Author Archives: malou

Nymåne i Oxen

Artemis_by_Francesco_Hayez nymåne oxeEn dag har passerat sedan den exakta tidpunkten för nymånen men fortfarande befinner vi oss i dess atmosfär och fortfarande är månen i oxens tecken.

Den här nymånen talar direkt till mitt hjärta och dess symbolik synliggör verkligen händelser som jag fått ta del av både direkt och indirekt just nu. När jag tittar runt på vad olika personer har skrivit om just den här nymånen och dess aspekter upptäcker jag ju också att det är fler som nämner vilka starka aspekter den har till många olika planeter. Kanske inte så konstigt att det snurrar runt i både knopp och kropp. Och det är just de där två olika aspekterna som man kan hitta just nu. Två olika aspekter som kan ses som hjärna och hjärta eller ljus och mörker.
På något sätt kanske vi alla är lärjungar till någon sida när det dras till sin spets. När vi blir utmanade och ställda in i hörnet kommer våra djupaste instinkter fram. Sabian symbol för den här nymånen talar just om detta;

A SYMBOLICAL BATTLE BETWEEN ‘SWORDS’ THE DISCIPLES OF MIGHT, AND ‘TORCHES’, THE DISCIPLES OF ENLIGHTENMENT

Rent symboliskt ser vi ofta svärdet som en bild av krig, ett maktmedel och facklan, en bild av ljus som i sin tur då står för fred och upplysning. Sabian symbol pratar här om det symboliska slaget mellan svärdets lärjungar och ljusets lärjungar.
Och jag tänker…både svärdet och ljuset är ingenting utan dess “förare”. Alla har vi tillgång till dessa symboliska svärd och facklor och alla kan vi välja hur vi använder dem. Ibland behöver vi använda “svärd” för att stå upp för det vi tror på och ibland behöver lägga ner våra facklor för att undvika att bränna ner något som behöver bevaras. Mycket är situationsbundet och det är upp till bäraren av verktygen att hantera detta på ett bra sätt.
Vi använder våra “svärd” på lika många olika sätt som vi är människor, en del svärd består av ord, en del använder pennor och andra knytnävar på olika sätt, en del har glömt att de har “svärd” och en del har helt enkelt glömt att “svärd” inte alltid är något som du kan ta på. Det kan vara en inre övertygelse, en tro på sitt eget värde som gör att vi vandrar iväg som lärjungar till vår egen makt.
Vi använder också vår “fackla” på lika många sätt som “svärdet”. Det finns många som blir dragna till det ljus som omger en fackla. Det kan vara ombonat och tryggt, en säker plats för oss att vara. Men precis som Lynda Hill, astrolog, menar kan många bli så upptagna med vad de försöker att åstadkomma att de glömmer varför de gör det.

Så jag tänker att det kan vara en bra tidpunkt att börja fundera på våra varför och släppa taget om våra vad en liten stund. Är våra vad ordentligt förankrade inom oss? Gör vi rätt saker vid rätt tidpunkt och är de naturligt utifrån våra varför?

Lynda nämner även att Pluto (som är en av flera planeter som är retrograd för närvarande) befinner sig på en Sabian Symbol som pratar om att “försvara våra gränser”. Även denna planet kommer alltså in på att något handlar om att synliggöra för oss själva vad är det som är rätt och vad är fel, vad är ljus och vad är mörker.

Jag tänker att ibland behöver vi verkligen ta upp striden för oss själva eller om vi vänder på det, ge upp inför vår egen sanning och ta emot det ljus som befinner sig där. Allt har alla sidor men sanningen är att vi har en tendens att glömma av det eftersom vi med automatik förknippar det med det vi har lärt oss. Vi lär oss att mörkret är ont och ljuset är gott, vi tänker kanske inte så ofta på att i mörkret ligger vi varmt och ombonat och växer. Vi som foster och grödor långt ner i den fuktiga mörka myllan. Det ljus som finns i mörkret är den växtkraft som ligger där, den potential och den livsspiral vi alla bär på.

Så vilken väg väljer vi, vilka val tar vi?

