om den inre kommunikationen. Jag tänker också på den härliga energin som oxen i månen ger och det är att den lägger som balsam på upprörda känslor. En energi som personer med månen i oxen verkar bära med sig. En lugnande inverkan på sin upprörda omgivning. Kanske har det att göra med att man känner att det är lugnt, vi kan ta en sak i taget.

Lynda Hill säger om den här aspekten att det inte bara är lugnt och stilla utan det ligger mycket dynamik i den också. Och för att inte plocka upp alltför mycket av astrologin tänker jag att det kan vara gott att veta att i grunden finns det här från oxen, den mest feminina energin och mest förankrade hos vår Moder Jord. Vi har den inom oss och vi har en möjlighet att förankra oss i den och att använda den i vår vardag. Även om vi blir upprörda, arga, ledsna eller glada har vi en möjlighet att använda oss av just det som oxens vill säga oss. En sak i taget, ta en stilla stund och betrakta scenariot du har framför dig innan du tar några beslut.

Det här verkar vara måncykeln då vi verkligen arbetar för något i framtiden. Även om det nu är nymåne och den pratar om ny början och uppstart så går det inte lika snabbt som vi kanske vill eller vana vid och det har med oxens något stabilare energi att göra. Bygg för framtiden säger oxen och gräver i jord för att plantera det som kan skördas lite senare. Nästa nymåne verkar det som att det kommer att finnas möjlighet att se det som idag planteras.

Sabian symbol för denna nymåne är:halsband

En gammal indiankvinna säljer pärlor och prydnadssaker.

En symbol som jag får ambivalenta känslor inför. Dels kommer det bilder till mig som jag fått till mig från olika medier. Gamla slitna kvinnor som sitter och säljer föremål de har slitit för att skapa enbart så att de ska få lite pengar så de kan köpa mat för dagen. Och dels kommer det bilder som säger att det här har kvinnan skapat. Det är för att någon ska kunna pryda sig med dessa vackra ting och energier från den äldre kvinnan. Det har tagit tid och det ger ett resultat.

Två olika sätt att titta på symbolen för mig. Dels talar den alltså om något som är alltför vanligt och som håller sig kvar. Ett värde för en gammal kvinna som är detsamma som ingenting. Och i det här läget är det också en kvinna från en ursprungsbefolkning, något som många ser som ännu mindre värt. Kanske är det vårt samhälles största rädsla idag, att komma ihåg sitt ursprung och att agera utefter värden som den lär. För vart skulle vi hamna då om vi inte befann oss i hjulet där pengar är allt?

Å andra sidan talar den då till mig att här finns ett värde som skapas. Här finns ett arbete, en kreativitet som kan göra att du ger och får energi. Du skapar utifrån dina egna resurser.
Så den här symbolen ser jag som en tanke att bära med sig den här måncykeln. En tanke som tangerar det som jag startade upp med.

Hur ser du på dig själv? Vilket värde ger du dig själv? Uppskattar du det som du själv skapar och vilken attityd har du till det?

 

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Fullmåne – Blodmåne

blodmane-1397562516

Fullmåne och total förmörkelse, det blir en blodmåne det. Namnet kommer ifrån att månen verkar ge ifrån sig ett rödaktigt sken. Tyvärr kommer vi inte kunna se detta här i de nordliga delarna.

Om man vänder sig till astrologins område så har det verkligen inte varit stillsamt under den sista tiden. Gång efter annan tycker jag att man läser att den ena efter den andra starka aspekten är i omlopp.

Och nu har vi alltså en sådan till, en månförmörkelse som sker i vågens tecken. Fullmånen brukar vara tidpunkten då man säger att nu är det dags att förlösa, dags att agera och föra ut det som du burit på. När nu fullmånen förmörkas kan det kanske vara läge att mer reflektera än att agera/reagera. Detta menar även astrologen April Elliot som har skrivit något liknande i sin blogg. Hon skriver också att denna fullmåne sätter “ljuset” på instinktiva beteenden som vi har utifrån gamla vanor.

“Vi kan uppleva ett obehag av att inte riktigt veta vart vi är på väg just nu, ett oskrivet blad av möjligheten eller en känsla av rastlöshet som kräver ett svar, kan alla förföra oss till handling nu, vilket vi kan beklaga längre fram. Det behövs tålamod, och en vilja att låta livet ha sin egen timing. Detta är en tid för djup lyssnande och inte förhastade beslut. En tid att sitta i tystnad och låta inre visdom att bubbla upp till ytan, för den vet allt vi behöver och är den mest medkännande domaren av vårt liv. Denna nya cykeln, så fräsch i sin linda, kommer att kräva en djup och varaktig relation med vår inre visdom och denna månförmörkelse är vår första möjlighet att visa hur engagerade vi är.” -April Elliot

När vi befinner oss i en sådan här situation, när man inte vet vad som ska hända och ändå är rastlös, ja då är det enkelt som sagt att falla till föga för de gamla vanorna. Då kan vi plötsligt få se vårt tålamod gå upp i rök. Det är nu vi behöver vara medvetna. Medvetna om att våra gamla behov gör allt för att vi ska gå tillbaka igen och att vi på något sätt är specialister på att få de förklaringar vi ger oss själva för att göra samma sak igen att låta oerhört kloka. Men den rastlöshet vi kan uppleva är inte en ursäkt för att agera och att ta den lätta vägen ut.

Jag kommer att tänka på ett samtal jag hade med en vän under veckan. Det handlade om tro och disciplin bland annat. Min tanke är att vi någonstans behöver böja oss inför vår egen tro. Den kräver en lydnad som kan uppfattas som väldigt sträng och rigid. Runt omkring oss och i oss finns behov, vanor och ovanor av många olika sätt som det är så enkelt för oss att följa. Vi vet att vi får sota för det i efterhand, men just där och då är det så frestande att ge efter för enkla vägar.
Jag tänker även på berättelsen om Jesu lärjungar som både förrådde honom och förnekade honom. Våra rädslor är ett av de stora hoten mot ny början såväl som att stå upp för vår inre tro ochvåg våra inre mål. I det läget kan det tyckas att den lydnad som vår egen inre tro kräver av oss kan verka sträng, obekväm och även orättvis ibland. Men min upplevelse är att den till syvende och sist är nödvändig.

Och kanske är det så att det är nödvändigt för oss nu att förstå att vi behöver vara medvetna om vad som sker inom oss och inte bara agera ut efter det som är gamla normer och vanor. Är våra gamla drömmar och mål fortfarande relevanta eller är det en ny energi som nu behöver komma in? Kan det vara dags att reagera och agera på ett nytt sätt även om det är ett gammalt mönster som kommer emot oss?

Jag tänker också att det nu kan vara aktuellt att börja fundera över hur balansen ser ut mellan det inre och yttre? Fullmånen med dess förmörkelse befinner sig i Vågens tecken trots allt. Ett tecken som är känt för rättvisa och balans bland annat. Har vi rätt balans här? Klarar det yttre av att bära fram våra inre värderingar och tvärtom, bär vårt yttre helt andra kläder än vad vårt inre gör?
Jag tänker även på olika typer av relationer nu när vågen penslar på våra olika känslomässiga behov och funderar över balansen här emellan? Även här kan jag tycka att man kan prata om inre och yttre, är ditt hjärta med och pratar i dina relationer till exempel eller är det helt andra värdegrunder som styr och ställer?

