Archives

Alla dessa idéer

alla ideérAlla dessa idéer som rusar runt. Alla dessa idéer som vill ut och som vill förverkligas. Idéer som inte har lust att ställa sig i kö utan som vill ut nu, inte sen.

Idéer som gör att det är svårt för sinnet att vila och svårt för att fokusera sig. Då, i det läget är det bra att ha papper och penna till hands. Då i det läget är det bra att använda sig av disciplin som man förhoppningsvis skaffat sig genom åren för att enbart fokusera sig på att få ner alla idéer på papper. Då och först då får hjärnan en liten vilopaus.

När jag väl fått allt på pränt så brukar jag göra något som bryter tankekedjorna. Arbeta praktiskt med något. Först därefter sätter jag mig med mina papper eller med en speciell idé igen och låter den sjunka in i mitt medvetande. Sakta men säkert får den form, många gånger en annorlunda form än vad den ursprungligen hade. Jag drömmer mig bort och kan gärna bli lite halvdåsig för det är då som den allra största klarheten på något sätt kommer.

Jag får grepp på om den är genomförbar nu med en gång eller om den kräver lite tid för att mogna.

Det krävs arbete, tålamod och disciplin för att få resultat, vilket kan tyckas vara tråkigt när hjärnan och sinnet bubblar över av iver för att starta upp något. Men ännu tråkigare är det när inga idéer blir förverkligade på grund av att ivern och behovet av en viss form av dynamik gör att man rusar runt i en kreativitet som aldrig ger resultat.

Det här kan vara bra nu när den intensiva skorpionen gärna vill gräva djupare och mer intensivare, men också kan göra oss mer taggigare och kanske eventuellt även lite mer ivriga i att starta nu och inte sedan.

Jag är villig att titta på mina idéer från utsidan.

Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Växande halvmåne i tvillingarnas tecken

Khitara

När jag skulle skriva om denna månfas så dök Apollon upp. Inte alls så konstigt eftersom det är han som är härskare över tvillingarnas tecken som månen just nu befinner sig i. Samtidigt som Apollo dök upp och jag blev inspirerad att använda mig av denna Guds symbolik så hörde jag en helt fantastisk gitarrspelare i ett program. Gudomligt ingripande? Synkronicitet? Ja inte vet jag men självklart kom Apollons kithara upp som en bild i mitt sinne.

Kithara som är ett (vanligtvis) sjusträngat instrument som man menar är föregångaren till vår gitarr. Det finns många historier runt detta instrument och en del för ihop kithara med lyran men lyran var ett något enklare instrument och inte detsamma alltså. Denna gång var det inte de olika historierna runt hur Apollon fick sin kithara som dök upp i mig utan snarare den skicklighet det krävs för att kunna hantera detta instrument så att det blir dessa fantastiska tonslinger.

Du behöver kunskap om hur de olika strängarna beter sig och låter när du använder dig av dem, du behöver ett speciellt öra för att höra hur de kommer att låta tillsammans och om detta passar ihop på ett harmoniskt sätt. Du behöver en speciell form av klarhet och kanske till och med en aning åt det objektiva hållet för att kunna använda dig av detta instrument på ett sätt som gör det rättvisa.

Visst låter det om du låter din känsla få tala genom dina fingrar men hur det låter, det är en annan sak. Här behöver du använda dig av fler sinnen för att få en komposition som tilltalar själen.

Kanske är det denna skicklighet och förmåga som månen nu vill få dig att uppmärksamma! Månen placerar dig i en fas där det nu är läge för att titta bakåt likväl som framåt. Har det som startade vid nymåne genererat något inom dig som kommer att ge dig denna harmoni som behövs? Kommer det att bli det musikstycke som du hör inom dig eller har din energi låtit dig spreta iväg åt olika håll?

Personligen känner jag igen det där med att spreta iväg. När en idé startar upp inom mig så blir jag ivrig. Den ena tanken ger den andra och till slut så hittar jag mig djupt involverad i alla möjliga olika inriktningar. Det kan ge många härliga stunder och en djup tillfredsställelse men kanske kanske är det inte riktigt allt detta som kommer att leda fram till det mål man har framför sig. Det finns en tid för allt men just nu, i den här månfasen, är det dags att samla ihop dig själv och se till att du vet hur du ska spela på den där kitharan. Tvillingarnas energi men Apollon och hans kithara hjälper dig med detta om du bara tillåter det.

Det kan vara med djupa suckar man befinner sig här, frustration kan uppstå och man kan allmänt känna sig begränsad. Sömmarna på tröjan har dragit sApolloig, byxorna har av någon anledning krympt och allt material kliar. Saker är besvärligt helt enkelt. Eller vänta nu!! Kan upplevas besvärligt! Och här har vi kärnan.

Apollon har i många historier fått hårda omdömen bland annat så har han epitetet förstöraren. Detta kommer från det Grekiska verbet apóllymi som betyder “att förstöra”. Och det är helt rätt, Apollon är en förstörare men frågan är av vad? 

Förutom kitharan så bär Apollon ofta en pilbåge och pilar precis som hans tvillingsyster Gudinnan Artemis. Precis som sin syster är han bra på att träffa de mål som han siktar på. Så vad är det han “förstör” när hans pilar träffar målet? Hans ljuspilar, för det är detta som hans pilar skjuter, träffar mörkret. Denna Gud, som är en symbol för solen, skjuter iväg sina ljuspilar för att förstöra det som förmörkar sinnet och själen. Apollon är han som förstör med ljus.

Så sammanfattningsvis är det just nu en ypperlig möjlighet att ta till dig Apollons och också då tvillingarnas styrka. Samla ihop dig, titta efter, lyssna och använd dig av alla dina sinnen och rusa inte iväg med dina känslor nu. Saker kan upplevas besvärligt men det är inte alltid som det behöver vara kvar i denna känslan. De sju strängarna på kitharan symboliserar de sju olika nivåerna som du kan använda dig av för att sätta ihop en vacker ljudslinga. Likväl som du kan planlöst klinka fram ljud som skär i öronen. Planera, strukturera upp är vad månen talar om för dig att du ska göra nu. Och låt energin som finns nu hjälpa dig med detta.