 

Constantly choosing the lesser of two evils is still choosing evil. – Jerry Garci

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; målning av Francesco Hayez

Nymånen i Väduren

flygande matta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag började fundera över denna månfas kom jag att tänka på Gudinnan Athena. Enligt Hellenismen så är det hon som är härskare över Vädurens stjärntecken.
Denna Gudinna som föddes från sin fars huvud, vuxen och i full krigsutrustning. Nu är det hon som för över sin energi över nymånen i april. Energifylld och något stridsberedd.
Men väduren hovrar inte bara över nymånen utan även under mörkermånen, det där som inte synligt och som gör att vi får lust att dra oss tillbaka och tillbringa lite mer tid för oss själva. En tid som passar för reflektion och ett mer känslosamt perspektiv. Inte egentligen något som Athena har gjort sig känd för att vara i första hand.

Men…dyker man ner i myten om Athena så hittar man ganska mycket som kan vara matnyttigt. Framförallt tänker jag på det sambandet som hon har med Medusa. Så även om Athena ger sken av att vara väldigt rak och enkel i sin personlighet finns här djup och spännande vinklingar att dyka in ner i.

Eftersom det denna nymåne finns många olika konstellationer och aspekter som påverkar så tror jag att vi kan få nytta av Sabian symbol den här gången.

 A MAGIC CARPET HOVERS OVER THE DEPRESSING REALITY OF EVERYDAY LIFE IN AN INDUSTRIAL AREA

När vi vandrar under mörkermånen och nymånen så har vi inte något sken som vägleder oss. Vi behöver på ett helt annat sätt förlita oss på det som vi anar, känner eller redan förut har kunskap om. Det är lätt hänt att vi agerar lite för fort, framförallt när då Väduren är med i spelet. Snabbt, burdust och gärna i syfte med att ta sig fram eller försvara.

Jag tror att Sabian symbol den här gången vill ge oss rådet att få överblick över situationen. Att inte rusa fram och starta upp något som vi inte vet något om. Om vi får överblick kanske vi kan se situationen ur en annan synvinkel även om vi upplever den som deprimerande.
Jag får också en stark känsla av att det är nu som vi också har en möjlighet att använda vår förmåga till att ge oss hän till magin. Här och nu kan vi tro att vi har en magisk matta som kan få oss att lyfta oss från den situation vi befinner oss i. Det är inte fel att använda oss av de möjlighet som månens fas ger oss. Vi kan ge oss hän till det liv vi har inom oss. Vi behöver inte alltid se och ta på allt med vår fysiska kropp. Det som finns inom oss kan ge oss lösningar.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild: från popupcity

Månen i dag – 20/21 grader Stenbocken

gömd kör Sabian symbol för 20 grader i Stenbocken är;

A HIDDEN CHOIR SINGING DURING A RELIGIOUS SERVICE

Trots att jag ibland blir förvånad över att jag fortfarande blir förvånad så är det just detta jag blir när jag upptäcker vilken synkronicitet det är i livet om vi bara ger oss tid att följa vägen dit den leder.

När jag vaknade idag hade jag en känsla som jag inte riktigt kunde sätta fingret på. Eftersom jag inte kunde härleda den lät jag den vara och tog för givet att den senare skulle visa sig.
När jag senare började fundera på om jag skulle lägga in något på Månmagi sidan på facebook kom Sabian symbol in i sinnet. Något som jag då och då tycker är spännande att fundera på då jag skriver mina blogginlägg i symbolsyfte. Jag tänkte…varför inte använde det här och nu?
Månen var 20 grader in i Stenbockens tecken då jag började kika och fortsätter sedan in i 21 grader.
Vad som jag först tyckte var spännande var att jag vaknade med en känsla som man kan säga påminner om texten för Sabian idag. Jag hör att det är något som låter men jag kan inte se vad det är. Kanske är det så att jag förstår att det är en kör som sjunger men jag kan fortfarande inte se den. Här finns alltså något men jag kan inte sätta fingret på.
Vad innebär det här egentligen för just den här dagen tänker jag.
Kanske att detta är en dag då jag ska vara uppmärksam på vad mitt hjärta vill tala om för mig? Att jag ska lyssna på min intuitiva känsla, på det där som vill säga något om något som inte är uppenbart för mig? Tillåta mig att njuta av upplevelser som kommer inifrån, allt behöver inte synliggöras och verifieras.
Sabian symbol för 21 grader Stenbocken är;
A RELAY RACE

Vad skulle detta då kunna säga mig om denna dagen? En stafett? Vad innebär det och vad är det jag kan hålla ögonen på? Och kan jag på något sätt föra ihop dessa två budskap till mig?