Det finns många områden att dyka ner i när man börjar fundera över vad Vågen vill tala om för dig under denna fas.

Sabian symbol säger nu när månen är i 15 grader Vågen.

” Gå i cirklar.”

Ja då kommer vi lite tillbaka till det som detta inlägg började med. Att falla till föga och gå i gamla vanor. Och det är som sagt ganska lätt just nu. Månen i sig bär ju med sig denna energi, det spiral-498308_640gamla, minnen, vanor, beroenden etc alla ord som bär på en mening att göra det vi är bekväma med och som håller fast oss i det som varit. Och nu har vi denna symbol precis på samma grad som denna förmörkelse är. Att gå i cirklar. Att komma tillbaka till samma ställe. Att göra som vi alltid har gjort. Moment 22 alltså.

Här finns absolut både positivt och mindre positivt. Gå i cirklar har ju som allt annat inget värde i sig om vi inte ger detta till orden. Gå i cirklar kan vara en meditativ konst. Med vanor och traditioner kan du uppnå något mer och större än utan. Att göra samma sak om och om igen kan också ge dig en skicklighet som kan vara nödvändig. Men att gå i cirklar kan även innebära att vi inte kommer fram till något mål ( om inte målet är att upprepa samma saker hela tiden ), det kan då och då enbart vara slöseri med tiden eftersom det inte leder framåt om det är dit vi vill. Har vi ett mål är det också oerhört frustrerande om vi inte kommer fram, något vi inte gör om vi ger samma respons gång efter annan.

Vi kan också se det ur ett annat perspektiv och jag tänker på uttrycket att du aldrig kan gå ner i samma flod två gånger. Likadant är det kanske att gå i cirkel. För varje varv lär du dig något, du är inte densamma andra gången som den första etc.

Vid många tillfällen i livet lär vi upptäcka att vi har gått i cirklar och att vi också har ett behov av att göra det. När nu denna symbol dyker upp idag är det förmodligen dags att ta sig en funderare igen. Kan det vara så att du just nu är på promenad på stigen “moment 22”? Kan det vara dags att lägga visa vanor bakom sig och våga sig på ett nytt perspektiv att se på tillvaron?

Personligen tänker jag nu också tillbaka på hur denna månfas började och det gjorde den med en solförmörkelse med månen i fiskarnas tecken. Nymånen ger ju på många olika sätt tonen för hela månfasen och jag tänker nu på att det bland annat handlade om transformationer på lite olika sätt. Wounded Healer var ju även den med på ett hörn. Om tonen för måncykeln handlar om fiskarnas tecken och vad det sa under nymånen handlar det också om förändring. Inte bara en liten förändring som att flytta en stol till ett annat rum, utan mer om en rejäl förändring. En förändring av andra graden så att säga. Jag kan inte låta bli att tänka på att fisken även var symbolen för de kristna och allt vad de tankarna för med sig. Kanske är det dags för en grundläggande förändring angående hur vi ser på tron? Vem vet?

En riktigt härlig Påskhelg önskar jag dig som läser just detta!

Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Solförmörkelse, nymåne – vårdagjämning

solförmörkelseAllt detta och mycket mer. Astrologbloggarna är fulla av råd och härliga texter. Okända marker och nytt på gång menar man. En förmörkelse ska tydligen alltid handla om förändringar och okända marker hänvisas både till denna förändring plus till nymånen som är början på den nya månfasen.

Men här tar jag ett steg tillbaka och är ganska lugn på ett lustigt sätt. Jag tänker att mörkermånen är ju till för allt det här. Att samla sig, dra sig tillbaka och förbereda sig på att den nya fasen ska börja. Det är ju också här i mörkermånen som den nya månfasen på något sätt börjar. I avslutet bestäms början kan man kanske säga.

För är det inte så att om du tar medvetna val så finns det också glimtar av de konsekvenser man kan vänta sig med i detta. Vi kanske inte vet allt som ska hända och vi kanske inte heller kan veta hur, var och varför vi kommer att reagera och agera som vi gör men om vi här och nu är medvetna,,ja då känner jag att jag är nöjd och trygg med detta.

Månen är just nu helt mörk. Inte en strimma sol tillåter den att utsättas för. Och så är det ju också vårdagjämning. (som jag också har skrivit om här) Också här avslut och ny början och något som inte direkt syns med en gång. Vi somnar inte ena dagen då det är vinter och vaknar nästa när det är vår. Våren har redan börjat få plats i våra sinnen och den kommer lite mer dag för dag. Och visst är det så att vi förbereder oss. Vinterkläder hängs bort, åtminstone de allra tjockaste och vår planering ser lite annorlunda jämfört med hur de gjorde mitt i den mörkaste vintern. (Du kan även läsa mer om solförmörkelse här)

Vi har en möjlighet att tänka efter i den här perioden, vi har en möjlighet att spana framåt och nu när det är mörkermåne kan vi se längre fram än annars. Vi är i den sista graderna av fiskarnas tecken, det sista tecknet i zodiaken. Här har vi känslor ur alla möjliga och omöjliga perspektiv och nu också solen förmörkas av månen så kan man kanske rent symboliskt säga att vår medvetna jag skyms av vår omedvetna.

Nu är det verkligen dags! Kan det vara det som våra stjärnor säger till oss? Kan förändringen vara att det nu är dags att på allvar förstå hur viktigt de känslor är som ligger inom oss och skvalpar? Att verkligen uppleva vad dessa gömda känslor, tankar osv gör med oss och vilket agerande de skapar hos oss?
Om vi tar till oss detta redan nu, ja då finns medvetenheten om detta inom oss även när både sol och måne är mörka. Det är då verkligen en möjlighet att få vara aktivt med på den förändring som då väduren som det första tecknet i zodiaken för in oss i.

Astrologen April Kelliot menar att denna solförmörkelse i fiskarna kan ge oss ögonblick då vi kan transformera de sårade till healers. Och hon säger i samband med detta att fiskarna även viskar att detnewmooninpisces335 som behöver förändras först är den knutna näven och det härdade hjärtat. Ungefär samma mening fast i samband med saturnus (som nu går retrograd om några dagar) är Marianne Williamsons “välsignelse” som lät ungefär så här häromveckan.

“Må du bli lika uttråkad av dina historier som alla andra redan är.”

Fiskarna har som alla andra tecken sina goda och mindre goda sidor och en av de mindre goda kan vara att det finns tendenser till att gå in i en martyrroll. Å andra sidan finns det också en risk att man föraktar de som inte orkar och de som inte kan. Personligen kommer jag att tänka på hur vår försäkringskassa har byggt upp sina regler runt hur och när man kan bli sjukskriven. Här är det verkligen dags att tina upp härdade hjärtan och knutna nävar. Detta samtidigt som det är dags att titta på de historier vi berättar för oss själva och andra, gång på gång.