Symbolkalender XV

Häromdagen pratade jag med en väninna och hon nämnde i ett sammanhang att pilgrimens ledord är så fina. Jag trodde inte att jag visste vilka dessa ord var men när jag så småningom letade fram dem insåg jag att flera av dessa använder jag i ett speciellt sammanhang. Jag upptäckte också att dessa ord inte på något sätt är statiska utan det finns varianter av dem och en del av dessa fastnade i mitt sinne.
I samband med att jag funderade över vad jag skulle köpa till julklappsleken vi brukar ha på julafton kom jag att tänka på dem igen.

christmas-954235_960_720Ett av orden var rastplats.
Jag tänker att julafton blir som en rastplats. En stund, ett ögonblick för att hämta andan. Jag tänker också på julafton som ett delmål och inte som om jag hade kommit fram.
Jag vet att alla de förberedelser vi gör och att hela december månad egentligen riktar in sig på julafton och att det därför är lätt att uppleva dagen som ett mål men jag har hört så många som suckat djupt när dagen är där och att de blir alldeles tomma.

Att se julafton som en rastplats, ett stopp på vägen gör både vägen dit och själva dagen så mycket enklare att njuta av tycker jag. Jag kan se mig omkring och njuta av omgivningen som består av en pyntad gran med dess underbara doft, mina ögon sveper över tända ljus och välfyllda fruktfat och inom mig glittrar jag ikapp med juldekorationerna.
Vi behöver rastplatser och framförallt behöver själva inse att vi behöver rastplatser. Och med det menar jag en stund på rätt ställe gör att både kropp och sinne kan hämta ny kraft inför den fortsatta resan. Det gör också att om vi ska kunna ta till oss julafton som den rastplats den kan vara behöver vi också välja vår omgivning så att den uppfyller detta. Jag är säker på att du precis som jag har åkt förbi flera rastplatser på vägen även om du behövt vila nu. Åkt förbi för att de inte uppfyllt din känsla av att där kan du stanna en stund.

Vi kan skapa oss både en inre rastplats och en yttre sådan. En inre om det nu är så att du inte kan eller klarar av att vara på en plats där du egentligen borde vara en sådan dag som julafton. Kanske är det något eller någon som stör din utsikt. Detta kan du förändra för dig själv precis på samma sätt som att du ställer dig på en plats där det som stör dig inte finns i ditt blickfång på rastplatsen. Du kan helt enkelt ta till ett annat perspektiv och låta din inre riktning föra dig till upplevelser där du både ser och känner ro.

Det andra ordet var måltid.
En måltid som symboliskt för mig blir att inta näring både andligt och fysiskt. Att stanna till och ta in allt det som jag har skapat inför den här dagen. Min intention inför julafton har ju fått mig att utföra och känna vissa saker och på julafton kan jag se vilken näring det gav. Skratten då vi både förlorar och vinner i julklappsleken. Ömheten och kärleken jag känner inför hela min familj. Den näring jag får när jag ser mina barn och deras respektive och barnbarn, alla samlade på en plats är otrolig.

Den fysiska näring jag får av maten men också rörelsen, allt blir till ett flöde där jag tar in allt det jag behöver. Jag fyller på luckor som behöver fyllas. Jag både fyller på och tömmer ut och tar helt enkelt emot en livsnödvändig näring.

Att dela och att inta en härlig måltid på en rastplats ger mig helt enkelt det jag behöver för att kunna fortsätta min färd. En andningspaus och ett helande.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Symbolkalender IV

Symbolkalender IV

dali-zodiac_libra Månen penslas av vågens energi och jag ger mig i kast med att försöka plocka upp just vågens symbolik. Det mest självklara blir naturligtvis att väga något mot något annat. Jämföra dyker också upp i sinnet.

Vi har en tendens till att jämföra det ena med det andra i vårt samhälle. Det kan vara gott när vi söker efter det bästa lånet men det också bli till ont då vi söker för att jämföra med oss själva. När vi jämför blir hjärnans funktioner också lite udda eftersom vi lägger ihop olika saker från vår omgivning och får det som om det skulle komma från ett enda ställe. Vi jämför oss ex inte från en enda granne utan vi lägger ihop alla saker från olika grannar och så jämför vi oss själva med detta. Inte så konstigt att vi förlorar varje gång. Av någon underlig anledning ser vi inte heller under ytan heller så vi tar det som vi ser som om det skulle kunna vara lika applicerbart på vårt liv som det är på de vi jämför med. Vi är verkligen komplexa varelser.

Rättvisa är ett annat ord jag associerar med vågen. Förmodligen känner alla till bilden av Fru Justitia. Gudinnan med bindel för ögonen som håller en våg i handen, symbolen för lag och rättvisa. Det ska vara jämt för då är det riktigt. I den Egyptiska historien hittar vi vågen igen då de avlidnas hjärtan ska vägas i Osiris våg och jämföras med Ma’ats vita fjäder, sanningens och harmonins fjäder. Det ville till att det var ett rent hjärta för att inte det skulle väga över i den vågskålen.

Jag stannar till och tittar på det som jag precis har skrivit. Ma’at vita fjäder, sanningen. Jag vänder mig om och tittar på min trumma som står högst upp på min bokhylla. Den trumma som fått namnet Ma’a för att jag drömde att jag skulle byta namn samma dag som vi skulle namnge och initiera våra nybyggda trummor. När jag en gång förut forskat på om det fanns något som påminde om namnet Ma’a eller Maha kom jag fram till att det faktiskt fanns en indianstam som kallades så i Oklahama. Men kunde denna Ma’at från Egypten också betyda något för mig? Kan det vara meningen med att jag skulle börja söka på vågen som symbol? 220px-Maat.svg

 

Ma’at var en Gudinna och symbol för lag, moral och sanning. Man har hittat skrifter om Ma’at så tidigt som 2700 före Kristi födelse. Det är en hel massa år sedan. Innan hjärtat skulle vägas fanns det också 42 stycken så kallade negativa bekännelser. Det här var regler, etiska och moraliska sådana som skulle ha efterlevts i livet. Med all den historia om döden som Egypten har kan man tro att döden var väldigt viktig men tvärtom så var det livet som var det viktiga. Att få hjärtat vägt betydde att man kunde leva vidare, skulle hjärtat vara tyngre betydde det att man blev utplånad, inte att man skulle komma till något helvete utan helt enkelt att man inte skulle ha något mer liv.

När jag funderar på trumma och på Ma’at känner jag att det finns en viss samhörighet. Min trumma är en healingtrumma och sanningen, oavsett vad den handlar om gör att vi kan bli hela. Ännu har jag svårt för att känna att detta skulle betyda något för mig i längden men jag lägger Ma’at som symbol i mitt minne och ser om det dyker upp något mer längre fram.

Jag tänker att symboler är bra på det viset, har vi ägnat en tanke och vår uppmärksamhet åt en brukar det dyka upp något annat som för oss vidare. Synkronicitet fungerar på det sättet och ju mer vi är uppmärksamma och medvetna desto mer visar vi själva oss vägen.

-Och vägen är viktig viskar en röst i mitt öra. När du går till ditt mål är vägen det viktigaste för dig att vara medveten om. Ser du inte var du går kan du lika gärna gå i en oändlig labyrint, du kommer alltid tillbaka till samma ställe igen.