En stafett innebär ju på något sätt att jag behöver vara uppmärksam på när det är dags för mig att ta över. När ska jag starta och till vem och när ska jag lämna över? Är jag beredd att göra det eller vill jag fortsätta själv? Kan jag samarbeta i ett team? Kan jag hålla mig till den sträcka som är min uppgift? Litar jag på att de andra gör vad de ska göra?

Det finns mycket att fundera över när man sätter sig in i symbolernas värld och varför inte bära med sig detta under dagen och se vad det är som dyker upp? Kanske låter hjärtat dig få veta något som du gömt för dig själv länge? Det kan också vara så att du inte alltid behöver se något för att kunna njuta av den musik det skapar, kanske betyder det att du inte alltid behöver sätta din egen prestation i fokus utan att det är samarbetet som skapar den ljuva musiken?

Spännande är det i alla fall att låta detta ljuda under dagen. Jag lämnar över pinnen till dig! 🙂

// Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman

Halvmåne – avtagande fas i Stenbocken

the-square-eclipse_04

När jag idag satte mig för att skriva om denna halvmåne fas var det en sak som hela tiden kom upp i tankarna, fokus. Vad är det jag har fokus på?

Och just den här månfasen skulle man kunna säga visar detta. En månfas som många kan uppleva som problematisk, kanske inte så där stora överväldigande problem utan mer som skavsår, utspillda kaffekoppar, en printer som inte fungerar eller borttappade nycklar – besvärlig fas om du förstår hur jag menar. I slutet av dagen kan vi hamna utmattade i soffan och låta vår omgivning få ta del av alla de missöden som har förstört din dag och missa din frus/mans glittrande ögon, dina barns glada röster eller doften av tryggheten i ditt eget hem. Sakta försvinner glittret och de glada rösterna och doften drar sig mot missnöjets beska droppar.

Så skulle det kunna vara i just den här fasen. Och allt beror på fokus!
Fokuset ändrar inte alltid på vad som praktiskt sker men det kan sannerligen ändra på upplevelsen. Jag tänker att det hela tiden finns något att lära, något att se i livet. Något som kan leda till något annat. Skavsår kan leda till något så enkel men praktiskt som att jag nästa gång inte tar skor som är nya när jag ska gå långt eller lär mig att tänka efter före och tar på plåster. Att förebygga alltså, vilket är en bra egenskap att ha ibland.
Jag menar inte att det optimala är att se positivt och glömma det som är jobbigt och svårt utan snarare att försöka balansera upplevelsen så att en sida inte tar överhanden. Även om det låter lite klichéartat så undrar jag om det inte är så att om något är negativt för dig kan det vara positivt för någon annan. Det tar inte bort din upplevelse men kanske kan den balansera den lite.

Jag tänker att nu står vi mellan det yttre och det inre, vi är på gränsen mellan att vi fokuserar på yttre ting och inre ting. Månen på ena sidan och går vi runt hörnet har vi solen på den andra. Det är en kvadrat, så om ni tänker er att ni går längs kanten denna kvadrat så är det omöjligt för er att se vad som är bakom hörnet. Vi kan fastna i denna omöjlighet om ni förstår? Eller så kan detta väcka nyfikenhet. Vad finns det där och hur på verkar den sidan, det som sker där, mig just nu?