Finns det verkligen inget annat sätt att se på det? Har vi gett oss själva en chans och ger vi andra en chans?

Inom många områden behöver vi verkligen en förändring och personligen hoppas jag att när nu alla dessa händelser sker i fiskarnas tecken att det handlar om hur vi tänker och känner gentemot oss själva såväl som till andra.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; wikipedia, okänt

Fullmåne Jungfru

Perfectionists Fullmåne och det är dags att släppa taget om det som ska lämna den inre sfären. Det är dags att visa upp och låta världen ta emot det som bearbetats.

När Jungfrun sveper en filt om dig är det inte alltid lätt att släppa taget. Noggrant ska allt gås igenom. De egna kritiska ögonen stirrar skarpt på varje liten del. Nu kan detta bli till en dragningskraft mellan månen och solen. Det känslomässiga behovet färgas av jungfrun och det är fiskens tecken som solen befinner sig. “Vad som blir, det är vad som blir” säger fisken och det är inget som jungfrun i månen vill vara en del av. Nu behövs det balans, nu när månen i sig ger lust till känslouttryck av olika slag.

Rutiner visavi en upplevelse av det eviga och andliga. Jag kommer att tänka på något som pratades om på den föreläsningsdag som var den 21:e februari “Universal Heart”. Där pratades det om vetenskap visavi andlighet. Där hittar jag känslan av att det inom den vetenskap som vi är vana vid där styrs den av struktur, ordning och reda. Här finns raka linjer och stolpar du kan bocka av. Inom andlighet finns det oftast en inre visshet och en upplevelse som egentligen inte går att sätta ord på. Varje försök till detta gör att man plockar bort en del av det som den extra dimensionen.

För mig hör dessa två bitar ihop. För egen del är det i mångt och mycket strukturen och gränserna som skapar min möjlighet att upptäcka min inre värld och ger mig möjlighet att lyssna på den inre ton som först visar sig efter långt och idogt arbete med mig själv.

Att uppnå kontakt med sin själ är ett disciplinarbete. Det innebär struktur och andra egenskaper som mer eller mindre är något som vi kan förknippa med vetenskap mer än andlighet. Och personligen tror jag att vi haltar ganska ordentligt om vi inte får till ett bra samarbete mellan dessa två grenar. Trots allt sitter de på samma träd känner jag.

Just nu är det läge för det stora fullmåneskriket för min egen del. Har precis suttit och skrivit färdigt nästan hela detta inlägg, något som tar ganska lång tid eftersom det innebär en del funderande och mediterande över symboler, då allt jag skrivit bestämmer sig för att försvinna. Allt som är kvar är texten ovanför dessa rader. Själva inledningen som jag skrev igår. Knappen spara bestämde sig för att vara en raderingsknapp istället.

Det här är något som en hel del astrologer eller mån”kännare” säger är typiskt fullmånen. Vad du än gör…förlita dig inte på tekniska attiraljer under fullmånen. Faktum är att jag borde ha tagit varning av det som hände innan jag satte mig för att skriva här. Då satt jag och skrev ner en intervjuinspelning jag hade sparat på min telefon. Efter att ha tagit en kort paus så fanns inte inspelningen kvar. Puts väck! Inte något som är kul alls, framförallt då det är en artikelintervju.

dali-zodiac_virgo

Dali

Trots detta sitter jag nu här igen och försöker andas lugnt och börja från början med det som ska handla om fullmånen i Jungfruns tecken. Jag började skriva om jungfruns kritiska sinne vilket som alltid har både har goda och mindre goda sidor. Jag upptäcker att Kelly Elliott April, astrolog, även hon tar upp Jungfruns kritiska sida i sin blogg om fullmånen. Som alltid är det bra att vara medveten om hur stark denna delen av sig själv är. Tillhör den som är kritisk och har denna talang (som det är när man använder den positivt) vänt om och blivit en belastning?

Att vara kritisk innebär bland annat att man har en tendens att vara noggrann. Det ska vara ordentligt gjort helt enkelt. Perfektionism kan vara mellannamnet för de som har Jungfrun i en stark position i sitt horoskop och nu när månen färgas av detta kan behovet av finslipning bli överdriven. Men ett inre behov av att kritisera och se negativt på sin omgivning rent allmänt kan finnas med. Att det pendlar över och blir till en pessimistisk livsinställning och det är ju inte speciellt upplyftande. När jag läser Kellys inlägg pratar hon om hur det varit att ha vuxit upp med en mamma som använt sig av det kritiska ögat och visst är det tufft att då aldrig känna att man gjort något tillräckligt bra, att man inte har dugt helt enkelt.
Men Kelly pratar även om att det i detta kan finnas något man kan vända till positivt (beroende på känsloläge av den som varit kritisk förstås) och det är att det finns någon som tror att man kan mer än vad man själv tror.
Att det finns någon som ser en potential som man har inom sig som man inte själv ser. Att det ibland kan vara okey att inte nöja sig eftersom det finns mer.

Hm..det ligger mycket i det och som vanligt….balans. Om vi istället tar och tittar på Fiskarnas tecken som solen nu då befinner sig, det är ju trots allt fullmåne, så har ju de en oändlig förmåga att överse och förstå att saker/personer inte är perfekta. Vilket också detta har både goda och mindre goda sidor.

Nu när fullmånen är helt belyst av solen och båda tar en stor plats med sin energi är det nog det bästa tillfället du kan få att fundera på vilket förhållande du själv har till att vara kritisk. Medvetenhet! Som alltid A och O för mig.

Jag läser på en annan astrologsida att planeten Neptunus är i konjunktion med solen. Solen som är i Fiskarna och Neptunus som styr över Fisken. Och allt mittemot månen. 🙂
Kan vi kanske också räkna med lite luddigheter om man uttrycker sig med Jungfruns vokabulär? Neptunus skulle kunna lägga sig lite som en dimma över tillvaron, kanske kan man beskriva det som att sudda ut de vassa kanterna lite.

I övrigt är ju faktiskt fullmånen upplysningens tid. Det är då, här och nu som det där AHA-ögonblicket kan dyka upp. Något kan lysas upp i vårt omedvetna och vandra upp i det medvetna nu när månen tillåter solen att lysa upp hela ytan. (Åtminstone den del vi ser.) Men något kan även dyka ner utifrån eller från en annan del av vårt sinne och landa inom oss.

När detta något börjar känna sig som hemma kan det visa sig för oss utan fullmånens hjälp. För det är så att de insikter och de AHA-ögonblick som kan komma nu, de behöver nödvändigtvis inte visa sig precis nu. Det kan ta ett tag innan vi själva upptäcker att något har hänt. Något är förändrat som gör att vi kanske ser saker ur ett annat perspektiv, eller vi tar beslut utifrån andra grunder, eller låter bli att göra sådant som har varit som en vana. Ja, det finns oändliga variationer på hur detta kan manifestera sig.

Fullmånen är inte heller den tid som är bäst för ett “icke-agerande”. Nu har vi ett behov av att uttrycka oss. Vi vill bli hörda och det kan vara så att vi blir hörda också. Det är inte för inte som mångalen är förknippat med fullmånen. Vilda idéer och yra uttryck kan komma om vi inte tänker efter före. Och det finns inga rätt eller fel i detta. Däremot kan det finnas rätt eller fel omgivning när vi gör detta.