En kort stund innan jag avslutar kalendern ser jag den dammiga upptrampade stigen framför mig och jag vet att jag inte på långa vägar har nått fram till mitt mål.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Symbolkalender II

Symbolkalender II

Så fort jag har satt mig till ro dyker hon upp i dörröppningen igen. För det är ju så att när vi gjort plats, när vi har skapat oss ett rum både på utsidan som i själen, ja då kommer det vi söker. Och här står hon nu när jag satt mig där jag brukar sitta när jag beger mig in i mitt inre. Till den värld av symboler som är själens språk. Till en värld som inte kan översättas med ord eftersom de inte kan förklaras med logik. Och ord består av logik.

Hon den gamla berätterskan tar plats i stolen framför mig och tittar mig djupt i ögonen. Kanske såg hon vad hon ville för hon nickade på ett sätt som jag tar som nöjt. Hon kikar runt sig och suckar medan hon sjunker lite djupare ner bland plädarna som finns där.

-Man fryser lätt så här vid min ålder säger hon lite plirande. Hon smackar lite och jag inser att jag nog borde bjuda henne på lite varmt att dricka. När jag frågat henne skrockar hon och tackar men säger att hon nog föredrar lite öl så här på kvällskvisten då det är sagodags. Snopet reser jag mig för att se om det finns något ölliknande i kylskåpet.

När jag satt mig tillrätta igen blundar jag och tänker att jag ska komma tillbaka till min värld med lejonet som precis har rundat klippblocket men den gamla tar mig istället till nummer 2.

-Att vara tvåa i världen kan betyda allt eller ingenting. Den gamla petar till mig och kikar på mig. – Du måste ha en del erfarenhet av tvåan säger hon. Jag förstår först ingenting. Det första som jag associerade till tvåan handlade om att vara en del i ett par. När jag tänker till lite mer inser jag att hon pratar om när jag är född, den 22 i månad 2. Jag är inte så mycket kunskap inom numerologin så jag har egentligen inte funderat över just den symboliken. Men helt klart är det dags för mig att få veta mer nu förstår jag.

numbers2
-Talet 2 menas vara ett känsligt tal och inte förknippat med så mycket styrka säger en muttrar den gamla. Jag både hör och känner att hon inte riktigt håller med. Om lejonet representerar kungen, solen och ljuset och med detta nummer 1 i den patriarkaliska världen så representerar nummer 2 drottningen. Här har du hon som alltid står bakom och aldrig framför, hon som kan ses och också känna sig som andra gradens människa. Generellt säger en del numerologer att 2:orna kan ha dålig självkänsla men också de som är väldigt lätta att tycka om eftersom de drar sig ifrån konflikter och därmed är väldigt vänliga.
-Du får ta reda på mer genom att studera själv säger den gamla till mig. Vad jag vill att du gör är att du tittar på en tvåa och ser hur den ser ut.
-Titta på den och se hur den böjer sig, du kan nästan ana hur hon (för det är en hon) ligger på knä och har huvudet böjt.
Här har du grässtråt som böjer sig och formar sig med vinden men alltid, alltid reser sig upp. Som inte bryts i mitten trots att man menar att 2:an är splittringen. Det krävs en stark kvinna för att en man ska vara 1:a. Det krävs lejonhonor för att hanen ska kunna leda en flock.

-2:an skapar tröskeln mellan världar, mellan liv och död. 2:an är balans men också kaos. Här hittar du yin och yang. Här finner du ekot, men också kompromisser och möten. 2:an står för så mycket mer om vi bara går in och undersöker. Värdet i det vi hittar bestäms av din erfarenhet. Det är du och ingen annan som bestämmer om 2:an är förlorarens nummer eller ej.

Jag lyssnar och tittar fascinerat på denna gamla kvinna som sitter där med så mycket kunskap. Om 2:an är detsamma som en symbol för att vara förlorare, att alltid komma efter tänker jag göra allt för radera ut den symboliken i mitt sinne eftersom det är detsamma som att det feminina inte är lika mycket värt som det maskulina. Eller vänta nu! Kanske vi behöver spara det för att visa upp hur det ser ut i vår värld, vilka normer och vilken kultur det är vi lever i?
-Om Zeus är nummer 1 är Hera nummer 2 säger den gamla. Jag tittar upp förvånat. – Trodde du inte att jag visst vad du är intresserad av säger hon sedan. Hera var en svartsjuk elak Gudinna när det kom till någon som intresserade sig för hennes man. Man gjorde klokt i att komma ihåg detta om man rörde sig i den Grekiska Gudavärlden. Heras hämnd var grym och hon tittade sig inte i backspegeln och ångrade inget. 2:an kan representera även dessa egenskaper och oftast behöver vi titta bakom det uppenbara för att se varför det ser ut som det gör. Hera stod för äktenskapet, för det heliga äktenskapet. Hon stod för det som gjorde det splittrade helt precis som hon stod för splittringen. Allt är inte enkelt att förstå men det är alltid värt att ta en funderare när det kommer till den värld som styr och ställer med vårt inre. Hon är den mest lojala av de lojala och försvarar dig oavsett kostnad.
Jag undrar lite vad detta ska leda till och möts av ett skrockande. Det är verkligen en gammal vis berätterska jag har framför mig. – Det var du som bestämde att det skulle bli en symbolkalender och nu har du skapat en. Det blir det som ska bli.
Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Getens år 2015

GetDen 19 februari är det Kinesiskt Nyår. Och i år är det Getens år enligt det kinesiska horoskopet. Till och med Get, feminin energi och trä element. Den första dagen av Geten trä är egentligen den 4 februari men nyåret är den 19:e.
Jag läser på en sida som skriver om Getens år.

” Geten består huvudsakligen av Jord. Den består också av Trä. Därför är 2015 är starkt Trä år. Geten är efter Hästens eld år. Därför finns det fortfarande kvar lite eld för Geten. Trä kan hjälpa Eld att brinna så 2015 års eld är fortfarande stark. Så därför är Jord, Trä och Eld nyckelfaktorer för att bestämma människans lycka för 2015. Geten är det sista året i eld cykeln. Getens eld är den hetta som stannar i grunden. Denna hetta kan hjälpa trädens frukt att mogna. Om du har arbetat hårt under de senaste två åren, då är 2015 det år då du ser resultat. Om du gjorde ett bra jobb under 2014 då kommer detta att fortsätta och 2015 kommer vara året då du uppnår ditt mål. Om du har haft problem de senaste åren, ja då är 2015 vändpunkten för dig. Geten innehåller den feminina jorden som kan hjälpa personer skapa något från ingenting. Därför så behöver alla som vill ha en succé under 2015 hitta en nytt tillvägagångssätt för att nå sina mål.”

