Mörkermånen

Nymåne – Solförmörkelse – Jungfrun

Date: September 11, 2015
Author: malou
Categories: Astrologisk symbolik, Månen, Mörkermånen, Nymånen
Comments: Leave a reply

 

PerfectionistsMer än en gång har jag märkt av Jungfruns egenskaper inom mig, Jungfrun ståtar som min accendent och kanske är detta en av anledningarna till att jag många gånger störtdyker in i detaljer. Många gånger detaljer som leder mig vidare och djupare. Ibland är det en fördel och ibland en nackdel. I vissa fall kan det vara bra att släppa taget om något eftersom det annars aldrig blir färdigt och i andra fall hittar man en fakta som gör att något får en annan mening. För mitt inlägg om mörkermånen denna månaden behövde jag släppa taget. Jag kände att jag inte kom vidare till texten utan jag rotade runt bland analyser och funderingar. Jag fick helt enkelt bestämma mig för att göra ett stopp.

Just detta fick mig att le när jag läste April Elliot Kents inlägg om den här mörkermånen. Hon säger att Jungfruns gåva är för de arbeten som pågår varje dag. Arbeten som är en never-ending-story, arbeten som tvätt, personlig utveckling eller att försöka hålla garderoben organiserad. Arbeten som helt enkelt aldrig blir avslutade. Jag gillar verkligen hennes text den här gången och framförallt det avsnitt när hon tar filmen “Groundhog Dog” för att visa hur rutinarbeten kan förvandlas till ritualer. Och hur dessa kan innebära det som blir den stora förändringen.

 

“Vad händer om du var tvungen att leva samma dag om och om igen? Och inte en särskilt spännande dag heller, men en dag full av mindre populärare och småaktiga frustrationer, varken bättre eller sämre än tusen andra dagar i ditt liv. Phil Connors, spelad av Virgo Bill Murray, angriper problemet med motstånd, cynism, klagomål och nihilism,tills slutligen, efter att upprepade gånger försökt och misslyckas med att förstöra sig själv, kapitulerar han. Han tillbringar varje dag hängivenhet till goda gärningar och självförbättring, trots att han vet att han måste göra det igen nästa dag. Vid filmens slut har inte mycket förändrats i staden utom Phil, som har blivit medkännande, kunnig och älskad.”

Återigen handlar det om intention och inställning till det vi gör. Och många gånger beror vår attityd på vilket mål vi har, på varför vi gör något. Självklart påverkar detta också Jungfrun och när vi tappar fotfästet och förlorar det stora och högre perspektivet kan vi också bli helt överväldigade av detta repeterande arbetet vi behöver göra varje dag.
Jag ställer samma fråga till mig själv som April gör i sin text, ” Hur kan jag använda mina Jungfruegenskaper och till vilka större ändamål? “

Just nu får vi ta del av både glädjefyllda och skräckfyllda bilder på alla dessa människor som behöver fly från sina hemländer. Jag läser förskräckt i de sociala medierna hur olika grupper i vårt samhälle går till attack mot varandra. Jag ser filmer där poliser attackerar män, kvinnor och barn och försöker förhindra dem att gå vidare eller att komma in till vad de tycker är “deras” land. Ledsen, arg och fylld med avsmak ser jag vad rädsla och egoism skapar. Maktlös sitter jag här i ett land som har ett överflöd av det mesta. Eller är jag maktlös?

Jag tänker på det faktum att det inte fungerar att förändra någon annan utan jag enbart kan förändra mig själv. Och här har jag nu min makt. Jag kan förändra mig själv. Jag kan förändra mitt sätt att närma mig allt det jag har runt omkring mig i mitt liv. Jag kan envist med en känsla av att utföra något viktigt för ett större ändamål göra gott för mig själv såväl som för min omgivning. Jag kan tvätta med en känsla som att jag utför en ritual, jag kan möta min medmänniska med upplevelsen av en omfamning, jag kan se min granne i ögonen och le. Jag kan skänka en slant om jag har möjlighet, jag kan utföra allt med en innerlighet och med en insikt om att det betyder något. För det gör det.
Alla detaljer slutar först betyda något om du inte vet varför eller inte har ett mål med det. De högre målen och visionerna slutar först betyda något när du slutar utföra de detaljer som gör att du kommer dit.

Det är sant att vi kanske inte är vana vid att förändringar kommer när vi knäpper med fingrarna men vi vet också att vi behöver börja med något någon gång. Och varför inte börja nu?supermåne

Solförmörkelsen, sker vid norra månnoden den här gången. En månnod som symboliserar det vi strävar mot, mot de längre perspektiven. En eclips menar man står för förändringar av olika slag. Det kan vara ett större avslut men också en viktig ny början. Norra Månnoden befinner sig i Vågens tecken, ett tecken som pratar om balans och “oss”, mittemot finner du Väduren, ett mer “jag”betonat tecken.
Cathy Pagano säger så här:

“Det är dags att förändra vårt sätt att se oss själva i relation till andra personer. Det gamla sättet (Väduren) är att tänka att vi behöver göra allting själva – en gammal idé om individualism. Jag visavi andra. Det nya sättet (Vågen) ser att allt handlar om oss. Det handlar om att vi behöver varandra. Hur “vi” gör saker lättare. Hur vi behöver hjälpa varandra för att uppnå våra mål.”

Sabian Symbol för denna nymåne är:

En flickas basketbolls team.

Nog pratar den symbolen om lagarbete. Om mig tillsammans med andra. Tillsammans med andra skapar jag något, tillsammans arbetar vi för ett mål och en större vision. En symbol som också säger något om den energin som ligger till grund för detta arbetet. En “flickas” basketbolls team. Om vi ska använda den symbol som vi är vana vid handlar det ju då om den kvinnliga energin. En energi som vi sätter samman med omhändertagande och balansen mellan liv, död och återfödelse. Nymånen är ju också i Jungfruns tecken. En Jungfru som både är mor och barn. Här handlar det om att vara andligt intakt. Att vara hel. Att vara i den heliga feminina gudomliga energin handlar om att vi vördar varandra och att vi ser oss själva i allt det vi har runt omkring oss. Det handlar inte om att vi avgudar något eller någon.
I nymånen planterar vi det som ska växa under månaden och jag känner ett stort behov av att så de frön som ska föra mig vidare i ett arbete som leder till att “vi” skapar. Till ett arbete som har intentionen att vörda och akta den “nygamla” energin som handlar om att vi ser varandra och att vi förstår att vi behöver varandra.

Nymånen sker på söndag den 13:e och varför inte öronmärka en stund åt att dra dig tillbaka och enbart ägna dig åt dig själv. Mörkermånen skapar behov av vila och att uppleva sig själv på ett nära och omhändertagande sätt. Det är nu under mörkermånen som det förr var vanligt att kvinnan menstruerade. En fas som på många sätt påverkar och kanske var det så att man tog hand om denna fas på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Vi har helt enkelt inte de traditionerna kvar och det gör också att vi omedvetet eller medvetet nonchalerar de signaler som kroppen skickar till oss. Till slut har vi också hamnat i den situationen att kroppens signaler inte går fram överhuvudtaget.
Nu är den bästa tiden att släppa taget om det vi inte längre behöver precis som kroppen släpper taget om de ägg vi inte längre har behov av. Saker som inte längre skapar ett fruktbart liv för oss behöver lämna oss så att annat får plats.
Tar vi också hand om denna period på ett bra sätt kan vi också ta tillvara på den förmågan som mörkermånen ger oss att se framåt till det som ännu inte hänt. Eller med andra ord, minnas vår framtid. Det är nu vi skapar förutsättningarna för att det vi sår ska få näringsrik jord att växa i.
Gör din egen ritual, men Jungfruns hjälp hittar du strukturen och detaljerna. Skapa ditt eget altare och fyll det med sådant som ger dig visioner och mål.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Mörkermåne – Nymåne – Kräftan

Date: July 12, 2015
Author: malou
Categories: Astrologisk symbolik, Månen, Mörkermånen
Comments: Leave a reply

hecate3Vi har nu en mörkermåne i juli som ligger mittemellan två fullmånar. Två fullmånar i juli alltså. Och en mörkermåne som för mig känns riktigt ordentligt. Redan häromdagen tyckte jag att jag började märka av att den närmade sig.
Jag kan inte sätta fingret på vilket sätt jag uppmärksammar det den här gången utan det finns bara en känsla i kroppen. Det är som att jag bär på något som liknar en spänd nervös känsla. Som om något ska hända. Och det är klart drömmarna har redan börjat bli väldigt intensiva.