Det finns de som menar att det finns belägg för att man kan bli mångalen under fullmånen och de som säger att våra vårdinrättningar har mer patienter under fullmåne än annars. Nu har de gjort en undersökning av detta och vad de har kommit fram till är att man inte kan bevisa att det ser ut. Men även om man inte kan bevisa det utifrån de kriterier som de använder sig av finns det inget som säger att det inte är lite stökigare på våra mottagningar under den här perioden. Oftast finns det alltid något som har skapat ett uttryck som lever kvar.

Man har ju bevisat att det är sant att man har svårare för att sova under fullmåne. Och vad innebär inte det för frustration för alla de som verkligen behöver sin nattsömn. Man kan bli galen för mindre saker. Det är ju inte heller alla som vet hur de ska hantera material som dyker upp från vrån som vanligtvis befinner sig i djupt mörker. Om dessa är det som är belysta kan det självklart ställa till en hel del för vårt nervsystem.

Nog om detta. Sabian symbol för 15 grader Jungfrun (som månen befinner sig på) är:

näsduk

En fin broderad spetsnäsduk.

Det är inte speciellt vanligt med de där näsdukarna längre. Jag kommer ihåg att jag hade en fin vit liten broderad näsduk som ingick som attribut när man konfirmerade sig. Min morfar hade näsdukar kommer jag ihåg men de var mer rutiga och rejäla sådana. En fin liten broderad näsduk är egentligen mer för prydnad än för aktivt bruk. Förr kunde man ha en liten skvätt parfym på den för att kunna sprida lite väldoft eller vifta sådär graciöst med den framför näsan. Framför allt när man låtsades vara lite förskräckt av ett agerande eller uttalande. Du har väl också sett de gamla filmerna och känner igen det jag pratar om?

Inte heller var de speciellt praktiska för att torka tårar i överflöd. De var mer för att dutta bort några eventuella krokodiltårar med. Trots att de egentligen inte gick att använda som en praktisk näsduk la man ner otroligt mycket jobb med att brodera på dem. Många satte dit sitt monogram på dem och det var jätteviktigt att näsduken kom med. När jag sitter här och skriver kommer även ett minne upp från förr. Min mamma dog när jag var ung och när jag var tillräckligt gammal fick jag en handväska som hon hade virkat till sig själv. När jag öppnade den fanns där en liten näsduk i. Den var inte broderad men den var ganska liten och nätt. En liten tår och den var blöt. En liten nysning och den gick inte att använda mer.

När jag funderar över hur detta kan säga mig något om denna fullmånefas får jag upplevelsen att det kan handla om just “krokodiltårar”. Hur mycket av det vi tar emot eller sänder är den äkta varan? I vilka spel deltar vi, medvetet eller omedvetet? Å andra sidan..hur mycket tar vi hand om de subtila aspekterna av livet? De som sätter lite guldkant på tillvaron och som egentligen bara kan ta hand om en liten del av det praktiska? Och…precis som jag fick upp ett minne när jag nu sitter och skriver om detta kan en näsduk ha ett alldeles speciellt minne. Jag tänker på näsduken jag hade instucken i min vita lilla psalmbok. Det blir också en symbol för ett minne, något som kan påminna oss om varandra.

Då slutade som ett ganska långt inlägg ialla fall det här och jag hoppas att du hittar lite matnyttigt bland de symboliska tankarna som jag har satt på pränt här.

Ha en fin fullmåne!

Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder: Dali och bubblesluxury

Mörkermånen – Vattumannen

supermåne

Mörkermåne – Supermåne – Nymåne

Inte en enda liten skärva kan du se om du kikar upp mot månen, helt mörk och som supermåne även nära jorden i sin bana och som nymåne bär den på potentialen till denna måncykels ljus.

Att rensa ut och göra sig klar inför nästa måncykel kan minst sagt vara ganska emotionellt. Det är inte alltid enkelt att släppa taget om något vilket förmodligen är anledningen till att vi går omkring och bär på allt det där vi inte vill ha.

Då kan Vattumannens måne vara till hjälp. Vattumannen som är i opposition av lejonet som man kan säga gör sig känd för att fokusera på en person, jaget, vilket betyder att vattumannens fokus är på kollektivet, på gruppen. I samma anda kan man då säga att lejonet är definitivt mer känslomässig medan vattumannen är klart kyligare i sitt temperament. Och att vara kylig och släppa tankarna på sig själv kan vara till god hjälp när det kommer till att släppa taget om gamla vanor, ovanor och rent allmänt sådant vi inte vill bära på. Bara för att månen nu blir påverkad av vattumannen innebär det naturligtvis inte att vi alla plötsligt går omkring och är känslolösa men vi kan i vissa fall få lite hjälp på vägen.

Chani Nicholas, astrolog menar att denna aspekt av vattumannen kan hjälpa oss med att göra de nödvändiga förändringarna i vårt liv utan det blir alltför kladdigt rent känslomässigt. Och kanske kan det finnas risk för det just den här mörkermånen. Hur ser du på ditt liv…är en fråga som inte brukar vara utan känsla.

En annan astrolog, Chad Woodward, säger något som jag själv tycker är riktigt bra. “För egot finns det en rätt väg och en fel väg eller en mindre eller mer idealisk väg att gå. Men för själen så ger oss erfarenheterna oss lektioner och alla våra val leder oss slutligen till helhet.”

Vilken härlig möjlighet för oss att kommunicera med vårt ego och även att hitta ett verktyg för att hantera det krig som jag tycker en del för med sina egon. Kanske kan man säga att det är inte “kört” för att du valde den “rätta” vägen enligt egot, det kan ta längre tid att bli hel men det omöjliggör inte detta.

Samma astrolog menar att denna mörkermåne/supermåne/nymåne ger en möjlighet till ett paradigm skifte på ett personligt plan. “Kan vi trotsa vår rädsla för att se vad som finns bakom slöjan av våra illusioner? Kan vi lita på universum att den ger oss de erfarenheter som behövs för att främja vårt evolutionära tillväxt?” – Chad Woodward

Men detta är inte de enda astrologerna som pratar om att denna måne skulle handla om att ta tillvara på den “nya” energin, många menar att vi behöver vara öppna för det oväntade. Och en del menar även daliatt vi behöver passera genom det gamla för att nå det som är nytt.

Att denna nymåne startar upp på 1 grad vattumannen talar ännu mer om hur viktig den kan vara. I början på tecknet som i sin tur pratar om ny början, om innovationer och initiativ.

1 grad vattumannen är enligt Sabian symbol:

An old Adobe mission in Californa

Hela symbolen lyder så här: an old Adobe mission rests in the shelter of the Californa hills ands seems as ancient as the Mountains behind it.

Något som binder det nya med det gamla. Och börjar man fundera lite över symboliken som sådan hittar du både det som kan vara ljuset men också skuggan i detta.