– Chinesefortunecalendar.

På sidor som skriver om det kinesiska året står det ömsom fårets år och ömsom getens år. För mig skiljer sig dessa två arter något åt rent symboliskt och därför koncentrerar jag mig på Geten.

Geten har funnits med oss under åtskilliga tusentals år och har därför en något komplex symbolik. Det finns många myter och sagor som involverar geten och för oss här idag, under vår tid, behöver vi nog upptäcka geten igen. Jag misstänker att det är många som precis som jag förknippar geten med en symbol för djävulen (det där med bockhorn sätter sig rejält) och säkert är det så att vi känner igen uttryck som att en get stoppar i sig allt.

Kanske kan vi se anledningen till den något mer “onda” symboliken i flera olika saker. Getter var exempelvis vanliga som offerdjur. De fick alltså bära människans synder, det onda. Syndabocken känns förmodligen igen?!
Jesus säger också (enligt bibeln) att han vid domen “ska skilja de rättfärdiga och de orättfärdiga som en herde skiljer fåren från getterna”. Ganska naturligt att vi då låter de orättfärdiga “onda” bära horn och bockfötter.

Guden Pan är också förknippad med geten. Han var fåraherdens och flockens Gud och härskare. Han hade en gets bakkropp och bar även horn. Han vandrade i bergen spelades sin flöjt. Inget av det här gör i och för sig honom förtjänt av att förknippas med något “ont” men när man tänker på att han älskade att jaga nymfer börjar vi närma oss. Åtminstone i våra ögon, där och då var det ganska vanligt att både kidnappa o jaga i Gudavärlden. Men…han är även Panikens Gud. Hans osynliga närvaro i bergen och i det vilda landskapet gav männen ångest och panikkänslor. Han syns också ofta tillsammans med Guden Dionysos, som i sin tur då och då är avbildad med horn, som var vinets Gud. Vin i stora mängder, fester, nymfer och inget arbete, allt det där i sig gör nog att det lutar åt att man tolkar det åt det mer negativa hållet. Kanske är det också detta som har bidragit till att geten har ett rykte om sig att stå för potens och bristande impulskontroll vilket i sin tur associeras med det mer negativa för att uttrycka det milt.Ed0012

I den nordiska mytologin hittar vi Guden Tor vars vagn drogs av två getter som bar de härliga namnen Tanngrisner och Tanngnjost. Det betyder alltså “den som gnisslar tänder” och “den som har glest mellan tänderna”. 🙂 Det verkar vara passande namn för några som drar vagnen för Åskans gud. De här stackars bockarna slaktades och åts upp på kvällen för att sedan återuppväckas till livet på morgonen.

Hur tolkar man då geten när den dyker upp i dröm, meditation eller bara i livet? Nu har jag inte så mycket hum om hur den kinesiska astrologin tolkar getens budskap men funderar lite på hur vi skulle kunna se det.

Något av det första som jag kommer att tänka på är getens klätterförmåga. Den kommer upp på de mest otänkbara ställen. Jag har sett bilder där det verkar som om den stått på en absolut lodrät bergsvägg. Något annat som kommer upp i sinnet med en gång är att den äter allt. Detta är då två saker som jag skulle plocka med. Nu är det ju inte så i verkligheten att geten äter allt och den kommer inte heller upp på alla ställen så självklart behöver man balansera bilden en aning. Jag läser trots allt på Wikipedia att geten är en orsak till förlust på biologiskt mångfald. Först kommer människan därefter kommer geten.

 Om geten skulle dyka upp kan man börja fundera på om just de här klätteregenskaperna skulle kunna betyda något. Att man kan och klarar mer än vad man tror. Att det är dags att bege sig upp mot höjder man inte anat att man skulle kunna nå. Att vi har förmågan att klara av passager som ser omöjliga ut och att vi ska ha tillit till vår förmåga att landa på fötterna. Eftersom geten sätter i sig växter som de inte känner till är det också en symbol för nyfikenhet och mod. Å andra sidan kan man se det som dumdristighet. Om vi inte har samma instinkter som geten bör vi nog ta det lite lugnt med att ge sig på okända projekt utan att undersöka det först. Ytterligare en tanke kan vara att inte ta på sig för mycket eftersom det inte finns kvar så mycket till andra och att inte ta ansvar för allt utan delegera.
Jag läste förresten någonstans att det var någon som satte ihop getens förmåga att “smaka” på allt som en förmåga att inte diskriminera. Tja, varför inte. Och är det inte så att man lär sig ganska mycket om många saker samtidigt.

 En get är visserligen ett flockdjur men har ändå ett ganska stort behov av att vandra iväg ensam och klarar sig ganska bra på att vara isolerad utan sin egen ras. Med detta i minnet kanske man kan säga att geten talar för ett visst mått av självständighet. Kan vara social men trivs förmodligen bättre med att vara ensam. Kan det vara dags att börja fundera på om det är dags att fortsätta ensam? Eller börja fundera på i vilken flock du befinner dig, om du nu gör det överhuvudtaget?

 ymnighetshorn_01Lite högre upp skrev jag om offer och syndabock och det kan ju betyda att du själv tycker att du är ett offer eller att du ger dig själv rollen som en syndabock men även, för att vända på steken, som ett tecken på att du kanske ska titta på om det är så att omgivningen försöker ge dig rollen som syndabock. Bär du själv mycket skam eller tar du på dig andras skam och skuldkänslor?

 Inom astrologin och tecknet Stenbocken får du ännu mer symbolik att lägga till geten. Du kan läsa här på min blogg om det jag har skrivit om stenbocken bland annat. Inom den Grekiska mytologin lär vi också känna Ymnighetshornet Cornucopia. Ett horn som sägs komma från geten Amalthea, Amalthea som var amma till den högsta av de grekiska gudarna Zeus. Detta horn är en symbol för rikedom och överflöd och allt det man vill ha manifesteras sig i hornet. Förmågan till ymnighet gavs som gåva av Zeus och visst kan man se att även här finns en symbolik som handlar om balans. Getens symbol som närande och omhändertagande ger så småningom upphov till överflöd. Du behöver värna och omhänderta (oavsett om det gäller människa eller projekt) för att det så småningom ska ge resultat. Generositet är en annan symbol som passar ihop med detta.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Wikipedia, chinesfortunecalender, Run more...

Udda och unik?

collage3

En gång för sisådär snart 25 år sedan ringde en medicinsk forskare till mig och frågade halvt skämtsamt om jag ”verkligen var säker på att jag kom från jorden?”