I går eftermiddag ville jag vila en liten stund så jag la mig tillrätta på soffan och ganska snart började sinnet smyga i väg från vardagen och plötsligt så sätter jag mig käpprakt upp. Jag hade inte hunnit somna utan hade bara hunnit vara i det första stadiet som man brukar kalla hypnogoga stadiet. En fas som man brukar vara i precis innan man somnar och som oftast brukar bestå av bilder etc. Många forskare etc sägs ha kommit på lösningar under just de här ögonblicken.

Jag “vaknar” upp med insikten om att jag är en liten tjej som är klädd i pälsklädda kläder. Ansiktet sticker ut från ett litet hål i en jacka som har päls runt omkring. Mitt ansikte är definitivt inte svenskt utan mer åt inuit eller kanske mer åt det mongoliska hållet. Brunt som av solen och väldigt mörka ögon. I bakgrunden ser jag berg och det är snö runt omkring men det finns även sten och klippor så allt är inte snöbetäckt. Jag är ledsen men säger inget. Någon pratar med mig på någon form av språk och jag vet att personen återigen förklarar. Personen har sorg i rösten. Jag vet att jag ska bli bortlämnad för det fanns inte tillräckligt med pengar eller mat för att försörja alla i familjen. Detta var min chans att överleva även om det inte kändes så.
Dessa bilder och känslor kom jättesnabbt och det var också här som jag satte mig rakt upp. Det var så verkligt och verkligen verkligen udda att få den här typen av bilder en dag då solen verkligen gassade utanför.

När jag funderade över detta ögonblick satte jag omedelbart det i samband med mörkermånen. Att titta in och undersöka det som finns inom mig på många olika sätt. Jag tror inte att det finns något som dyker upp som vi inte skulle ha nytta av. Visserligen kan man verkligen analysera sönder saker men allt har en betydelse för mig. Den här gången tycker jag bilden är så udda att jag behöver ta med mig den in i den här fasen och fundera på vad det handlar om.
Och jag kommer att tänka på att när nu mörkermånen vandrar in i kräftans tecken så befinner den sig i det tecknet där den hör hemma. Den befinner sig också det tecknet som är kännetecknande för familj, för minne och för gemenskap. Du kan läsa om förra årets mörkermåne i kräftan här och du kan läsa ännu mer om vad kräftan kan stå för här.

Frågor jag ställer mig är, vad är det för minnen som dyker upp som jag både behöver acceptera och släppa taget om? För mörkermånen handlar väldigt mycket om att vara så framsynt och så medveten om att en nymåne med en ny måncykel anländer att vi tar hand om det som kanske ligger i vägen för oss. Och många gånger handlar det då om att acceptera för att kunna släppa taget och förlösa.

Oavsett om mina bilder handlade om ett tidigare liv eller om det “enbart” var bilder från mitt drömjag så kan jag idag ha nytta av dem eftersom det är bilder från mig och mitt inre.

4CancerNamed2Den här mörkermånen känns det verkligen som om vi har sällskap med den gamla Visa. När jag läser runt vad några astrologer säger om den här fasen handlar det också om hur de övriga tecknen och planeterna är placerade. Kanske är det också så att det den här gången blir svårt att låta bli att nämna dem. Mars och Merkurius i konjunktion samsas även de i kräftans tecken och Saturnus är retrograd i Skorpionen. Att Saturnus är där och stampar blir också en fördjupning för oss när det kommer till hur vi tar oss an vårt inre. Som min man brukar säga då och då “det är mycket nu”. Det kan skaka riktigt ordentligt i våra känsloliv den här gången.
Och kräftan som har behov av säkerhet och kontroll kan känna sig en aning ur balans. Som jag ser det har vi här en möjlighet att växa och lära känna oss själva och kanske också våra partner eller nära och kära om vi klarar av att ha ögonen öppna hela vägen. Och vara sanningsenliga framförallt. Den vi behöver vara det för är för oss själva. Att ljuga för sig själv är inte det som är det optimala just nu. Klarar vi av att se det som försiggår inom oss så tror jag också att vi kan landa i den nya måncykeln med en starkare självkänsla.

Själv lutar jag mig lite tillbaka en aning lugnare när jag kommer på att den här mörkermånen inte bara har Gudinnan Hekate till hjälp som vägvisare och guide. Guden Hermes är också han en vägvisare och guide. Två som har möjlighet att vara till hjälp den här mörkermånen alltså. Om det är något som är en trygghet för mig så är det att jag vet att när jag sätter mig och tar en titt in i mitt inre så vet jag att jag möter delar av mig som kan hantera det som dyker upp. Det är mer mitt vardagsjag som ibland kan glömma detta och förvirrat ropar hjälp då och då. Jag tror vi alla söker någon form av trygghet och den här mörkermånen uppfattar jag det som att vi har en möjlighet att få fatt i den vi kan luta oss tillbaka i. Jag vet att jag har en trygghet i upplevelsen av närheten till Moder Jord och till de kvinnor som vandrat före mig och jag upplever också att de vandrar väldigt nära mig just nu. Kanske upptäcker du den här mörkermånen vad trygghet betyder för dig.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Mörkermånen i tvillingarna

Date: June 15, 2015
Author: malou
Categories: Astrologisk symbolik, Månen, Mörkermånen
Comments: Leave a reply

Dark-moon3Månen börjar bli helt mörk och förr i tiden då man lät månen leda vägen var detta fasen då man vände sig in i hemmet istället för att vara ute på åkrarna. När månljuset inte hjälpte till var det dags att anpassa sig till det som gällde helt enkelt. Idag är vi inte alls beroende av något månljus men många av oss reagerar fortfarande på dess olika faser. Framförallt så har inte naturen slutat att reagera.

Den här månaden är det i tvillingarnas tecken som nymånen dyker upp i och du kan läsa förra årets inlägg om detta här. Under den här mörkermånefasen som föregår ögonblicket då månen syns som en smal liten skära på himlen,kommer jag att tänka på något som jag pratade med en vän om häromdagen. Enhet, att vara ett och gemenskap. Tvillingarna står ju för dualitet på många olika sätt men de står också för att vara ett. Ur samma källa kan man kanske säga. Men de kommer att alltid vara två personer.

Just det här att befinna sig i en värld som verkar i en dualitet och samtidigt röra sig i en medvetandesfär som pratar väldigt mycket om enhet och att vi alla är ett, väcker en del tankar hos mig som sagt. Och det gör detta för att jag tycker att det berör samarbete och medmänsklighet så mycket. Det är många som idag pratar om vår nya medvetenhet, den medvetenhet som innebär att vi på både ett större och mindre plan förstår att vi alla har något av oss själva i varandra. Men underligt nog, eller så är det kanske fullständigt naturligt, så tycker jag att jag idag ser en hel del av konkurrenstänkande runt omkring. Underligt eftersom jag anser att själva medvetenheten skulle betyda att vi mer ser och förstår varandra än att vi anser att vi behöver vara konkurrenter, naturligt kanske för att när man blir mer och mer medveten om vår sanna natur så borde det ju betyda att andra egenskaper sticker ut lite tydligare.