Här har man alltså byggt upp en byggnad av de material som naturen gav dem. En byggnad som hade som syfte att sprida en mission, en förmodad ny religiös väg. Med tanke på hur historien har sett ut kan man tänka sig att de i sitt tycke ville sprida civilisationen vidare. Här hade man hittat nya områden där de kunde föra ut ett andligt budskap. Skuggsidan av detta kan vara att detta ledde till dogmatiska läror, att köra ner sin egen sanning i halsen på andra, indoktrinering, att tro att man har det enda svaret och den enda och rätta sanningen.

Och hur ska vi kunna läsa ut något av detta för denna måncykel och för vårt personliga liv? Mina funderingar vandrar iväg till att det vore förnuftigt att se på det som jag har med mig men inte att låta detta göra mig blind för det nya som kommer. Kanske kan jag bygga något nytt av det naturliga material som finns runt mig, att låta detta nya vila mot den erfarenhet etc som jag redan bär på och låta detta blir till ett hus där flera kan umgås. Trots allt vänder sig vattumannen åt det kollektiva, mot grupper och lämnar jaget bakom sig. Alltså bygga något nytt som främjar fler än mig själv.

Häromdagen skrev jag att jag upplevde den här månfasen som väldigt speciell och inte har den känslan blivit mindre nu. Lyssna på din intuition vill jag säga, lås inte fast ditt medvetande vid något som redan varit och som borde ha försvunnit för länge sedan. Detta är ett fantastiskt ögonblick för dig att göra något du kanske inte vågat förut. Att se det som du aldrig har sett och ta emot det som förändrar.

 

Fullmånen i kräftan

dali-zodiac_cancer Fullmånen i kräftan och vi pratar om tecknet där månen hör hemma.

Månen själv är den som håller sina vakande tentakler över kräftans tecken. När nu månen knackar på dörren blir det alla de välkomstbeteenden som vi kanske upplevt i familjen själv eller så har vi sett dem i de typiska familjefilmerna.
Alla pratar i munnen på varandra, kramar om, fnissar och gråter en skvätt. Men även det typiska brummandet och den försiktiga klappen på ryggen av någon man egentligen är “ovän” med inklusive de sneda blickarna från den som man ordentligt är i luven med.

Allt är mycket helt enkelt, både av glädje, sorg och ilska. Och allt handlar om hemmet med allt vad det innebär.

Hemmet som ska vara trygghet och säkerhet. Hemmet där vi ska kunna vara och/eller hitta vår balans. Den upplevelse som vi under hela vårt liv strävar efter. Oavsett om vi någon gång har haft den eller ej.

Efter ett tag går vi omkring i det här stimmet och stojet. Så otroligt härligt o roligt att återses igen. Mycket att prata om och ta igen. Alla snurrar runt överallt. Det finns mycket att visa och alla ser inte utan är upptagna med att prata med någon annan och då behöver vi visa igen. Rösterna surrar och skratt höjer volymen men jämna mellanrum.

Och plötsligt står vi där i köket och funderar på vad som hände. Vi älskar denna rörelse och vi älskar vår familj men egentligen just nu skulle vi bara vilja ha den upplevelsen där vi sitter alla lugnt o stilla vid brasan och alla lyssnar på en person i taget. Vi vill ha det där som är mysigt, hembonat och alla ler…inte hysteriskt på något sätt.

Och nu just i den här stunden kan fullmåneinsikten ramla ner…det är inte omständigheterna som gör det stressigt det är vårt sätt att se på det eller med andra ord..vilken föreställning vi har av hur det ser ut när det är tryggt och lugnt.

Vad är det som gör att vi låter allt det materiella eller yttre hindra oss från att uppleva den inre frid och trygghet vi vill ha? Vad är det som gör att vi låter en skapad bild vara det som bestämmer när vi är trygga eller ej?

Fullmåneinsikten handlar om att det inte finns något som ligger i vår väg att finna detta inre hem eller den trygghet vi längtar efter. Vi ser inte att vi låter vår omgivning vara vår spegel. Om vi bara tillåter oss själva kan det också vara så att detta virrvarr av händer, fötter, skratt o gråt är vägen in till den lättnad vi får när vi hittar vårt inre centrum, vårt hem. Precis som yttre ljud när vi mediterar kan vara ett verktyg för att komma djupare i kontakt med sig själv.

Med kräftan kommer behovet av att omge sig med “familj” och “trygghet” och kanske då också med behovet av att hålla fast vid det som varit, hålla fast vid minnen och hålla fast rent generellt av allt som skulle kunna ge lite säkerhet i livet.

Att hålla fast kan även vara ett sätt att växa. Vi väljer alla ett sätt som vi lär oss på, ibland mer eller mindre smärtsamt naturligtvis. Ett kräftbeteende skulle nu i fullmånen kunna vara att hålla fast i något som är känslomässigt smärtsamt. Att älta samma sak om och om igen skulle kunna påminna oss om beteendet av den organism som småningom blir den fulländade pärlan. Det skaver och skaver inne i ostronets skal, fram och tillbaka för att till slut vara denna vackra glimrande pärla.

När fullmånen blir speglad av kräftan kan den få oss att bli en aning överdrivna i vårt beteende och det gör att det kan bli ett överflöd av känslor, eller överflöd av ord eller tvärtom inga ord alls (vilket är överdrivet det också). Det innebär att om vi fortsätter att älta, om vi fortsätter att skava och inte öppnar det här ostronet och ser vad det har blivit av det, då har vi missat något. Vi har fastnat i det där yttre perspektivet och inte låtit oss själva förstå att vi behöver se saker ur ett annat perspektiv.

Vi skulle kunna, om vi är lite alerta, få ögonen på vad det är i vår personlighet som ligger under ytan eller som är framme i vårt vardagsliv som lätt kan bli överdrivet just nu.

Med fullmånen i kräftan kan vi plötsligt upptäcka att vi verkligen tillhör det där vattenelementet, eller så upptäcker någon annan det om vi är för mycket inne i dynamiken. Vattnet kan spegla sig i allt som dyker upp och det gäller sannerligen kräftmånen också. Känsligt och intuitivt kan den plocka på sig de mesta och när man känner igen något, ja då kan fördämningarna brista. En kräfta kan lätt finna att den agerar kurator eller psykolog. En kräfta behöver “ta hand om” för att må riktigt bra och detta kan plockas fram hos oss själva när månen nu är som intensivast. Det finns också en risk med att vi speglar oss i andra så till den mildra grad att vi inte vet vilka vi själva är längre precis som det finns risk att vi tappar bort oss själva på grund av att vi agerar som om våra axlar är till för alla andra att gråta ut på.