Denna fråga plus några till kom på grund av att de analyserade mitt och min familjs DNA mönster då de ville se om mitt då nyfödda barn hade samma sjukdom som ett av mina andra barn hade.

Då och då har jag nämnt detta på skoj när man har pratat om ”konstigheter” som uppstår i livet men det har inte hänt sådär väldigt ofta. Och idag efter att jag har suttit och skrivit ut mitt samtal med Mikael Säflund börjar jag fundera på vad jag egentligen känner inför detta uttalande.

(Mikael Säflund som är en oerhört populär föreläsare och kursledare pratar om kvantfysik och transformering och du kommer att kunna läsa om honom i ett av Ascalas nummer.)

Att jag började fundera berodde på att Mikael utbrast samma sak som forskaren precis när jag började prata om detta.

Som många andra har jag haft en upplevelse av att vara udda och att inte höra hemma. En ganska vanlig företeelse när man inte har haft den anknytning man behöver ha som liten. Att detta var ganska vanligt att känna fick jag ju inte kunskap om förrän jag var vuxen och själv läste psykologi så naturligtvis formade det min personlighet. Även om jag hade insett och tagit till mig detta långt innan den här forskaren ringde till mig så hände det något inom mig. Och det hände trots att jag förstod att han halvt om halvt skämtade. Något var udda och de fick inte riktigt ihop hur just min DNA sträng såg ut eller arbetade. Jag vet faktiskt inget mer om det.

Men detta uttalande la sig till rätta inom mig och konfirmerade min uppväxts känsla..jag hör inte hemma, jag är udda.

En känsla som under min uppväxt och inte heller vid det här tillfället placerade sig på den positiva sidan av känsloregistret utan den mer negativa nedvärderande sidan. ”Du hör inte hemma” ekade det i mina celler.

När nu Mikael utbrast, “- tänk det var min tanke också”, så började det röra sig igen inom mig. Denna rörelse började mer intensivt ge sig till känna när jag nu suttit och skrivit ut vårt samtal.

Jag har nu en liten annan känsla inför mig själv och inför faktumet att jag på något sätt skulle vara udda. Under de senaste åren har jag fått höra av läkare bland annat att jag förmodligen är född så att de kan lära sig något. 🙂 Det är stort det. En levande lektion minsann. En av läkarna utbrast en gång att det måste vara så att du har någon underlig självläkande förmåga.

Detta har jag naturligtvis alltid burit med mig, några av mina nära har självklart också få ta del av dessa udda underliga grejer, men nu rör sig detta inom mig på ett helt annat sätt.

Kanske är det så att det är dags att inse att det finns något som vill tala om för mig att – Självklart är du unik. Självklart har du unika förmågor. Och att detta är positivt och inte negativt.

Och detta är ju det som är det viktiga i detta. Det är positivt.

Säkert har du också en hel del gömt i dina minnen som har skapat din verklighet i dag. Minnen som kan vara ord eller meningar som gjort att du placerat in dig i ett fack. Och i detta fack har du stannat.

Upplevelser som barn gör att vi stannar i dessa fack och processen är oftast omedveten men vi behöver vara medvetna för att ta oss ur den.

Min egen upplevelse av att vara udda har gjort att jag inte varit den som tagit steget ut och visat vem jag är. För just detta Jag har ju varit det som varit problemet. Istället har jag varit i bakgrunden och gett min kreativitet till andra. Ibland för att jag verkligen vill ge och att det också ligger i min natur att jag drivs av att ”bygga” upp andra men ibland också för att kanske skulle någon se ”mig” om jag gav.

Det har varit många personer som hittat ett språng i sin karriär eller nått framgång efter att vi möts. Det är många som tagit tillvara på mina idéer och tankar och nu använder sig av dem.

I vissa fall har jag stått kvar och funderat på …vad hände? I andra fall har jag bara gått vidare.

Jag kan inte säga att jag är bitter även om jag erkänner att jag då och då har varit frustrerad och tyckt att nu får det väl vara bra i alla fall. Men för att inse sanningen så är det ju ingen annan än jag själv som har gett detta. Oavsett hur jag tänkt eller tyckt så är det jag som har gett.

Om jag tar en lång och djup blick på mig själv då hittar jag en person som faktiskt trivs med att ge till andra, jag hittar en personlighet som behöver vara i grupp och tillsammans med andra för att må riktigt bra. Men jag hittar också behovet av att vara självständig och att ta ansvar för mig i detta.

Min upplevelse leder till många ord märker jag men för att komma till det som jag vill ha sagt så formar denna utskrift av mitt möte med Mikael Säflund, det som ligger till grund för mitt 2015. Min bas har hittat den plats där den vill vara och det är en stolthet över att vara den jag är. Varken mer eller mindre. Och den jag är kan skapa de mest fantastiska saker i tillvaron.

Och jag skiljer mig inte ifrån dig i detta. Jag är udda och unik och så är du. Och samtidigt så hör vi ihop så att det som jag upplever kan ge eko i dig precis som det du upplever ger eko i mig.

Jag ser också hur jag någonstans har smärtsamt gnidit på denna levande organism som sagt att jag är ”utanför och udda”. Hur jag har hållit denna cell tyst inom mig själv som ett ostron håller sitt ursprung till en pärla inom sig. Och hur jag nu är redo att möta denna vackra pärla som jag burit så länge.

Jag bär med mig den inspiration som mötet med det fantastiska Hillesgården har gett mig. En plats som är något annorlunda. Läs gärna mina upplevelser på Ascala Magazine. Jag har fått möjlighet att få vara med på Jörgen Tranbergs föreläsningsserie Universal Heart. Vad ska jag säga, så fantastiskt att få ta del av olika sätt att närma sig sin egen mittlinje. Detta är upplevelser som rent symboliskt varit ostronöppnare.

Och hur möter jag då denna pärla i år? Jag inser att jag någonstans varit beredd på att få ett annorlunda år när jag ser de planer som redan finns för 2015.

Jag och Linda Lindblad lanserar vår serie av Gudinne halsband. Tillsammans har vi mediterat, fått till oss meditationer, text och budskap som i sig har skapat en upplevelse som vi vävt in i olika unika och udda halsband. Dessa halsband kommer vi att sälja tillsammans med information om Gudinnan, meditation och en text om orsaken till att just du valt att bli dragen till det halsbandet.

Tillsammans med Maria Äxter och några kvinnor till kommer vi att lansera något nytt senare under året.

Jag fördjupar mitt samarbete med Terry Evans och tillsammans med honom skapar jag en kurs som vänder sig till de som är väldigt öppna och känsliga.