Det där med konkurrenstänkande, som i mina ögon beror mycket på rädslor för att bli ensam, för att bli utan det som man tror att man behöver, rimmar ju inte så bra med de här tankarna om att vi är en del av varandra. Jag känner att det kan vara dags att fundera på om man så att säga använder sig av “walk your talk”. Och vilken tid att göra detta är bättre för det än nu?

tvillingar1Tvillingarna är ju verkligen en del av detta. Två men ur samma källa. Mycket delar de med varandra och samtidigt finns här den stora risken för att bli både avundsjuk och svartsjuk på varandra. Är man en del av något eller någon annan, kan det ju naturligtvis finnas en stor risk att man känner sig utanför om det man tycker att man är en del av inte registrerar detta. Det har hänt mig och jag är nästan säker på att det har hänt dig. Bland annat är det en variant av det där med att inte riktigt känna sig hemma, att känna sig lite udda som kan ha sin grund i detta konkurrenstänkande.

Och just nu när vår måne befinner sig i det här tecknet, som kan tolkas ur så många perspektiv (precis som alla de andra tecknen) kanske vi kan fundera på hur vi själva fungerar utifrån det här med att vara ett och ett konkurrenstänkande. Mörkermånen leder oss in i oss själva och det är där vi kan hitta svaren och kanske också lösningar/förklaringar för hur vi agerar idag. Med de planetkonstellationer som vi har nu handlar det även om kommunikation och de mentala processerna. Och ganska intensiva sådana.

Så hur kommunicerar jag ut mig själv? Känner både jag och min omgivning av att jag upplever en enhet med min medmänniska? Eller är det en inre känsla av utanförskap eller rädsla som jag för ut och i och med detta, ett konkurrenstänkande? Är det viktigt att jag står i centrum eller är det viktigt att jag känner att jag finns även om jag inte är i centrum?

Jag tycker att de här frågorna är jätteviktiga och att det också är frågor som kräver ett ärligt sinne för att kunna besvaras. Och de är viktiga för att kunna komma till den platsen där vi känner att vi verkligen är ett och vi är på den plats där det är meningen att vi ska vara på.

Planeten Mars är på plats och delar med sig av sin energi nu och med den energin tillsammans med tvillingen, som i sig är ett ganska otåligt tecken, gör att jag vill slå ett extra slag för att undersöka det här med vår vilja att se oss själva och att se andra. Nu tänker jag i linje med vad jag redan har skrivit och drar in det där med eget ansvar också. För visst är det så att vi alla har ett eget ansvar, även för de något jobbiga känslorna av utanförskap, svartsjuka och avundsjuka. Ett eget ansvar för om vi beter oss utifrån att vi alla kommer ifrån samma källa eller ej. Men…i tvillingarnas spår vill jag också mena att jag också har ett ansvar för hur jag beter mig, kommunicerar och agerar gentemot andra. Vilket i sin tur innebär att min omgivning också har ett ansvar gentemot hur de beter sig mot mig. Ibland kan jag tycka att vi alldeles för lätt plockar bort vårt eget ansvar för hur andra tar emot eller svarar upp mot oss själva.

Har vi tillräckligt mycket empati och känslighet för hur andra människor känner och upplever tillvaron eller kör vi helt enkelt över andra och på så sätt ger andra tillfälle att odla sina upplevelser av utanförskap eller avundsjuka?

Och hur är det med mitt eget engagemang i den stora gruppen så att säga? Tar jag mitt ansvar där, har jag en vilja att agera på ett sätt som gör att alla upplever en gemenskap och höjer jag min röst och säger ifrån om jag ser, känner eller hör att det är någon som använder sig av härskarfasoner eller på annat sätt vill hävda sig själv på bekostnad av andra?

Jag läser på en astrologsida att den konstellation som vi har nu innebär ett fokus på ärlighet och lögn. Att det är dags att titta över och utmana de perceptioner vi har och att vi behöver tänka övertvillingar om vi lever utefter vår sanning eller om vi behöver förändra något för att kunna leva med de sanningar som eventuellt uppenbarar sig.

Och något som jag tycker det är dags för det är att mer agera som om vi faktiskt har samma ursprungskälla. Vi kan klara av att behålla vår integritet och ändå praktisera medmänsklighet. Jag har inte bara ansvar för mig själv, jag har också ansvar för min del av vår natur och i den naturen finns också du. Beter jag mig på ett sätt som gör att du far illa, är det inte enbart ditt ansvar för hur du ska hantera det, det är också mitt. Och nu pratar jag inte bara om fysiska övergrepp på olika sätt utan även om hur jag tänker, vilka värderingar jag har och hur jag kommunicerar med dig. Är vi alla från samma källa så är vi också det även om vi är alla egna och unika personer.

Orden kan vara viktiga nu när planeten mars också är involverad med solen och månen och eftersom det handlar om mörkermåne kan det också vara så att vi talar eller tänker något aggressivt eller försvarsinriktat gentemot oss själva. Var aktsam om dig själv vilket naturligtvis inte behöver betyda att du ljuger för dig själv.

Men det här är ju också vår nymånetid. En tidpunkt som den nya måncykeln har som grund. Och här är det verkligen en massa energi, kommunikativ och mental energi i mängder. Har du funderingar på nya utbildningar, kurser? Att gå själv eller att skapa? Nog kan det poppa upp idéer nu alltid och det är en bra tid för detta poppande. Låt de inte rinna ut i sanden. Skriv ner så du inte tappar bort dem.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Nymåne/mörkermåne i Oxens tecken

Date: May 17, 2015
Author: malou
Categories: Astrologisk symbolik, Månen, Mörkermånen, Nymånen
Comments: 1 Reply

månen oxen Nymånen är här i oxens tecken.

I morse låg jag kvar en extra stund i sängen. En sådan där stund när man bara virvlar omkring i de egna tankarna, vaknar sakta och härligt och sträcker på sig så det känns i hela kroppen. När jag gjorde det tänkte jag också på att det var ett tag sedan jag verkligen sträckta ut. En vana som jag tappat men som kroppen plötsligt påminde mig om.
När jag nu satte mig och började skriva om denna månfasen kom jag att tänka på detta.

Inte konstigt att kroppen är väldigt påtaglig. Oxen med dess härskare Venus virvlar runt i månens sfär. Den påminner oss om hur viktigt det är att ta hand om oss själva. Det är nu vi verkligen kan uppleva jorden under våra fötter och uppleva fysiska sensationer.

Månen trivs i den positionen den är i nu när oxens sensuella och stabila tecken färgar behoven. Och månen är helt mörk och har dragit sig undan solens strålar vilket gör att oxens sävliga drag kan få utrymme på ett naturligt sätt.

Att dra sig tillbaka och låta känslorna leda vägen till aha-ögonblick är det precis rätt tid för nu. Det är ju mörkermåne och tiden är rätt för att undersöka vad vi behöver släppa för att kunna börja en ny måncykel. Det är nu vi kan upptäcka vart vår väg leder. Utan den här perioden blir vi väg väldigt haltande och helt utan balans. Den här måncykelfasen kan vi då lägga lite fokus på oss själva och vår kropp.

Här kan vi kanske fundera på hur mycket av våra liv vi lever genom vår kropp och alla dess sensationer den kan ge oss? Hur känner vi inför våra kroppar?

Personligen tror jag att det är många som låter sin egen känsla för sin kropp styra allt för mycket. Många, många är de som inte känslomässigt har ett gott förhållande till sin kropp och många uttrycker det på olika sätt. De som tycker illa om sin kropp gör allt för dölja den, både för sig själv och andra, vilket leder till att de missar så oändligt mycket av sensuella upplevelser. De som tycker illa om sig själv kan också “använda” sin kropp allt för mycket. Ett sätt som också leder till att de missar mycket.

Om vi inte tycker om oss själva och våra kroppar riskerar vi att inte bara missa en inre kontakt med oss själva, vi riskerar också att missa en nödvändig kontakt med vår Moder Jord. En kontakt som gör att vi kan hitta en balans som gör oss hela och som gör att vi kan vandra den väg som det är meningen att vi ska vandra.