Du kan läsa mer om kräftan och Hermes som är den som styr tecknet enligt den Grekiska Hellenistiska zodiaken här och även här som handlar om mörkermånen och kräftan.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; Dali, wikipedia

Upprörda måntecken

Jag hittade en sida på tumblr som jag gärna ville dela vidare men tyvärr verkar inte det fungera eller så är det bara jag som inte kan få till det helt enkelt. Jag har därför kopierat inslagen men det är inte jag som har skapat detta. Sidan hittar du på http://astr0–babe.tumblr.com/

Temperament och en upprörd måne i olika tecken:

Månen i väduren:

väduren upprörd

 

 

 

 

 

 

 

 

Månen i oxen:

oxen upprörd

 

 

 

 

 

 

 

 

Månen i tvillingarna:

tvilling upprörd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Månen i kräftan:

kräftan upprörd

 

 

 

 

 

 

 

Månen i lejonet:

lejonet upprörd

 

 

 

 

 

 

 

 

Månen i jungfrun:

 

jungfrun upprörd

 

 

 

 

 

 

Månen i vågen:

vågen upprörd

 

 

 

 

 

 

 

 

Månen i skorpionen:

skorpion upprörd

 

 

 

 

 

 

 

 

Månen i skytten:

 

skytten upprörd

 

 

 

 

Månen i stenbocken:

stenbocken upprörd

 

 

 

 

 

 

 

 

Månen i vattumannen:

vattumannen upprörd

 

 

 

 

 

 

 

 

Månen i fiskarna:

fiskarna upprörda

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: http://astr0--babe.tumblr.com/

Mörkermåne -Vintersolståndet

dali-zodiac_capricorn

Mörkermåne och Vintersolstånd.

Det är årets kortaste dag och samtidigt det dygn då vi upplever att solen vänder tillbaka. I natt har vi vintersolstånd, vilket innebär att det nu uppstår en stillhet. Mytologiskt pratar man om att solen nått gränsen eller väggen och inte får lov att fortsätta sin väg framåt. När den kommer till stenbockens stjärntecken är det signalen att det nu är dags att stanna till, stoppa och efter ett tag vända åter.

Det finns gott om myter och berättelser om vintersolståndet, en del sätter ihop det med midvintern och andra menar att den har med Jesus födelse att göra. Efter stillhet i tre dagar rörde sig solen åter igen den 25 december, ett datum som förknippas med Sonens födelse, ljusets födelse. Tittar man bakåt så finns traditioner och ceremonier i många kulturer. Jag tycker många är intressanta men det som fångar mig just nu är det här med stillhet som jag skrev om i det förra inlägget.

Kanske är det personligt att det är jag som söker stillhet för att finna liv och kreativitet eller så uppfattar jag något från vårt kollektivt gemensamma medvetande.
Jag tycker mig höra lite var stans ifrån att det finns ett behov av att stilla sig, inte bara att sätta sig då och då utan att faktiskt stilla sig en stund. Ett behov av att hitta tillbaka till sin andning, ett behov av att lyssna både till sitt hjärta men även till andras hjärtan. Vi rusar runt utan att märka av varandra mer än att vi studsar i någon som plötsligt stannat framför oss.
Samtidigt som vintersolståndet, eller närmare bestämt ca 2 timmar efter, har vi den punkt som brukar kallas nymåne. Det betyder att även här kommer det ett stopp och det blir stilla. Det är alldeles nödvändigt att vi har ett tillfälle där det är totalt stilla innan något kan vända om igen. Vid nymåne börjar månen återigen sin förberedelse att reflektera solens strålar igen. Men vi kommer inte att märka av det ännu på någon dag eller så. Det är fortfarande mörkermåne energi som vi påverkas av även om nymånen nu börjar ta plats. Energin blir lite annorlunda ju närmare vi kommer punkten till att vi kan se solen lysa upp en lite skära av månen igen men den bär med sig den gamla Visa energin.

Mörkermånen som sådan är ju också en period som är starkt påverkad av framtiden. De som är födda under den här fasen är oftawinter_solstice inriktade på framtiden och det är inte helt ovanligt att de har framtidsvisioner och/eller drömmer om sådant som kommer att ske. Är man född här brukar man kunna släppa taget om den logiska hjärnhalvan då och då och enbart ha tillit till sin intuition för den brukar stämma för det mesta.

Denna nymåne inträffar i stenbockens tecken. Och det är inte första gången i år som den gör det. Den 1 januari i början av året gjorde den detsamma. Månen och behoven färgas av stenbockens energi kan man säga. Personligen är jag född med månen i stenbocken och under mörkermånefasen så detta är en tid som jag känner mig hemma. Det är en del som anser att stenbocken är en av de minst känslosamma tecknen i zodiaken, de är ju ganska rationella, hyfsat målmedvetna och ambitiösa. Men säger jag som är stenbocksmåne…att inte vara känslig är något jag inte känner igen mig i. Om man också tar och tittar på stenbockens stjärntecken så ser man att det är en stenbock med en fisksvans. Här finns förmågan till att vara i det rationella praktiska sinnet såväl som i den djupt känslosamma världen.

En stenbock kan dock ha lite svårt med tillit och tycker ofta att den kan klara sig själv och arbetar gott på egen hand. Ett av skälen till att det skulle kunna se ut så kan du hitta om du läser på den Gud som enligt den Grekiska Hellenistiska zodiaken skulle vara stenbockens härskare. Hephaistos-formen och lite mer på denna fast det är fullmåne Hephaistos – stenbocken.

Med mörkermåne/nymåne och vintersolstånd och detta i stenbocken kan jag tycka att detta är en helt fantastiskt tid att sätta mål och ta fram visioner för framtiden. För det är ju nu i mörkermånen som vi behöver lyssna på den visa rösten inom oss som säger att vi behöver släppa taget om vissa saker för att kunna välkomna något annat. Om vi lyssnar till stenbockens behov av att ta ansvar, att vara förankrade på den jord vi står på samtidigt som vi har halva delen av oss i den värld som styrs av vårt omedvetna och som är färgat av vårt känsloliv kan det inte bli annat än bra att plocka fram visioner och mål.

Ta med dig dina drömmar, känslor och tankar och bär dem med dig ett tag. Det är fortfarande stillhetens tid och det är också nu vi välkomnar vintern. Även om detta är en dag då vi firar solens återfödelse är det trots allt vinter. Det är nu vi behöver titta hur naturen beter sig. Titta på björnen som vänder sig inåt och går i idé. Symboliskt kan man säga att detta är tiden strax efter midnatt. Det är drömmarens tid. Tid att lägga sig för att vila och ta till sig den näring och den sanning som kommer djupt inifrån dig själv.

För mig är detta en viktig tid för jag tror på att min intention kan göra underverk. Jag tror på den helhetsupplevelse jag får när jag praktiserar något som har en stor betydelse för mig. Jag tror på att jag kan förändra det i mitt liv som jag behöver förändra och jag tror på min möjlighet att släppa taget om det jag inte behöver längre. När jag stillar mig och får kontakt med det som mitt hjärta vill tala om för mig då upplever jag också den nödvändiga kreativitet för att kunna få en vision för framtiden. Och att ha visioner för framtiden tycker jag är viktigt för att kunna släppa taget om det jag länge hållit fast vid. Och detta att balansera mellan det som varit, det som är ärvt med det som kommer att komma – det är mörkermånen. De nycklar du får under de stilla ögonblicken är värda så otroligt mycket för ditt välbefinnande.

Sabian symbol för månen 1 grad stenbocken säger:

An Indian chief claims power from the assembled tribe.