När månen är i Stenbockens tecken så är det Hephaistos som härskar. Denna Gud kan ni läsa om här i bloggen och personligen tycker jag att det är en fascinerande Gud. Här tycker jag att vi alla har något att lära oss om oss själva även om vi inte själva förknippar oss med tecknet. I den Grekiska zodiaken menar man att Gudarna alltid arbetar i par. Varje människa har en relation till ett sådan helig konstellation och gudaparet assisterar människan i hennes arbete att gudomliggöra sin själ. Hephaistos samarbetar med Hestia, härdens Gudinna.
Återigen två sidor. Eller är det två helt olika sidor egentligen?

Jag tror att det finns mer samband i skeenden än de vi kan se med blotta ögat. Kanske är jag naiv men jag tror på kreativiteten som finner kraft i problemlösningarna. Det finns något vackert också i motstånd vilket inte plockar bort kärleken i oändligheten. Jag kommer att tänka på den smärtan som finns i födelseögonblicket och det förlösande första andetaget. Jag kommer också att tänka på eller snarare så anar jag/känner jag mer något som påminner mig om min egen erfarenhet av att befinna mig där mellan det yttre och det inre. Mellan ljus och mörker eller varför inte mellan sol och måne.
Något som jag fortfarande inte kan sätta vare sig ord eller en bild till men som jag bär med mig i mitt inre, i min kropp.

När jag idag låter mig komma tillbaka till detta ögonblick då jag stod och såg på denna gränslinje mellan liv och död kan jag förnimma mitt eget val. Ett val som jag kan placera mellan det handfasta och det ….ja det obeskrivliga. Där och då kunde jag förnimma att livet är fokus. Och fokus är härden. ( Gudinnan Hestia, visst är det fantastiskt) Härden är både liv och död. Och döden i sin tur skapar liv. Kärleken på den handfasta sidan består av både outhärdlig smärta och lycka. Kärleken i det obeskrivliga, ja jag vet egentligen inte om jag kan säga att det är kärlek eftersom vi då genast skapar oss en bild och en upplevelse av det vilket för mig inte då blir sant. Men jag vet att just där och då valde jag att fokusera på det handfasta. Och jag tog med mig den upplevelsen att det är jag som väljer mitt fokus.

Jag valde livet där kärleken både består av smärta och lycka och jag valde livet där det finns ljus även i det mörkaste mörker. Och kanske kanske är det i detta mörker som ljuset finns? I den mörkaste myllan som fröet växer? Någon annan kanske öppnar dörren när vi tappat bort våra nycklar? Utan skavsår tar vi inte på andra skor?

Så kanske vill jag med detta inlägg fråga dig – Vad är det du fokuserar på idag? Låt din inre kapacitet arbeta för dig och inte mot dig. Låt din kreativitet flöda.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild: viatraffic.org

Fullmånen i halvskugga i vågen

När jag nu satte mig för att skriva om fullmånen i vågen bär jag fortfarande med mig min föreläsning jag hade i Symbolföreningens regi i söndags. Där pratade jag om de olika månfaserna plus att jag beskrev de olika gudinnorna jag arbetar med lite lätt. Efteråt kände jag mig inte helt nöjd. Jag fick inte med allt jag ville och jag tyckte att jag var lite oklar i min presentation. Det finns ju så mycket intressant som handlar just om månen och den symbolik som den bär med sig.

Jag fick en fråga under tiden och det var vilken månfas vi befann oss i just under föreläsningen och det var i den fas som är precis innan fullmånen. En liten del av månen är i skugga, en liten del är fortfarande i det fördolda. Reaktioner man skulle kunna få just i den fasen är att man kan bli lite otålig över saker man inte får se eller höra, det som fortfarande är i det fördolda.
Och idag tänker jag att just den där känslan hade jag, något var fördolt för mig och jag fokuserade mer på det som jag inte fick förmedlat än det jag förmedlade. Min skada, den fistel i hjärnan, jag fick i slutet av december har gjort att jag nu behöver äta mediciner under en period som gör att jag blir påverkad. Mitt minne kan svika mig då och då och jag kan rent allmänt känna mig lite obalanserad och detta gör naturligtvis att jag blir frustrerad. Men denna fundering blev nyttig för mig. Här gjorde jag just det som månfasen visade och det som vi rent symboliskt kan få nytta av.