Jag och Maria kommer att ha en kurs/upplevelsevecka på Fanthyttan som kommer att gå i Ascalas tema. Det kommer att bli fantastiskt, ser så fram emot denna.

Detta och en hel del mer finns redan och jag känner att när jag nu börjar stabilisera min upplevelse av mig själv och det som är unikt med mig så kan vad som helst hända.

Och jag önskar och längtar till alla de ögonblick då jag får en möjlighet att vara med om när andras skal öppnas, då de verkligen ser hur unika de är och vilken potential vi alla har inom oss.

Varför inte ta en fundering på i vilket rum du själv har placerat dig i och känna om du mår som allra bäst där eller om det finns en dörr som kan leda dig till något helt annat?

Att bli medveten är som sagt det som leder till att det omedvetna kan förändra sig till något som skulle kunna vara helt fantastiskt för just dig.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Fullmånen i kräftan

dali-zodiac_cancer Fullmånen i kräftan och vi pratar om tecknet där månen hör hemma.

Månen själv är den som håller sina vakande tentakler över kräftans tecken. När nu månen knackar på dörren blir det alla de välkomstbeteenden som vi kanske upplevt i familjen själv eller så har vi sett dem i de typiska familjefilmerna.
Alla pratar i munnen på varandra, kramar om, fnissar och gråter en skvätt. Men även det typiska brummandet och den försiktiga klappen på ryggen av någon man egentligen är “ovän” med inklusive de sneda blickarna från den som man ordentligt är i luven med.

Allt är mycket helt enkelt, både av glädje, sorg och ilska. Och allt handlar om hemmet med allt vad det innebär.

Hemmet som ska vara trygghet och säkerhet. Hemmet där vi ska kunna vara och/eller hitta vår balans. Den upplevelse som vi under hela vårt liv strävar efter. Oavsett om vi någon gång har haft den eller ej.

Efter ett tag går vi omkring i det här stimmet och stojet. Så otroligt härligt o roligt att återses igen. Mycket att prata om och ta igen. Alla snurrar runt överallt. Det finns mycket att visa och alla ser inte utan är upptagna med att prata med någon annan och då behöver vi visa igen. Rösterna surrar och skratt höjer volymen men jämna mellanrum.

Och plötsligt står vi där i köket och funderar på vad som hände. Vi älskar denna rörelse och vi älskar vår familj men egentligen just nu skulle vi bara vilja ha den upplevelsen där vi sitter alla lugnt o stilla vid brasan och alla lyssnar på en person i taget. Vi vill ha det där som är mysigt, hembonat och alla ler…inte hysteriskt på något sätt.

Och nu just i den här stunden kan fullmåneinsikten ramla ner…det är inte omständigheterna som gör det stressigt det är vårt sätt att se på det eller med andra ord..vilken föreställning vi har av hur det ser ut när det är tryggt och lugnt.

Vad är det som gör att vi låter allt det materiella eller yttre hindra oss från att uppleva den inre frid och trygghet vi vill ha? Vad är det som gör att vi låter en skapad bild vara det som bestämmer när vi är trygga eller ej?

Fullmåneinsikten handlar om att det inte finns något som ligger i vår väg att finna detta inre hem eller den trygghet vi längtar efter. Vi ser inte att vi låter vår omgivning vara vår spegel. Om vi bara tillåter oss själva kan det också vara så att detta virrvarr av händer, fötter, skratt o gråt är vägen in till den lättnad vi får när vi hittar vårt inre centrum, vårt hem. Precis som yttre ljud när vi mediterar kan vara ett verktyg för att komma djupare i kontakt med sig själv.

Med kräftan kommer behovet av att omge sig med “familj” och “trygghet” och kanske då också med behovet av att hålla fast vid det som varit, hålla fast vid minnen och hålla fast rent generellt av allt som skulle kunna ge lite säkerhet i livet.

Att hålla fast kan även vara ett sätt att växa. Vi väljer alla ett sätt som vi lär oss på, ibland mer eller mindre smärtsamt naturligtvis. Ett kräftbeteende skulle nu i fullmånen kunna vara att hålla fast i något som är känslomässigt smärtsamt. Att älta samma sak om och om igen skulle kunna påminna oss om beteendet av den organism som småningom blir den fulländade pärlan. Det skaver och skaver inne i ostronets skal, fram och tillbaka för att till slut vara denna vackra glimrande pärla.

När fullmånen blir speglad av kräftan kan den få oss att bli en aning överdrivna i vårt beteende och det gör att det kan bli ett överflöd av känslor, eller överflöd av ord eller tvärtom inga ord alls (vilket är överdrivet det också). Det innebär att om vi fortsätter att älta, om vi fortsätter att skava och inte öppnar det här ostronet och ser vad det har blivit av det, då har vi missat något. Vi har fastnat i det där yttre perspektivet och inte låtit oss själva förstå att vi behöver se saker ur ett annat perspektiv.

Vi skulle kunna, om vi är lite alerta, få ögonen på vad det är i vår personlighet som ligger under ytan eller som är framme i vårt vardagsliv som lätt kan bli överdrivet just nu.

Med fullmånen i kräftan kan vi plötsligt upptäcka att vi verkligen tillhör det där vattenelementet, eller så upptäcker någon annan det om vi är för mycket inne i dynamiken. Vattnet kan spegla sig i allt som dyker upp och det gäller sannerligen kräftmånen också. Känsligt och intuitivt kan den plocka på sig de mesta och när man känner igen något, ja då kan fördämningarna brista. En kräfta kan lätt finna att den agerar kurator eller psykolog. En kräfta behöver “ta hand om” för att må riktigt bra och detta kan plockas fram hos oss själva när månen nu är som intensivast. Det finns också en risk med att vi speglar oss i andra så till den mildra grad att vi inte vet vilka vi själva är längre precis som det finns risk att vi tappar bort oss själva på grund av att vi agerar som om våra axlar är till för alla andra att gråta ut på.

Du kan läsa mer om kräftan och Hermes som är den som styr tecknet enligt den Grekiska Hellenistiska zodiaken här och även här som handlar om mörkermånen och kräftan.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; Dali, wikipedia

Julaftonsbrev

Detta är det kalenderbrev som prenumeranterna under december får. Ville just idag dela med mig av det. Är du intresserad? Hör av dig till mig!