 

Att begära kraft/makt ifrån sin omgivning. Ja, det ligger nog mycket i det känner jag. Framförallt när det står en indian chief. Jag är inte speciellt insatt i den kulturen men min upplevelse går direkt till att en indian chief gjorde sig förtjänt av sin plats som chief. Här fick man visa att man kunde leda, ge råd och även att döma när så behövdes.

ljusFör mig pratar denna sabian symbolen om att kräva den respekt och rätt från omgivningen som man har gjort sig förtjänt av. Eller mer att visa upp sig själv i sin omgivning så att man markerar de områden man är bekväm och har kontroll i. Det kan också vara en påminnelse om att vi behöver fundera över meningen. Har jag nu gjort det jag behöver göra för att kräva den plats jag vill ha?

Så varför inte tända ett ljus, fundera på vad det är du går omkring och bär på som du inte längre behöver. Det som är tungt och som du är så van vid att du inte längre kommer på tanken att släppa taget om det. Skriv ner detta på en liten lapp. Ta kontakt med ditt inre och låt visioner och mål dyka upp i ditt sinne. Hur blir det om du släpper taget om det du valt nu, känns det som om det blir lättare eller har det ingen betydelse? När du har hittat rätt känsla och rätt lätthet i din kropp, – ta din lapp och bränn upp det du vill släppa. Låt en tacksamhetens tanke följa med, för det du burit på har varit med och format dig till den du är idag.

 

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder; Salvador Dali,

Mörkermåne – Skytten

Skytt3Mörkermåne i Skyttens tecken.

Vi befinner oss i tiden då månen ber oss titta på de behov av vila och kontemplation som finns. Detta är inte tiden då vi mår bäst av att ge oss iväg på nya äventyr hur mycket än Skytten skulle vilja göra det. Jag har skrivit om Skytten i fullmånen här i bloggen och om du läser den kan du få ännu mer kött på benen när det gäller egenskaper och upplevelser som kan bli aktuella just nu.

Sabian symbol för månen i skyttens tecken säger:

Pensionerade armé veteraner samlas för att återuppväcka gamla minnen.

För mig blir den här meningen som en bild för en del av den energin som vi befinner oss i just nu. En bild av ett återuppväckande av gamla minnen från förr. Minnen av händelser och av de som jag en gång tillbringat tid, äventyr och umbäranden tillsammans med.
Har du kanske mött någon som väckt upp något inom dig, positivt eller negativt? Eller det kanske till och med är så att du tycker att du hela tiden möter samma diskussioner, samma ämnen som tragglas om och om igen?

Som alltid finns det många olika perspektiv att se saker ur och som vanligt är det vi som väljer att se det positivt eller negativt.
När jag sätter mig in i min symboliska bild som jag får av den Sabianska symbolen för denna månad då dyker det upp minnen från grupper av människor från förr. Grupper där jag har befunnit mig i på grund av att vi har värderat samma saker, trott på samma saker och strävat att nå samma mål. Alla har vi varit olika men ändå delat något gemensamt.
Jag kan tänka mig att om vi möttes idag så skulle vi upptäcka att vi alla har utvecklats åt lite olika håll. Men det kan också vara så att jag skulle upptäcka att här fanns något som jag idag kanske saknar. Kanske finns det något som behöver komma upp till ytan igen och som man behöver göra något åt? Något som inte bara har med de personliga målen att göra utan mer berör mål i ett större perspektiv?
Skytten har ju en tendens till att vilja mer, vilja globalt och inte bara lokalt. Jag tror jag tar med mig den tanken in i mig själv nu när månen inte speglar sig i solens medvetande ljus.

Jag väljer också att fundera vidare över dessa armé veteraner ur ett annat perspektiv. Det kanske inte bara handlar om att träffa gamla vänner och att väcka minnen utan kanske också om att slåss för något som är värt att slåss för. Personligen tror jag inte på att slåss i den bemärkelsen men visst är det så att jag nog är beredd att försvara mig. Oavsett vad man tycker om våra förfäders sätt att agera under historien så har de följt den tidens norm för att kunna försvara sig och att utvecklas. De har slagits för att det ska kunna bli en bättre morgondag.
Kan det vara så att månen idag vill påminna oss om detta? Har vi glömt bort att det går att förbättra, att “slåss” tillsammans med andra för att ge våra efterföljande ett bättre liv? Ber månen oss att fundera över var vi själva står i detta? “Slåss” vi för någon annan och inte bara för oss själva? Finns det något här som jag kan släppa taget om, ett mönster som behöver lösas upp? hecate3
Ja, det finns många tankar att tänka.

Vi lämnar nu Skorpionen och det är dags att ta de lektioner vi fått och överlämna dessa till Skyttens mer eldiga energi. Jag läser i Kelly Roseanos astrologiblogg att om vi inte kan se oss själva klart, både det goda och det dåliga, ja då har vi missat Skorpionens läxa. För att Skyttens pil ska kunna träffa rätt mål behöver vi först veta vilka vi själva är. Vi behöver vara sanningsenliga mot oss själva och prata ett klart och kanske också smärtsamt språk med oss själva. Den gamla Visa kvinnan är denna rätta mentorn för detta. Skyttens sökande efter sanning kan hjälpa oss att bestämma om vad det är vi nu behöver släppa taget om och vad det är vi behöver behålla så att de mål som ska födas med hjälp av nymånen får den bästa starten.

Skyttens sanningar kan även vara en grogrund för sura miner och bråk. Framförallt då skytten gärna vill ha saker utifrån sitt sätt att se. Mörkermånens Visa kan hjälpa dig att säga sanningar rakt utan att för den sakens skull köra ner dem i halsen på andra.
Vi behöver lära oss att kommunicera på ett sätt som gör att alla känner sig hörda och respekterade. Ska vi då också kämpa för samma sak är det viktigt att det inte är någon som kör över andra eller rättare sagt att de känner sig överkörda.

Skytten är ju visionären och denna egenskap kan vi få god hjälp av, framförallt under nymånefasen, men vi behöver även den egenskapen när vi tar hand om det djup som finns inom oss. Och om det mörker som vi behöver vandra i för att komma fram till detta nymåneljus. Livets mening sysselsätter Skytten. Ja nästan så att man kan säga att det är ledorden. Detta gör att filosofiska frågor som, Vem är jag? Varför är jag här? och Vart ska jag? är naturliga för Skytten. Och det är frågor vars svar finns långt inom oss själva. Vi behöver se de skuggor som faller bakom och framför oss för att kunna närma oss några svar.

Ett heligt krig?

Det finns ju naturligtvis även andra planetkonstellationer som påverkar även under en mörkermåne. En astroblogg jag läser säger: Nu finns receptet för expansion, optimism och självsäkerhet men det kan också vara ett recept för impulsivitet, rastlöshet, aggression och en känsla av att vara mer helig än du är.

Jag tror också på att detta kan vara åt båda hållen. Och för att gå tillbaka till sabian symbol och de pensionerade veteranerna så kommer jag också att tänka på de heliga krigen som förts. Och visst har skytten de här tendenserna också. Vi kanske behöver vakta på just den där energin som säger oss att vi har det rätta svaret och det är vi som vet vilken väg som är rätt. Stanna inte till i de “lägre” frekvenserna under mörkermånen och för all del även nymånen, försök gå vidare så du kommer ur den jagfixerade sfären och tona längre ut.