Så lätt är det att fokusera på det som upplevs som negativt eller misslyckande istället på det som faktiskt ger någonting.

Dessa tankar tar jag med mig när vi nu kommer in i en fullmåne som också är en penumbral måne.

lunar_eclipse_explainer3 Jag tycker att bilden här till vänster visar på ett bra sätt vad det är. Man kan säga att vi befinner oss i någon form av skugga. Vi ser men vi ser inte allt klart. Många gånger lägger man inte ens märke till denna händelse rent visuellt men den kan ha en stor påverkan på oss känslomässigt och mentalt.

En fullmåne aspekt kan visa oss mycket som finns under ytan. Solen, som kan symbolisera vårt medvetande, vårt dagsmedvetande låter nu all fokus hamna på månen som då symboliserar våra känslor såväl som vårt omedvetna. Här har vi då en möjlighet att se och uppleva sådant som i vanliga fall är en aning fördolda. Känslor kan bli mer intensiva och i många fall då också en aning okontrollerade.
Nu när den befinner sig i ett penumbral område när det är fullmåne läggs det alltså en liten skugga över denna fas.

Cathy Pagano, astrolog, säger att en månförmörkelse ger extra kraft åt en fullmåne, att den ger oss tillgång till känslomässiga mönster vi burit länge och då kan vi också förlösa dem. Hon menar att förmörkelser är öppningar till alternativa verkligheter och vi har en möjlighet att ta in på en annan väg, vända till en annan riktning.

Jag tänker att denna skugga vi nu har över månen kan möjliggöra för oss att se det som finns i vårt undermedvetna med lite perspektiv. Istället för att rusa iväg med fullmånekänslor kanske vi får en möjlighet att ta till oss budskapen och se på de utan att gå förlorade i en känslomässig upplevelse.

Jag tänker också att Hestia, den Gudinna som är symbolisk härskare över Vågen där fullmånen är exakt också bär på den energin. En energi som ger oss möjlighet att fokusera på det som är viktigt. Och vad är det då som är viktigt. Är det andra eller är det jag själv? Är det mörkret eller ljuset? Ont eller gott? Vad är det egentligen vi lägger vårt fokus på och gör vi det ur ett perspektiv som är bra för oss?

Hestia är den Gudinnan som styr över härden och härden var det som var i fokus förr i världen. Elden var det som befann sig i mitten och det var runt den som familjen samlades. Härd betyder också fokus på latin.

Den Sabianska symbolen för den här graden är:

A GROUP OF YOUNG PEOPLE SIT IN SPIRITUAL COMMUNION AROUND A CAMPFIRE

Jag kan inte låta bli att tänka på den hemska händelse som just nu i detta ögonblick sker. De hemska terrordåden i Bryssel.

” En grupp unga människor sitter runt en lägereld i en andlig samhörighet.”

Vad säger denna mening egentligen? För mig hör detta ihop med just det som sker just nu i världen. Att samlas runt härden, att samla familjen i det som är centrum för vår trygghet. Här bygger vi upp gruppvår kärna och det vi står för. Och de som utfört dessa dåd, den person som agerade som självmordsbombare och de personer som byggt, planerat och placerat ut dessa bomber som dödat massor av människor och skadat ännu mer, har förmodligen, jag säger förmodligen eftersom det är ingen som vet ännu, drivits av något som de ansett varit otroligt viktigt. De har använts sig av extrema åtgärder förmodligen uppeldade av en inre tro och en gemenskap med andra som tror och tycker likadant.

För mig visar det hur lätt vi tror att det är vi själva som har den rätta “balansen”. Och hur lätt det är att bli blind för andra saker, känslor och människor som inte delar samma upplevelse. Lynda Hill, som skriver om Sabian Symbol skriver om denna mångrads symbol följande;

” Denna symbol, eftersom den har en förmörkelse på den, kommer sannolikt att visa människor i sina egna speciella eller individuella läger. Detta sker redan kring frågor som har att göra med politik. Vi kan upptäcka att vi själva drar oss bort från människor som inte delar samma idéer, visioner, ambitioner, andliga, etiska eller moraliska idéer. Till viss del, naturligtvis, kan detta vara OK – vi kan fortfarande få bra överenskommelse och samtidigt ha olika idéer eller synpunkter. Men nu kan vi hitta frågor som har med att skuggan kommer upp. Argument kan ske från människor som inte accepterar varandras övertygelser.”