Så allt detta kan denna mörkermåne och nymåne påminna oss om.

Ett tips för en ceremoni så här inför nymånen kan vara att du drar dig undan en stund. Till ett ställe som du skapat utifrån Venus och Oxens energi. Vackert, sensuellt och med något från alla sinnen. rosPlocka in några vackra blommor till exempel. Allt som tillhör naturen tillhör också oxen och för Venus är blommor extra speciella. Rosens språk pratar ju också om kärlek och sensualism bland annat.
hallonNågot extra gott att äta. Det som din gom tycker om och gläds åt. Ha förberett något som du njuter av att lyssna på. Något som får dig att må sådär riktigt bra och som hjälper dig att slappna av.
Duka upp på ett sätt som du tycker är vackert så att ögat njuter lika mycket som de övriga sinnena.

Ta en stund då du bara sjunker in i dig själv. Upplev hela din kropp, från tårna och upp till yttersta delen av din skalle. Låt varje liten del spänna sig och sedan slappna, allt för att uppleva olika nyanser i din kropp.

Har du sedan något som du vill släppa taget om, något du känner att du färdig med kan du skriva upp detta på ett papper och med intentionen att det nu släpper dig fri och du släpper detta, kan du elda upp pappret.

Därefter skulle du kunna låta din kropp skriva ett brev till dig. Låt pennan bara flyta och låt kroppen prata med dig. På ont och gott kan det nu komma upp saker som du faktiskt inte hade en aning om.
Detta brev kan bli ett härligt inslag på den nya måncykel som börjar nu den 18:e tidigt på morgonen i Sverige. När nu nymånen också är i Oxens tecken kan man säga att denna något eftertänksamma och stabila energi är det som ligger under som mjuk mossa under hela denna måncykel.

Det är inte samma sak som att hela måncykeln är som en räkmacka precis. Mossan växer trots allt på marken, en mark som är fylld av mycket som gör att underlaget kan variera sig alltefter man går. Men man kan använda den här måncykeln till att vända sig inåt och inte ta lika snabba beslut som man vanligtvis gör.

Jag läste också att nu går planeten Merkurius också retrograd. Något som också ger tecken om att stilla sig och vara mer medveten om den inre kommunikationen. Jag tänker också på den härliga energin som oxen i månen ger och det är att den lägger som balsam på upprörda känslor. En energi som personer med månen i oxen verkar bära med sig. En lugnande inverkan på sin upprörda omgivning. Kanske har det att göra med att man känner att det är lugnt, vi kan ta en sak i taget.

Lynda Hill säger om den här aspekten att det inte bara är lugnt och stilla utan det ligger mycket dynamik i den också. Och för att inte plocka upp alltför mycket av astrologin tänker jag att det kan vara gott att veta att i grunden finns det här från oxen, den mest feminina energin och mest förankrade hos vår Moder Jord. Vi har den inom oss och vi har en möjlighet att förankra oss i den och att använda den i vår vardag. Även om vi blir upprörda, arga, ledsna eller glada har vi en möjlighet att använda oss av just det som oxens vill säga oss. En sak i taget, ta en stilla stund och betrakta scenariot du har framför dig innan du tar några beslut.

Det här verkar vara måncykeln då vi verkligen arbetar för något i framtiden. Även om det nu är nymåne och den pratar om ny början och uppstart så går det inte lika snabbt som vi kanske vill eller vana vid och det har med oxens något stabilare energi att göra. Bygg för framtiden säger oxen och gräver i jord för att plantera det som kan skördas lite senare. Nästa nymåne verkar det som att det kommer att finnas möjlighet att se det som idag planteras.

Sabian symbol för denna nymåne är:halsband

En gammal indiankvinna säljer pärlor och prydnadssaker.

En symbol som jag får ambivalenta känslor inför. Dels kommer det bilder till mig som jag fått till mig från olika medier. Gamla slitna kvinnor som sitter och säljer föremål de har slitit för att skapa enbart så att de ska få lite pengar så de kan köpa mat för dagen. Och dels kommer det bilder som säger att det här har kvinnan skapat. Det är för att någon ska kunna pryda sig med dessa vackra ting och energier från den äldre kvinnan. Det har tagit tid och det ger ett resultat.

Två olika sätt att titta på symbolen för mig. Dels talar den alltså om något som är alltför vanligt och som håller sig kvar. Ett värde för en gammal kvinna som är detsamma som ingenting. Och i det här läget är det också en kvinna från en ursprungsbefolkning, något som många ser som ännu mindre värt. Kanske är det vårt samhälles största rädsla idag, att komma ihåg sitt ursprung och att agera utefter värden som den lär. För vart skulle vi hamna då om vi inte befann oss i hjulet där pengar är allt?

Å andra sidan talar den då till mig att här finns ett värde som skapas. Här finns ett arbete, en kreativitet som kan göra att du ger och får energi. Du skapar utifrån dina egna resurser.
Så den här symbolen ser jag som en tanke att bära med sig den här måncykeln. En tanke som tangerar det som jag startade upp med.

Hur ser du på dig själv? Vilket värde ger du dig själv? Uppskattar du det som du själv skapar och vilken attityd har du till det?

 

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Det börjar skymma – mörker och ålderdom

Date: May 14, 2015
Author: malou
Categories: Gudinnor - Qvinnan, Mörkermånen
Comments: Leave a reply

att bli äldre

Måncykeln har ju sina faser och den fas som är närmast början är faktiskt slutet. Utan ett slut blir det aldrig en ny början. Och när månen inte längre tar emot så mycket av solens strålar längre, ja då blir nattens skuggor djupare och djupare och till slut har du mörkret där. I detta kan du säkert känna igen människans livscykel. Och då tänker jag också inom alla faser.
Vi har en fas då vi är små små människor som behöver stöd och omvårdnad tills den dagen då den fasen är slut och vi går över till en mer självständig måncykel fas och så vidare.

Vi blir också äldre, även detta något som månen kan symbolisera. Och då är denna fas som vi är i nu en symbol för den gamla. Och kanske framförallt för den gamla kvinnan. Rent generellt tycker jag att man märker av denna rädsla för de gamla ute i vårt samhälle. Från att ha varit mitt uppe i livet och en vital och viktig del verkar den gamla människan idag som farlig och besvärlig komponent.

Mörkret som vi närmar oss ju mer månen drar sig undan solens strålar har i tusentals år varit synonymt med kvinnan. Något man behöver sky och frukta. Här handlar det inte om en hälsosam respekt utan snarare om något som egentligen borde förbjudas. Mörkret och kvinnan ska kuvas och betvingas.

Visserligen låter det som om att detta inte skulle vara något som gäller här och nu men trots att vi tycker att saker förändras snabbt så bär vi fortfarande just denna norms tyngd.

Hur, var och när tar vi tillvara på den äldre kvinnans livserfarenhet? Att jag nämner just kvinnan är för att det finns en mycket tydlig skillnad på hur man ser på mannens åldrande och på kvinnans åldrande. Även om båda dessa är något vi inte vill se, kan man kanske säga att det skrämmande åldrandet hos kvinnan, själva mörkret, börjar säkert 20 år före mannens åldrande.

Hur, var och när tar vi tillvara på det mörker som månens avtagande fas symboliserar? Ett mörker som pratar om avslut. Detta avslut som vi så lätt börjar bli nervösa för. Men så länge vi håller saker ifrån oss kommer vi aldrig att få erfarenhet av dem. Så länge vi tänder alla lampor vi har kommer vi aldrig att upptäcka att mörkret inte är farligt. Så länge som vi aldrig avslutar något kommer vi inte heller få en möjlighet att starta om på nytt.