Chiron_instructs_young_Achilles_-_Ancient_Roman_frescoDen sårade healern Chiron står tydligen helt still under den här månfasen. Den fortsätter vidare först om 1 1/2 dag. Det sägs att när en planet står still då arbetar dess arketypiska energi mer kraftfullt än annars. Och Chiron är ju verkligen i samklang med skytten. Det är ju Chiron som står som symbol för tecknet. Lite mer om Chiron kan du även läsa om här.
Just nu och här kan man väl då säga att det kan vara de djupaste såren och den största smärtan som kan göra sig påmind. Att vara älskad, att bli sedd och att vara accepterad kan vara teman som dyker upp i dina tankar och känslor. Men vilken möjlighet! Just nu och här då vi har en möjlighet att släppa taget.

Gör din egen mörkermåneceremoni.

Bjud in din äldre Visa för att göra dig sällskap. En Gudinna som kan jobba som din mentor kan vara Gudinnan Hekate. Ta sällskap av henne. Skriv upp det du vill bli av med på små lappar. Var nu ärlig och seriös mot dig själv. Tro inte att något försvinner utan handling. Utveckling kräver disciplin.

Tänd några ljus och nu när du väljer att bränna upp det som du inte längre vill bära….tänk på att det förmodligen har lärt dig massor. Det finns säkert en anledning för tacksamhet också.
Ur askan kan sedan det nya växa. Som fågel Fenix kan skytten nu sikta mot högre mål.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: BIlder: wikipedia, Kelly Roseano, dre more...

Fullmåne i Oxen

taurus___llewellyn_worldwide_by_juliedillon-d5rzfz5 Fullmåne i Oxens tecken

Månen ber oss att reflektera. Reflektera över de omedvetna såväl som medvetna känslomässiga mönster vi bär på. Månen är det som bär vår gårdag inom sig och med detta menar jag också de tankar, minnen och släkten som finns. Vi kan hitta våra tankar och känslor runt vår modersbild likväl som bilden av oss själva som moder/omhändertagande part i vår måne. Och nu färgar alltså Oxens tecken av sig i denna fullmåne.
Oxens tecken där man pratar om att utforska värderingar och prioriteringar. Här lägger vi vikt vid våra talanger och resurser, detta är Jordtecknet framför allt. Det innebär att vi tittar på vår naturliga kontakt med jorden, med trygghet och säkerhet.

På bilden här till vänster ser du en del av den symbolik som kommer med oxens tecken. Ett tecken som vi förknippar med våren och grönska, med fruktbarhet, generositet, njutning och sensitivitet. Och visst blir vi då och då vaggande in i trygghet då vi ser bilden av lantbrukaren som lugnt gräver i sina land, som ser till att vi får föda och näring.

När månen går in i fullmånen i oxens tecken så befinner vi ju nu oss mittemot skulle vi kunna säga. Nu avslutas den period då vi sår och plöjer, det är tiden för avslut och att vi går in i mörkret.

Det innebär ju trots allt inte att vi inte har en trygghet och säkerhet under denna månad. Oxens måne blir oerhört lycklig då vi kan dra oss tillbaka in i ett hem som vi fyllt av lustfyllda grytor som värmer i kylan. Där ljuset speglar sig som flämtande lågor i fönstret och där trivseln gör att vi spinner då vi sjunker ner i fåtöljen.
Jodå, oxen kan allt hitta det som den behöver här och nu. Bara den inte behöver skynda sig och att göra saker utan att få fundera på det. “I all hast” rimmar inte alls väl med detta tecken som kan vara väl så istadig. Nej, oxen vill smaka, röra och höra utifrån sina sinnen. Sinnen som vill njuta. Att ha bråttom och ta hastiga beslut rimmar inte alls med njutning för många oxar.

När vi börjar fundera på oxens arketyp kanske vi också behöver fundera över det där med trygghet och säkerhet och hur vi ser på detta. Vad är det egentligen att vara trygg och säker? Är det egendomar och saker som ger oss detta?
Kanske kan månen i Oxens ge dig en bit av din sanning och var du hittar ditt behov av säkerhet tillfredsställt. Och varför då inte undersöka det som jag själv tycker är så oerhört viktigt, dina värderingar.
Kan vi hitta det vi verkligen värderar med livet och det som vi anser är absolut viktigast och leva utefter detta, ja då tror jag att vi hittar en del av vår trygghet.
En månoxe har ett stort behov av att vara i kontakt med jorden, att känna sig i balans med det som jorden står för enligt den personliga uppfattningen. Det kan handla om att vara i kontakt med jordens rytm såväl som den egna fysiska rytmen. Sova gott, äta ordentligt och röra på kroppen kan vara sådant som gör att man mår riktigt bra. taurus johfra

Och visst kan det bli gott med denna fullmåne med Oxens egenskaper nu. En stunds vila om vi klarar av att hålla i fullmånens behov. Solen som är mittemot är i skorpionens tecken och dessa är ju också mittemot oxens behov. Skorpionen drar sig inte för att förändra och ge sig in i konflikter. Drag som står mittemot varandra vill ha uppmärksamhet båda två.

Jag kommer att tänka på Gudinnan Afrodite (härskare över oxen) som tillsammans med Guden Ares (härskare över Skorpionen) fick Gudinnan Harmoni.

På bilden här till vänster ser ni Jofhra Bosschart bild av oxen som astrologiskt tecken. Och om symbolerna får råda så ser åtminstone jag att kvinnan som kommer in på en oxe som Afrodite. Stjärnan Venus lyser på himlen och hennes favoritdjur duvan leker ovanför hennes huvud. Du kan se rosen på flera ställen i bilden inklusive som en krans i hennes hår. Och visst är det så att det är när det finns jämvikt mellan kärlek och krig som vi uppnår harmoni? Det finns även andra Gudinnor som hon kan liknas vid och det var ju också ganska vanligt att de olika Gudinnorna fick ärva varandras egenskaper eller liknande varandra beroende på vilken kultur man befann sig i.

Om du tittar längre bak i bilden till vänster kan du också se Översteprästinnan från Tarotleken. Detta är ett kort som korresponderar med oxens tecken. Om du kikar lite närmare på bilden kan du se samma symbol på hennes huvud som Gudinnan Hathor hade. Vid hennes fötter hittar du månskäran och på sidorna de två pelare som även dessa har en inneboende symbol som passar ihop med oxens tecken. Pelarna Boaz och Jakin. Styrka och istadighet med närvaro och fokus.

Så just nu i fullmånetid kan det vara dags att ta fram oxens behov av att lyssna på sinnenas språk. Att låta skorpionens behov vila på marken, med svärdet/taggen i en fredlig position. Att vila i njutningen av att det är dags att visa upp och föda det som vuxit. Att lyssna på de sånger som väcker lust och njutning och att smaka på det ger gommen den upplevelsen som fyller själen.

 

 

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; Jofhra Bosschart, Julia Dillon