Och att inte acceptera varandra övertygelser kan man väl verkligen säga att denna händelse symboliserar! Men precis som detta visar på extremt negativa påföljder kan det också visa på positiva påföljder. Gång på gång går världens ledare just nu ut med tal som har innehåll som talar för att vi gemensamt behöver stå upp för att terrorism inte är accepterat. Och man menar också att vi inte skall falla i den fällan som man anser att terrorister nu vill ha oss i, den att vi reagerar fulla av ilska och kanske skulle vi kunna säga, fulla av fullmånens energi. Låt den skugga som faller över fullmånen nu tala till oss. Låt oss ta ett steg tillbaka och reagera utifrån de delar av oss som kan analysera och ta steg som leder till något vettigt.

Super GalaktisktLynda Hill fortsätter med att säga att just denna Sabian Symbol för månen också sker i den Super Galaktiska Centrumet. Jag måste erkänna att jag inte har så mycket kunskap om detta centrum så jag kopierar helt enkelt hennes text:

“However, the fact that it occurs on that part of the zodiac that points to the Super Galactic Center, means that this eclipse could be even stronger than a total. The orb of the SGC is from approx 28+ Virgo to 6+ Libra. The Super Galactic Center is said to be where the ‘Mind Of God’ resides. Whether we believe in God, or that idea, or not, this is where we are said to be able to connect in with the Law Of Attraction – to make affirmations and decisions about what we want in life and to see these things coming to pass. It is a very powerful part of the zodiac and the Sabian Symbols, too, reflect that fact.”

Och jag tänker, vart vill vi att vårt fokus går till? För dit vårt fokus riktas dit går vår energi. Är vi verkligen i den balans som vi kanske tror att vi är i eller är vi förblindande av oss själva? Eller förblindade av andra och glömmer bort oss själva? Balans är verkligen en konstart. Jag tänker också att precis som grupper kan påverka mot ett håll som blir negativt kan grupper vara det som ger hopp om liv och mening.

Jag hoppas att vi alla inser att vi behöver vara öppna och inte låsa in oss som en sådan här händelse kan skapa ett behov av. Vi är alla i detta tillsammans och i detta är vi ändå i oss själva. Min balans behöver skapas i mitt eget centrum och den behöver jag vara i för att inte bli helt översköljd av den rädsla och panik som kan bli resultatet om vi samlas runt “fel” härd.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Sabian symbol, bild: okänt

Växande halvmåne i tvillingarnas tecken

Khitara

När jag skulle skriva om denna månfas så dök Apollon upp. Inte alls så konstigt eftersom det är han som är härskare över tvillingarnas tecken som månen just nu befinner sig i. Samtidigt som Apollo dök upp och jag blev inspirerad att använda mig av denna Guds symbolik så hörde jag en helt fantastisk gitarrspelare i ett program. Gudomligt ingripande? Synkronicitet? Ja inte vet jag men självklart kom Apollons kithara upp som en bild i mitt sinne.

Kithara som är ett (vanligtvis) sjusträngat instrument som man menar är föregångaren till vår gitarr. Det finns många historier runt detta instrument och en del för ihop kithara med lyran men lyran var ett något enklare instrument och inte detsamma alltså. Denna gång var det inte de olika historierna runt hur Apollon fick sin kithara som dök upp i mig utan snarare den skicklighet det krävs för att kunna hantera detta instrument så att det blir dessa fantastiska tonslinger.

Du behöver kunskap om hur de olika strängarna beter sig och låter när du använder dig av dem, du behöver ett speciellt öra för att höra hur de kommer att låta tillsammans och om detta passar ihop på ett harmoniskt sätt. Du behöver en speciell form av klarhet och kanske till och med en aning åt det objektiva hållet för att kunna använda dig av detta instrument på ett sätt som gör det rättvisa.