Mörkermånen och dess fas är en absolut nödvändighet för att vi ska kunna ta till oss nymånens inspirerande och vitala energi. Det är här i mörkret som vi får tillgång till ett seende som tillåter oss att spana genom hinder som dyker upp på vägen. Det är här som vi vet vilka signaler vi ska lyssna på.
Det är också här där vi kan lära oss som mest om oss själva. Energin är tillbakadragen och mer inriktad inåt än utåt. Det är nu som vår vänster hjärnhalva går på halvfart och vår högra på full speed.

Den här månfasen ber dig att klyva ved och bära vatten. Se vad det är som behövs göras, på djupet, för att nästa fas ska flyta på utan onödiga hinder. Rensa, städa undan och upplev dig själv. På riktigt.

Chad Woodward,atrolog, säger något som jag själv tycker är riktigt bra. “För egot finns det en rätt väg och en fel väg eller en mindre eller mer idealisk väg att gå. Men för själen så ger oss erfarenheterna oss lektioner och alla våra val leder oss slutligen till helhet.”

Någonstans finns det en tröst i dessa meningar upplever jag det som. Nu när månens fas triggar oss att vända oss inåt och den ber oss att ta itu med ryggsäckar som vi inte behöver bära känns det inte så ödesmättat om jag inte vågar säga adjö till det jag behöver säga adjö till.

Jag vet ju att så småningom kommer kostnaden att överstiga värdet och då om inte annat kommer det att lämnas. Självklart behöver vi lämna eller säga adjö till någon/något långt innan vi kommer till en sådan punkt men det finns något trösterikt i att själen alltid finns med oavsett vilka val vi tar.

Solförmörkelse, nymåne – vårdagjämning

Date: March 18, 2015
Author: malou
Categories: Astrologisk symbolik, Månen, Mörkermånen
Comments: Leave a reply

solförmörkelseAllt detta och mycket mer. Astrologbloggarna är fulla av råd och härliga texter. Okända marker och nytt på gång menar man. En förmörkelse ska tydligen alltid handla om förändringar och okända marker hänvisas både till denna förändring plus till nymånen som är början på den nya månfasen.

Men här tar jag ett steg tillbaka och är ganska lugn på ett lustigt sätt. Jag tänker att mörkermånen är ju till för allt det här. Att samla sig, dra sig tillbaka och förbereda sig på att den nya fasen ska börja. Det är ju också här i mörkermånen som den nya månfasen på något sätt börjar. I avslutet bestäms början kan man kanske säga.

För är det inte så att om du tar medvetna val så finns det också glimtar av de konsekvenser man kan vänta sig med i detta. Vi kanske inte vet allt som ska hända och vi kanske inte heller kan veta hur, var och varför vi kommer att reagera och agera som vi gör men om vi här och nu är medvetna,,ja då känner jag att jag är nöjd och trygg med detta.

Månen är just nu helt mörk. Inte en strimma sol tillåter den att utsättas för. Och så är det ju också vårdagjämning. (som jag också har skrivit om här) Också här avslut och ny början och något som inte direkt syns med en gång. Vi somnar inte ena dagen då det är vinter och vaknar nästa när det är vår. Våren har redan börjat få plats i våra sinnen och den kommer lite mer dag för dag. Och visst är det så att vi förbereder oss. Vinterkläder hängs bort, åtminstone de allra tjockaste och vår planering ser lite annorlunda jämfört med hur de gjorde mitt i den mörkaste vintern. (Du kan även läsa mer om solförmörkelse här)

Vi har en möjlighet att tänka efter i den här perioden, vi har en möjlighet att spana framåt och nu när det är mörkermåne kan vi se längre fram än annars. Vi är i den sista graderna av fiskarnas tecken, det sista tecknet i zodiaken. Här har vi känslor ur alla möjliga och omöjliga perspektiv och nu också solen förmörkas av månen så kan man kanske rent symboliskt säga att vår medvetna jag skyms av vår omedvetna.

Nu är det verkligen dags! Kan det vara det som våra stjärnor säger till oss? Kan förändringen vara att det nu är dags att på allvar förstå hur viktigt de känslor är som ligger inom oss och skvalpar? Att verkligen uppleva vad dessa gömda känslor, tankar osv gör med oss och vilket agerande de skapar hos oss?
Om vi tar till oss detta redan nu, ja då finns medvetenheten om detta inom oss även när både sol och måne är mörka. Det är då verkligen en möjlighet att få vara aktivt med på den förändring som då väduren som det första tecknet i zodiaken för in oss i.

Astrologen April Kelliot menar att denna solförmörkelse i fiskarna kan ge oss ögonblick då vi kan transformera de sårade till healers. Och hon säger i samband med detta att fiskarna även viskar att detnewmooninpisces335 som behöver förändras först är den knutna näven och det härdade hjärtat. Ungefär samma mening fast i samband med saturnus (som nu går retrograd om några dagar) är Marianne Williamsons “välsignelse” som lät ungefär så här häromveckan.

“Må du bli lika uttråkad av dina historier som alla andra redan är.”

Fiskarna har som alla andra tecken sina goda och mindre goda sidor och en av de mindre goda kan vara att det finns tendenser till att gå in i en martyrroll. Å andra sidan finns det också en risk att man föraktar de som inte orkar och de som inte kan. Personligen kommer jag att tänka på hur vår försäkringskassa har byggt upp sina regler runt hur och när man kan bli sjukskriven. Här är det verkligen dags att tina upp härdade hjärtan och knutna nävar. Detta samtidigt som det är dags att titta på de historier vi berättar för oss själva och andra, gång på gång.

Finns det verkligen inget annat sätt att se på det? Har vi gett oss själva en chans och ger vi andra en chans?

Inom många områden behöver vi verkligen en förändring och personligen hoppas jag att när nu alla dessa händelser sker i fiskarnas tecken att det handlar om hur vi tänker och känner gentemot oss själva såväl som till andra.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; wikipedia, okänt

Mörkermånen – Vattumannen

Date: January 19, 2015
Author: malou
Categories: Astrologisk symbolik, Månen, Mörkermånen, Nymånen
Comments: Leave a reply

supermåne

Mörkermåne – Supermåne – Nymåne

Inte en enda liten skärva kan du se om du kikar upp mot månen, helt mörk och som supermåne även nära jorden i sin bana och som nymåne bär den på potentialen till denna måncykels ljus.

Att rensa ut och göra sig klar inför nästa måncykel kan minst sagt vara ganska emotionellt. Det är inte alltid enkelt att släppa taget om något vilket förmodligen är anledningen till att vi går omkring och bär på allt det där vi inte vill ha.

Då kan Vattumannens måne vara till hjälp. Vattumannen som är i opposition av lejonet som man kan säga gör sig känd för att fokusera på en person, jaget, vilket betyder att vattumannens fokus är på kollektivet, på gruppen. I samma anda kan man då säga att lejonet är definitivt mer känslomässig medan vattumannen är klart kyligare i sitt temperament. Och att vara kylig och släppa tankarna på sig själv kan vara till god hjälp när det kommer till att släppa taget om gamla vanor, ovanor och rent allmänt sådant vi inte vill bära på. Bara för att månen nu blir påverkad av vattumannen innebär det naturligtvis inte att vi alla plötsligt går omkring och är känslolösa men vi kan i vissa fall få lite hjälp på vägen.

Chani Nicholas, astrolog menar att denna aspekt av vattumannen kan hjälpa oss med att göra de nödvändiga förändringarna i vårt liv utan det blir alltför kladdigt rent känslomässigt. Och kanske kan det finnas risk för det just den här mörkermånen. Hur ser du på ditt liv…är en fråga som inte brukar vara utan känsla.

En annan astrolog, Chad Woodward, säger något som jag själv tycker är riktigt bra. “För egot finns det en rätt väg och en fel väg eller en mindre eller mer idealisk väg att gå. Men för själen så ger oss erfarenheterna oss lektioner och alla våra val leder oss slutligen till helhet.”