Kalenderbrev

Kalenderbrev från MånMagi

Tack för att du har valt att köpa ett kalenderbrev. Jag hoppas att du ska känna dig inspirerad och framförallt mer informerad om månens energi och inverkan under
månaden. Här kommer jag att passa på att varje dag lägga in information om månen och naturligtvis även om de områden som hör till månens sfär.

jul1

Vill naturligtvis passa på och önska dig en riktigt God Jul.
Julen är ju verkligen en riktigt magisk tid. Kanske är det också därför den kan få så oerhört slitsamma upplevelser. Det är många tragedier som sker under denna helg och det är också många saker som kan upplevas som tragedier men som inte är det. Under magiska tider har vi en tendens till att tassa runt på den yttersta gränsen istället för att låta oss vagga till ro i atmosfären. Jag tycker att det är det där tassandet som skapar denna upplevelse av tragedi. Allt ska vara så Carl Larssons-aktigt Julfint. Eller
storfamiljevänligt med röda tofsar och knäck överallt. Det ska vara så som vi föreställt oss helt enkelt. Eller så som vi önskar att det skulle vara. Vi har en bild som är förknippad med en känsla.
Detta är en anledning till varför symbolerna har en sådan stark påverkan på oss. Många gånger förstår vi inte ens att det är denna bild som gör att vi mår bra eller inte bra.
Passar på att sticka in att det är så här det fungerar med vår självbild också. Någonstans därinne har många av oss en bild av hur vi borde vara, eller en längtan efter att vi skulle vara på ett sätt. Det kan lika gärna vara omedvetet som medvetet. Denna idealbild av oss själva tävlar vi sedan mot under hela vårt liv om vi inte gör detta medvetet för oss själva.
Som sagt: A och O är att bli medveten om vad som händer. Först då har vi en möjlighet att förändra.
dupas-oil-painting-aquarius

dupas-oil-painting-aquarius

Nu tar månen färg av vattumannens tecken och månen har tagit ytterligare ett steg från mörkermånen och vi kan nu säga att den är helt i
nymånens energi. Nu på julafton kan vi bli påverkad av vattumannens månbehov. På julafton då många av oss kommer att vara med släktingar eller vänner. Här har vi visserligen ett behov av att vända sig till hela mänskligheten men rent instinktivt kan det vara lite svårt att förstå det där med intimitet.
Tillsammans med stenbocken som solen nu är i kan det bli en något avståndstagande jul rent känslomässigt. För vissa är detta jättebra och för andra kan det vara sorgligt.
 Det innebär ju inte heller att det är huggit i sten men det finns en aura av att vi inte har lika stort behov som vanligt att komma varandra så nära så att det känns som om vi vore ett.
Å andra sidan finns här ett behov av vänskap och att umgås med vänner som har samma intressen och värderingar. Eftersom en vattumansmåne vill förändra och exempelvis befria mänskligheten från lidande och gärna är med i olika sociala grupper kan det bli en intressant jul om ämnen som tiggeri och så vidare kommer upp. Detta verkar ju vara ett ämne som är hett i dagens media och något som säkert skulle engagera denna måne.
Om du är eller även har, en nära som har en vattumansmåne eller på annat sätt blir starkt påverkad av denna månen kanladyochlufsen_tonys du inte heller räkna med den där romantiska julen. Självklart finns här känslomässiga behov och ett stort hjärta som bryr sig om och älskar, men vattumansmånar kanske inte alltid visar det på sätt som vi är vana vid.
Så låt inte din julafton bli förstörd bara för att du inte blir bemött så som du hade tänkt dig eller föreställt dig. Våra idéer om hur saker ska vara är inte alltid up-to-date med hur det verkligen är.

Nymåne tid.

gaelle boissonnard

Nymåne-tid och denna gång en extra märkbar sådan. Inte bara för nymånen och för vintersolståndet utan för att det är andra planeter inblandade också. Vi blandar inte in de övriga planeterna men kan behålla det där med märkbart tycker jag.
 För nymånen är perioden där vi har en möjlighet att ”märka av”. Att upptäcka saker på nytt. Men vi behöver bli påminda annars så slinker denna period lätt förbi.
Vi är så vana vid att trycka ner vår inre röst och våra sanna känslor att vi behöver påminna oss om att månen finns i våra liv idag. Det är tufft att se med ett barns ögon när man inte längre är ett barn och kanske är det inte riktigt så som det är menat att det ska vara.
 Tanken är att vi idag är vana vid att saker ser ut på ett visst sätt och fungerar på ett visst sätt. Och eftersom det är så har vi också lätt för att fortsätta på den väg som vi har vandrat i många år. Även om vi skulle må bra av att ta en avstickare på en annan stig eller väg. Vi kommer helt enkelt inte på tanken. Och det är det där som är problemet. För visst ser vi de andra vägarna men vi kommer inte på att vi skulle kunna gå på dem.
Något som är gott att göra under nymånen det är bland annat att bara vandra iväg. Utan ett mål. Faktiskt anstränga sig just för att inte ha ett mål utan att följa de instinkter och idéer som kommer upp under vandringens gång. Personligen måste jag erkänna att jag har lite svårt för detta. Kanske kan det bero på att jag är född i slutet av månens cykel och inte i början eller så beror det på helt andra saker, men jag har upptäckt att när jag väl beger mig iväg på dessa vandringar, ja då blir livet rikare.
 Jag kommer också att tänka på Gudinnan Artemis som är den växande månens Gudinna. Artemis är en jungfru gudinna (= andligt intakt) som också är

Artemis- Guillaume Seignac

vildmarkens Gudinna. Hon vandrar i vildmarken med sina följeslagare som bland annat är flickor som hon beskyddar. Artemis vandrar helt fritt, hon behöver inte ha ett mål men däremot är hon en av de gudinnorna som man kallar på för att träffa sitt mål.
Motsägelsefullt?
Nej, inte när man tänker på vad det innebär. För att kunna vandra utan mål tror jag att du också behöver vara säker på att kunna träffa när du vill det. Eller med andra ord, du behöver bära din egen säkerhet och inte vara fast i ett kontrollbehov.
Att vara andligt intakt betyder ju även det att det inte finns någon som har kontroll eller makt över dig. Man har helt enkelt inte inordnat sig under någon annan. Och lite den upplevelsen är ju också vad nymånen kan stå för.
 Här är både kropp och själ öppen för vad som kan komma. Ingen misstänksamhet och inte heller någon förväntan som kan hålla tillbaka de stora ögonblicken.
 Om du är född under den här perioden består även mycket av din grundenergi av det här med ny början. Många nymånefödda har oändligt antal nya projekt, frågan är om det blir något av dem någon gång. Oftast är det också oerhört talangfulla och kan välja många olika vägar och för att det ska komma vidare behöver de ha något annat starkt som styr in dessa på en väg.
Det kan vara svårt att hitta ett precist mål för dem. Något annat kan locka dem på vägen. Är väl målet satt brukar det som sagt inte vara speciellt svårt för dem att träffa det.
 new-moon-800x600Tycker du att du själv befinner dig i en period där du inte hittar ett mål utan det är många saker som fångar ditt intresse? Eller påbörjar du saker hela tiden som inte får ett avslut?
 Ett förslag är då att kolla upp om det är så att du har kommit in i nymåne fasen igen. Precis som vi kommer in i nymånefasen en gång i månaden kommer vi som personer in i nymånefasen en sisådär 3 till 4 gånger i vårt liv. Vi är då där under ca 4 år. Dessa år formas då av denna energi på olika sätt. Och skall vi få ut det bästa av den kan det vara värt att bli medveten om vad den betyder.

malou

 

 

 

En riktigt fin och härlig Julafton önskar jag dig.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: Bilder: Artemis- Guillaume Seignac, more...