Vilken härlig möjlighet för oss att kommunicera med vårt ego och även att hitta ett verktyg för att hantera det krig som jag tycker en del för med sina egon. Kanske kan man säga att det är inte “kört” för att du valde den “rätta” vägen enligt egot, det kan ta längre tid att bli hel men det omöjliggör inte detta.

Samma astrolog menar att denna mörkermåne/supermåne/nymåne ger en möjlighet till ett paradigm skifte på ett personligt plan. “Kan vi trotsa vår rädsla för att se vad som finns bakom slöjan av våra illusioner? Kan vi lita på universum att den ger oss de erfarenheter som behövs för att främja vårt evolutionära tillväxt?” – Chad Woodward

Men detta är inte de enda astrologerna som pratar om att denna måne skulle handla om att ta tillvara på den “nya” energin, många menar att vi behöver vara öppna för det oväntade. Och en del menar även daliatt vi behöver passera genom det gamla för att nå det som är nytt.

Att denna nymåne startar upp på 1 grad vattumannen talar ännu mer om hur viktig den kan vara. I början på tecknet som i sin tur pratar om ny början, om innovationer och initiativ.

1 grad vattumannen är enligt Sabian symbol:

An old Adobe mission in Californa

Hela symbolen lyder så här: an old Adobe mission rests in the shelter of the Californa hills ands seems as ancient as the Mountains behind it.

Något som binder det nya med det gamla. Och börjar man fundera lite över symboliken som sådan hittar du både det som kan vara ljuset men också skuggan i detta.

Här har man alltså byggt upp en byggnad av de material som naturen gav dem. En byggnad som hade som syfte att sprida en mission, en förmodad ny religiös väg. Med tanke på hur historien har sett ut kan man tänka sig att de i sitt tycke ville sprida civilisationen vidare. Här hade man hittat nya områden där de kunde föra ut ett andligt budskap. Skuggsidan av detta kan vara att detta ledde till dogmatiska läror, att köra ner sin egen sanning i halsen på andra, indoktrinering, att tro att man har det enda svaret och den enda och rätta sanningen.

Och hur ska vi kunna läsa ut något av detta för denna måncykel och för vårt personliga liv? Mina funderingar vandrar iväg till att det vore förnuftigt att se på det som jag har med mig men inte att låta detta göra mig blind för det nya som kommer. Kanske kan jag bygga något nytt av det naturliga material som finns runt mig, att låta detta nya vila mot den erfarenhet etc som jag redan bär på och låta detta blir till ett hus där flera kan umgås. Trots allt vänder sig vattumannen åt det kollektiva, mot grupper och lämnar jaget bakom sig. Alltså bygga något nytt som främjar fler än mig själv.

Häromdagen skrev jag att jag upplevde den här månfasen som väldigt speciell och inte har den känslan blivit mindre nu. Lyssna på din intuition vill jag säga, lås inte fast ditt medvetande vid något som redan varit och som borde ha försvunnit för länge sedan. Detta är ett fantastiskt ögonblick för dig att göra något du kanske inte vågat förut. Att se det som du aldrig har sett och ta emot det som förändrar.

 

Att vandra i vildmarken

Date: January 15, 2015
Author: malou
Categories: Djursymbolik, Gudinnan Artemis, Mörkermånen
Comments: Leave a reply

artemis3 Kikar vi upp på månen märker vi att hon inte längre tar emot så stor del av solens ljus. Mer och mer täcks av skugga.

Vi vandrar tillsammans med mörkermånens egenskaper och energi. Och visst kan det verka skrämmande. Skrämmande för att vi är så vana vid att se. Nu får vi känna oss fram. Det är fortfarande inte helt mörkt runt omkring oss, solens ljus eller det medvetna yttre seendet hänger med ett tag till. Vi växlar mellan att ha fokus på det som händer i det yttre och det som vi upplever inom oss själva.

Den 16;e kommer skyttens energi att färga av sig på månen och vi har bara några dygn kvar till månen är helt mörk. Och varför inte ta emot denna hjälp från skytten och dess härskarinna Gudinnan Artemis?

Gudinnan Artemis är Mångudinnan som vi sätter ihop med nymånen och den växande fasen. Det är inom det området som hon tillhör. Men det innebär inte att hon försvinner och inte finns med även här. Och just nu kan hon vara en vi kan få hjälp av.

Artemis kan visa vägen in till den inre skog du behöver vandra i. In i din vildmark. Hon visar dig vart du behöver sätta dina fötter för att gå säkert, vilka buskar som bär på föda för dig och vilka du ska undvika att röra.

Blunda och lyssna på ditt mörker. Blunda och känn det mörker som du bär på med automatik då det är av det som vi brukar kalla den feminina energin. Stark och omslutande. Varm och kanske lite skrämmande. Och det är skrämmande att inte se. Men blunda och låt Artemis leda dig in i dig själv. Låt henne visa dig hur du ändå kan se när månen är mörk och inte lyser upp naturen med sitt blåsilvriga sken.

Att gå in i skogen är rent symboliskt för att gå in i dig själv och ibland behöver vi Artemis ungdomliga mod för att göra det. Ibland hindrar vår förmåga att se konsekvenser oss själva för att undersöka vad det egentligen är. Som alltid finns det både gott och ont, både för mycket och för lite.

Blunda och följ doften av hennes vilja att leda dig rätt. Artemis leder dig ljudlöst så du har störst chans att se det som rör sig inom din vildmark. Om du tittar lite åt sidan, dit Artemis pekar med sin pil så kanske du ser det rådjur som står och vädrar i luften. Känner du av henne? Det vackra inom dig som är så skyggt och försiktigt. Som enbart kommer fram vid tillfällen då du känner dig säker. Som snabbt försvinner in bland träden vid minsta risk för att någon skulle uppmärksamma dig och kanske någon har tur och ser en skymt av din bak när du slinker in bland träden.

Lite längre fram gör Artemis ett tecken till dig, det är dags att stanna till. Du förstår att du ska vara extra tyst och du kikar åt det håll som hon visar. Där, precis där ser du dem på den öppna ängen. Rävhonan med sina ungar. Ungar som leker och tumlar runt. Kanske är det något som vaknar till inom dig, en längtan efter tiden då du dansade runt utan tanke på något annat än dansen. Påminner dig synen om något annat? En omgivning där du är trygg och är omgiven av de som är självklara i ditt liv. Eller att du är den som vakar och håller utkik på det som rör sig omkring. Rävhonans ögonvitor glimmar till då och då. Var säker på att hon har koll och att hon har en utväg om hon vädrar fara..är det så du gör? Har utvägar, redan färdigplanerade för alla eventualiteter?

Du är så upptagen av ungarnas lek att du inte har märkt att Artemis har försvunnit. Ett ögonblick tar skräcken ett riktigt stort grepp om dig. Du är ensam, här i mörkret. Några djupa andetag senare Dark-moon3blir du lite lugnare. Pulsen har gått ner till normal takt och du flåsar inte längre och du har dragit ner din andning till magen där den ska vara. Din erfarenhet har lärt dig något.

För det är inte de som är utan erfarenhet som väljer att gå in i sin vildmark. Det är du som redan har varit med om en del som förstår att det är här, i din egen vildmark och i ditt eget mörker som du kan hitta sanningen om dig själv. Här kan du hitta ditt eget ljus.

Du känner hur någon rör vid din axel och du vänder dig om. Där står hon igen Artemis. Hon ser på dig och du förstår att hon undrar varför du inte följer henne. Du ler och reser dig upp. Ditt leende växer inom dig för du förstår också att hon Artemis inte förstår din rädsla. Med ungdomens rätt går hon utan att vara medveten om att det finns risker även där det inte finns faror. Med Artemis inbyggda egenskap som jungfrugudinna är hon andligt intakt. Hon är känslomässigt psykiskt intakt. Hon är inte våldtagen eller kidnappad. Hon vet inte vad skam och skuld är. Men det vet du med erfarenhetens rätt.

Det är därför det är så bra att bli guidad in i vildmarken av Artemis. För hon visar det som du redan har inom dig men som du har glömt bort. Din egen jungfrugudinna. Hon visar dig delar av dig som du inte längre tror att du bär på.

När hon visar dig vägen ut ur skogen igen kan du nog märka att du går med en annan stuns i stegen. Inte längre trevar du efter stenar och rötter, du tar ett steg säker på din sak. Du förstår att inom dig finns hon som inte låter tanken skrämma henne.

Så blunda och tacka dig själv för den du är och tacka din unika vildmark som genom sina bosatta kan visa dig vem du är.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder, okänt ursprung

Mörkermåne -Vintersolståndet

Date: December 21, 2014
Author: malou
Categories: Astrologisk symbolik, Mörkermånen
Comments: 4 Replies

dali-zodiac_capricorn

Mörkermåne och Vintersolstånd.

Det är årets kortaste dag och samtidigt det dygn då vi upplever att solen vänder tillbaka. I natt har vi vintersolstånd, vilket innebär att det nu uppstår en stillhet. Mytologiskt pratar man om att solen nått gränsen eller väggen och inte får lov att fortsätta sin väg framåt. När den kommer till stenbockens stjärntecken är det signalen att det nu är dags att stanna till, stoppa och efter ett tag vända åter.

Det finns gott om myter och berättelser om vintersolståndet, en del sätter ihop det med midvintern och andra menar att den har med Jesus födelse att göra. Efter stillhet i tre dagar rörde sig solen åter igen den 25 december, ett datum som förknippas med Sonens födelse, ljusets födelse. Tittar man bakåt så finns traditioner och ceremonier i många kulturer. Jag tycker många är intressanta men det som fångar mig just nu är det här med stillhet som jag skrev om i det förra inlägget.

Kanske är det personligt att det är jag som söker stillhet för att finna liv och kreativitet eller så uppfattar jag något från vårt kollektivt gemensamma medvetande.
Jag tycker mig höra lite var stans ifrån att det finns ett behov av att stilla sig, inte bara att sätta sig då och då utan att faktiskt stilla sig en stund. Ett behov av att hitta tillbaka till sin andning, ett behov av att lyssna både till sitt hjärta men även till andras hjärtan. Vi rusar runt utan att märka av varandra mer än att vi studsar i någon som plötsligt stannat framför oss.
Samtidigt som vintersolståndet, eller närmare bestämt ca 2 timmar efter, har vi den punkt som brukar kallas nymåne. Det betyder att även här kommer det ett stopp och det blir stilla. Det är alldeles nödvändigt att vi har ett tillfälle där det är totalt stilla innan något kan vända om igen. Vid nymåne börjar månen återigen sin förberedelse att reflektera solens strålar igen. Men vi kommer inte att märka av det ännu på någon dag eller så. Det är fortfarande mörkermåne energi som vi påverkas av även om nymånen nu börjar ta plats. Energin blir lite annorlunda ju närmare vi kommer punkten till att vi kan se solen lysa upp en lite skära av månen igen men den bär med sig den gamla Visa energin.

Mörkermånen som sådan är ju också en period som är starkt påverkad av framtiden. De som är födda under den här fasen är oftawinter_solstice inriktade på framtiden och det är inte helt ovanligt att de har framtidsvisioner och/eller drömmer om sådant som kommer att ske. Är man född här brukar man kunna släppa taget om den logiska hjärnhalvan då och då och enbart ha tillit till sin intuition för den brukar stämma för det mesta.

Denna nymåne inträffar i stenbockens tecken. Och det är inte första gången i år som den gör det. Den 1 januari i början av året gjorde den detsamma. Månen och behoven färgas av stenbockens energi kan man säga. Personligen är jag född med månen i stenbocken och under mörkermånefasen så detta är en tid som jag känner mig hemma. Det är en del som anser att stenbocken är en av de minst känslosamma tecknen i zodiaken, de är ju ganska rationella, hyfsat målmedvetna och ambitiösa. Men säger jag som är stenbocksmåne…att inte vara känslig är något jag inte känner igen mig i. Om man också tar och tittar på stenbockens stjärntecken så ser man att det är en stenbock med en fisksvans. Här finns förmågan till att vara i det rationella praktiska sinnet såväl som i den djupt känslosamma världen.

En stenbock kan dock ha lite svårt med tillit och tycker ofta att den kan klara sig själv och arbetar gott på egen hand. Ett av skälen till att det skulle kunna se ut så kan du hitta om du läser på den Gud som enligt den Grekiska Hellenistiska zodiaken skulle vara stenbockens härskare. Hephaistos-formen och lite mer på denna fast det är fullmåne Hephaistos – stenbocken.

Med mörkermåne/nymåne och vintersolstånd och detta i stenbocken kan jag tycka att detta är en helt fantastiskt tid att sätta mål och ta fram visioner för framtiden. För det är ju nu i mörkermånen som vi behöver lyssna på den visa rösten inom oss som säger att vi behöver släppa taget om vissa saker för att kunna välkomna något annat. Om vi lyssnar till stenbockens behov av att ta ansvar, att vara förankrade på den jord vi står på samtidigt som vi har halva delen av oss i den värld som styrs av vårt omedvetna och som är färgat av vårt känsloliv kan det inte bli annat än bra att plocka fram visioner och mål.

Ta med dig dina drömmar, känslor och tankar och bär dem med dig ett tag. Det är fortfarande stillhetens tid och det är också nu vi välkomnar vintern. Även om detta är en dag då vi firar solens återfödelse är det trots allt vinter. Det är nu vi behöver titta hur naturen beter sig. Titta på björnen som vänder sig inåt och går i idé. Symboliskt kan man säga att detta är tiden strax efter midnatt. Det är drömmarens tid. Tid att lägga sig för att vila och ta till sig den näring och den sanning som kommer djupt inifrån dig själv.

För mig är detta en viktig tid för jag tror på att min intention kan göra underverk. Jag tror på den helhetsupplevelse jag får när jag praktiserar något som har en stor betydelse för mig. Jag tror på att jag kan förändra det i mitt liv som jag behöver förändra och jag tror på min möjlighet att släppa taget om det jag inte behöver längre. När jag stillar mig och får kontakt med det som mitt hjärta vill tala om för mig då upplever jag också den nödvändiga kreativitet för att kunna få en vision för framtiden. Och att ha visioner för framtiden tycker jag är viktigt för att kunna släppa taget om det jag länge hållit fast vid. Och detta att balansera mellan det som varit, det som är ärvt med det som kommer att komma – det är mörkermånen. De nycklar du får under de stilla ögonblicken är värda så otroligt mycket för ditt välbefinnande.

Sabian symbol för månen 1 grad stenbocken säger:

An Indian chief claims power from the assembled tribe.

 

Att begära kraft/makt ifrån sin omgivning. Ja, det ligger nog mycket i det känner jag. Framförallt när det står en indian chief. Jag är inte speciellt insatt i den kulturen men min upplevelse går direkt till att en indian chief gjorde sig förtjänt av sin plats som chief. Här fick man visa att man kunde leda, ge råd och även att döma när så behövdes.

ljusFör mig pratar denna sabian symbolen om att kräva den respekt och rätt från omgivningen som man har gjort sig förtjänt av. Eller mer att visa upp sig själv i sin omgivning så att man markerar de områden man är bekväm och har kontroll i. Det kan också vara en påminnelse om att vi behöver fundera över meningen. Har jag nu gjort det jag behöver göra för att kräva den plats jag vill ha?

Så varför inte tända ett ljus, fundera på vad det är du går omkring och bär på som du inte längre behöver. Det som är tungt och som du är så van vid att du inte längre kommer på tanken att släppa taget om det. Skriv ner detta på en liten lapp. Ta kontakt med ditt inre och låt visioner och mål dyka upp i ditt sinne. Hur blir det om du släpper taget om det du valt nu, känns det som om det blir lättare eller har det ingen betydelse? När du har hittat rätt känsla och rätt lätthet i din kropp, – ta din lapp och bränn upp det du vill släppa. Låt en tacksamhetens tanke följa med, för det du burit på har varit med och format dig till den du är idag.