Vintersolstånd – vi välkomnar ljuset

    Vintersolstånd

  Vintersolståndet, “Solstice” som har sina rötter i det latinska ordet sol (sol) och sistere (att komma till ett stopp, att stå still) vilket betyder att “solstice” betyder att komma till den punkt, eller tiden, då solen verkar stå still.
Ett punkt under året som varar i ungefär tre dagar då vi befinner oss i en “mellanperiod”. En punkt mellan tider.
Inget kan förändra sin kurs utan att det har kommit till en punkt av ett absolut stopp, en stillhet.
Vi behöver alla den stillhet som detta symboliserar, en period då vi stannar till och förbereder för den återfödelse som sker nu då ljuset träder in i vårt liv igen.

Det händer något inom mig när jag kommer i kontakt med dessa symboliska ögonblick. Något magiskt vaknar inom mig, något som alltid har funnit och förmodligen alltid kommer att finnas. En längtan, ett hopp och en förvissning om att detta är liv.

Jag kopplar ihop vintersolståndet, punkten då solen verkar stå still, med det som Jörgen Tranberg pratar om i sin föreläsningsserie Universal Heart.

En del av hans föreläsningar baserar sig på hans kvantumfysiska utbildningar där han förklarar hur vi samarbetar med universum redan från den allra första impulsen, eller varför inte till och med ögonblick som var innan det tänktes, då vi skapades som foster.

Jörgens föreläsning när han berättar om hur ägget färdas in i livmodern och hur modern konstant har en ordlös och omedveten kommunikation med ett medvetande som fortfarande är i varande tog verkligen tag i mig när jag gick den utbildningen. Vid varje föreläsning han nu har i denna Universal Heart serie blir jag påmind om detta liv vi behöver medvetandegöra för att förstå vilken kraft och vilken möjlighet det är.

Jörgen berättar att det är när sädescellen kommer in i ägget som det blir stilla. Innan och efter detta är det en konstant rörelse. Och om vi tänker på hur mycket det är som händer med oss när vi växer därinne i vår moders livmoder så är denna stund, 1,5 – 3 timmar att likna med oändlig tid. Fantastiskt.

Det är i stunden då det inte händer något som livet blir till. Det är min tanke och upplevelse om detta. Samma som det gör nu under vintersolståndet. Det är nu under vintersolståndet som det blir en stillhet. Tillräckligt mycket stillhet för att en gnista ska tändas, livet blir symboliskt till. Livet, ljuset, skapas i mörkret och vi stannar där tills vi är mogna att ta ett steg ut ur grottan. Vintern är här.

Det är perioden för vila och stillhet men ändå sjuder det av förberedelser för en yttre aktivitet. Precis som det gör när vi går in i oss själva. Vi kan sitta och meditera och inom oss händer det mycket. Vi kan sitta stilla och fundera och inom oss händer det mycket. Vi kan befinna oss i tider då vi tycker att det inte händer något men det händer mycket.

Vad det är som händer vet vi inte förrän det är medvetandegjort för oss. Barnet ser vi när det föds. Förändringen ser vi och märker när vi befinner oss i den dynamik som tillåter oss att använda oss av oss själva på ett annat sätt. Det är den praktiska handlingen som visar för oss hur förändringen arbetar.

 

“Winter Solstice triggers a time in which the Inner Light is kindled in spite of outer darkness. It is a time to give birth to and awaken the higher self. Spiritual impulse is born anew within us, adding light and strengthening the love principle within our life.”
– Ted Andrews

Hälsa solen välkommen. solgula

Detta är en sådan fin tidpunkt att skapa sig visioner och befästa dem. Jag brukar plocka fram något varmt gult för att hälsa solen välkommen igen. Jag brukar också göra olika ceremonier, en del i det tysta och enbart för mig, andra mer synliga. Att skapa en krans kan vara en sådan handling. Murgröna och järnek används för att skapa en krans. Under tiden jag skapar funderar jag på hur mycket av aktiva och passiva handlingar mitt liv består av. Blir dessa till den helhet som jag vill att det ska bli? Ungefär som den krans (cirkel) jag nu skapar? Murgrönan får stå för den aktiva sidan och järneken den passiva.

Lite myter är väl också lite roligt och detta är den natt då man trodde att djuren kunde prata. Det ville till att hålla sig vän med dem och man brukade önska dem en god jul denna dag.
Det är också Tomasdagen.

Man sa att nu kom julfriden och förr började nu julmarknaderna i städerna. Allt skulle enligt traditionen nu vara färdigt inför jul. )Den traditionen känner jag kunde vara bra att införa för egen del. Hade varit så härligt behövligt att enbart njuta av alla de vackra färgerna och ljusen dagarna innan jul. Å andra sidan är det bara att planera på ett annat sätt än idag.)
När vi hade bondesamhälle då var detta enligt lag den tidpunkt då man kunde säga upp torpare och arrendatorer. Tydligen kunde man också säga upp råttor och möss. Jag undrar om de var så pigga på att lyssna på det.

Med Tomasdagen inträdde julfriden och julmarknader i städerna började. Nu skulle alla förberedelser inför jul vara färdiga. I delar av bondesamhället var detta enligt lag den tidpunkt när man kunde säga upp torpare och arrendatorer. På vissa håll sade man också upp råttor och möss, som man hoppades skulle hörsamma uppmaningen. På Tomasdagen tillönskades också djuren en god jul. Dagen firas till åminnelse av det katolska helgonet St Tomas, som var den av Jesus lärjungar som betvivlade Jesus återuppståndelse. På andra håll började julfriden först med julafton.

Du kan läsa mer om jordens tidpunkter på inlägget höstdagjämning bland annat. Du kan även läsa mer i det inlägg som kommer efter detta och som handlar om mörkermånen som sker samtidigt som vintersolståndet.

Har du möjlighet rekommenderar jag också den föreläsningsserie som Jörgen har. Du kan se vilka tillfällen det är och vilka gästföreläsare som finns om du följer länken Universal Heart.

 

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2014 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild: omslag från Freda Warringtons bok,