 

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder; Salvador Dali,

Mörkermåne – Skytten

Date: November 21, 2014
Author: malou
Categories: Astrologisk symbolik, Månen, Mörkermånen
Comments: Leave a reply

Skytt3Mörkermåne i Skyttens tecken.

Vi befinner oss i tiden då månen ber oss titta på de behov av vila och kontemplation som finns. Detta är inte tiden då vi mår bäst av att ge oss iväg på nya äventyr hur mycket än Skytten skulle vilja göra det. Jag har skrivit om Skytten i fullmånen här i bloggen och om du läser den kan du få ännu mer kött på benen när det gäller egenskaper och upplevelser som kan bli aktuella just nu.

Sabian symbol för månen i skyttens tecken säger:

Pensionerade armé veteraner samlas för att återuppväcka gamla minnen.

För mig blir den här meningen som en bild för en del av den energin som vi befinner oss i just nu. En bild av ett återuppväckande av gamla minnen från förr. Minnen av händelser och av de som jag en gång tillbringat tid, äventyr och umbäranden tillsammans med.
Har du kanske mött någon som väckt upp något inom dig, positivt eller negativt? Eller det kanske till och med är så att du tycker att du hela tiden möter samma diskussioner, samma ämnen som tragglas om och om igen?

Som alltid finns det många olika perspektiv att se saker ur och som vanligt är det vi som väljer att se det positivt eller negativt.
När jag sätter mig in i min symboliska bild som jag får av den Sabianska symbolen för denna månad då dyker det upp minnen från grupper av människor från förr. Grupper där jag har befunnit mig i på grund av att vi har värderat samma saker, trott på samma saker och strävat att nå samma mål. Alla har vi varit olika men ändå delat något gemensamt.
Jag kan tänka mig att om vi möttes idag så skulle vi upptäcka att vi alla har utvecklats åt lite olika håll. Men det kan också vara så att jag skulle upptäcka att här fanns något som jag idag kanske saknar. Kanske finns det något som behöver komma upp till ytan igen och som man behöver göra något åt? Något som inte bara har med de personliga målen att göra utan mer berör mål i ett större perspektiv?
Skytten har ju en tendens till att vilja mer, vilja globalt och inte bara lokalt. Jag tror jag tar med mig den tanken in i mig själv nu när månen inte speglar sig i solens medvetande ljus.

Jag väljer också att fundera vidare över dessa armé veteraner ur ett annat perspektiv. Det kanske inte bara handlar om att träffa gamla vänner och att väcka minnen utan kanske också om att slåss för något som är värt att slåss för. Personligen tror jag inte på att slåss i den bemärkelsen men visst är det så att jag nog är beredd att försvara mig. Oavsett vad man tycker om våra förfäders sätt att agera under historien så har de följt den tidens norm för att kunna försvara sig och att utvecklas. De har slagits för att det ska kunna bli en bättre morgondag.
Kan det vara så att månen idag vill påminna oss om detta? Har vi glömt bort att det går att förbättra, att “slåss” tillsammans med andra för att ge våra efterföljande ett bättre liv? Ber månen oss att fundera över var vi själva står i detta? “Slåss” vi för någon annan och inte bara för oss själva? Finns det något här som jag kan släppa taget om, ett mönster som behöver lösas upp? hecate3
Ja, det finns många tankar att tänka.

Vi lämnar nu Skorpionen och det är dags att ta de lektioner vi fått och överlämna dessa till Skyttens mer eldiga energi. Jag läser i Kelly Roseanos astrologiblogg att om vi inte kan se oss själva klart, både det goda och det dåliga, ja då har vi missat Skorpionens läxa. För att Skyttens pil ska kunna träffa rätt mål behöver vi först veta vilka vi själva är. Vi behöver vara sanningsenliga mot oss själva och prata ett klart och kanske också smärtsamt språk med oss själva. Den gamla Visa kvinnan är denna rätta mentorn för detta. Skyttens sökande efter sanning kan hjälpa oss att bestämma om vad det är vi nu behöver släppa taget om och vad det är vi behöver behålla så att de mål som ska födas med hjälp av nymånen får den bästa starten.

Skyttens sanningar kan även vara en grogrund för sura miner och bråk. Framförallt då skytten gärna vill ha saker utifrån sitt sätt att se. Mörkermånens Visa kan hjälpa dig att säga sanningar rakt utan att för den sakens skull köra ner dem i halsen på andra.
Vi behöver lära oss att kommunicera på ett sätt som gör att alla känner sig hörda och respekterade. Ska vi då också kämpa för samma sak är det viktigt att det inte är någon som kör över andra eller rättare sagt att de känner sig överkörda.

Skytten är ju visionären och denna egenskap kan vi få god hjälp av, framförallt under nymånefasen, men vi behöver även den egenskapen när vi tar hand om det djup som finns inom oss. Och om det mörker som vi behöver vandra i för att komma fram till detta nymåneljus. Livets mening sysselsätter Skytten. Ja nästan så att man kan säga att det är ledorden. Detta gör att filosofiska frågor som, Vem är jag? Varför är jag här? och Vart ska jag? är naturliga för Skytten. Och det är frågor vars svar finns långt inom oss själva. Vi behöver se de skuggor som faller bakom och framför oss för att kunna närma oss några svar.

Ett heligt krig?

Det finns ju naturligtvis även andra planetkonstellationer som påverkar även under en mörkermåne. En astroblogg jag läser säger: Nu finns receptet för expansion, optimism och självsäkerhet men det kan också vara ett recept för impulsivitet, rastlöshet, aggression och en känsla av att vara mer helig än du är.

Jag tror också på att detta kan vara åt båda hållen. Och för att gå tillbaka till sabian symbol och de pensionerade veteranerna så kommer jag också att tänka på de heliga krigen som förts. Och visst har skytten de här tendenserna också. Vi kanske behöver vakta på just den där energin som säger oss att vi har det rätta svaret och det är vi som vet vilken väg som är rätt. Stanna inte till i de “lägre” frekvenserna under mörkermånen och för all del även nymånen, försök gå vidare så du kommer ur den jagfixerade sfären och tona längre ut.

Chiron_instructs_young_Achilles_-_Ancient_Roman_frescoDen sårade healern Chiron står tydligen helt still under den här månfasen. Den fortsätter vidare först om 1 1/2 dag. Det sägs att när en planet står still då arbetar dess arketypiska energi mer kraftfullt än annars. Och Chiron är ju verkligen i samklang med skytten. Det är ju Chiron som står som symbol för tecknet. Lite mer om Chiron kan du även läsa om här.
Just nu och här kan man väl då säga att det kan vara de djupaste såren och den största smärtan som kan göra sig påmind. Att vara älskad, att bli sedd och att vara accepterad kan vara teman som dyker upp i dina tankar och känslor. Men vilken möjlighet! Just nu och här då vi har en möjlighet att släppa taget.

Gör din egen mörkermåneceremoni.

Bjud in din äldre Visa för att göra dig sällskap. En Gudinna som kan jobba som din mentor kan vara Gudinnan Hekate. Ta sällskap av henne. Skriv upp det du vill bli av med på små lappar. Var nu ärlig och seriös mot dig själv. Tro inte att något försvinner utan handling. Utveckling kräver disciplin.

Tänd några ljus och nu när du väljer att bränna upp det som du inte längre vill bära….tänk på att det förmodligen har lärt dig massor. Det finns säkert en anledning för tacksamhet också.
Ur askan kan sedan det nya växa. Som fågel Fenix kan skytten nu sikta mot högre mål.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: BIlder: wikipedia, Kelly Roseano, dre more...