Visst låter det om du låter din känsla få tala genom dina fingrar men hur det låter, det är en annan sak. Här behöver du använda dig av fler sinnen för att få en komposition som tilltalar själen.

Kanske är det denna skicklighet och förmåga som månen nu vill få dig att uppmärksamma! Månen placerar dig i en fas där det nu är läge för att titta bakåt likväl som framåt. Har det som startade vid nymåne genererat något inom dig som kommer att ge dig denna harmoni som behövs? Kommer det att bli det musikstycke som du hör inom dig eller har din energi låtit dig spreta iväg åt olika håll?

Personligen känner jag igen det där med att spreta iväg. När en idé startar upp inom mig så blir jag ivrig. Den ena tanken ger den andra och till slut så hittar jag mig djupt involverad i alla möjliga olika inriktningar. Det kan ge många härliga stunder och en djup tillfredsställelse men kanske kanske är det inte riktigt allt detta som kommer att leda fram till det mål man har framför sig. Det finns en tid för allt men just nu, i den här månfasen, är det dags att samla ihop dig själv och se till att du vet hur du ska spela på den där kitharan. Tvillingarnas energi men Apollon och hans kithara hjälper dig med detta om du bara tillåter det.

Det kan vara med djupa suckar man befinner sig här, frustration kan uppstå och man kan allmänt känna sig begränsad. Sömmarna på tröjan har dragit sApolloig, byxorna har av någon anledning krympt och allt material kliar. Saker är besvärligt helt enkelt. Eller vänta nu!! Kan upplevas besvärligt! Och här har vi kärnan.

Apollon har i många historier fått hårda omdömen bland annat så har han epitetet förstöraren. Detta kommer från det Grekiska verbet apóllymi som betyder “att förstöra”. Och det är helt rätt, Apollon är en förstörare men frågan är av vad? 

Förutom kitharan så bär Apollon ofta en pilbåge och pilar precis som hans tvillingsyster Gudinnan Artemis. Precis som sin syster är han bra på att träffa de mål som han siktar på. Så vad är det han “förstör” när hans pilar träffar målet? Hans ljuspilar, för det är detta som hans pilar skjuter, träffar mörkret. Denna Gud, som är en symbol för solen, skjuter iväg sina ljuspilar för att förstöra det som förmörkar sinnet och själen. Apollon är han som förstör med ljus.

Så sammanfattningsvis är det just nu en ypperlig möjlighet att ta till dig Apollons och också då tvillingarnas styrka. Samla ihop dig, titta efter, lyssna och använd dig av alla dina sinnen och rusa inte iväg med dina känslor nu. Saker kan upplevas besvärligt men det är inte alltid som det behöver vara kvar i denna känslan. De sju strängarna på kitharan symboliserar de sju olika nivåerna som du kan använda dig av för att sätta ihop en vacker ljudslinga. Likväl som du kan planlöst klinka fram ljud som skär i öronen. Planera, strukturera upp är vad månen talar om för dig att du ska göra nu. Och låt energin som finns nu hjälpa dig med detta.

Halvmåne – Skytten

eagle_moonA Flag Turns Into An Eagle; The Eagle Into A Chanticleer Saluting The Dawn.

Det är för många som tolkar Sabian symbol, som ovanstående mening är utifrån, för just den här dagen som en typisk Amerikansk symbol. Flaggan som förvandlas till en örn = typiskt Amerikanska symboler. Men jag tänker att den går att tolka på många olika sätt och en del av dessa kan bli lite nyttiga att fundera på tycker jag.

En flagga som på många sätt är en symbol för något som vi står för och för många av oss tror jag också att vi inte ens tänker på hur förbundna vi är till det som vi tycker att de står för. Många organisationer har flaggor som symboler och de visar stolt upp dem för alla. Det betyder något, vi står för detta och vi är stolta över det. Har man valt en organisation så har man också valt detta medvetet och är då också medveten om vad den symbolen innehåller, men i alla fall kanske det inte är så.

Jag funderar på om vi är speciellt medvetna om eller om vi har det med oss på ett medvetet plan vad exempelvis vår nationalsymbol står för och hur förankrat det är inom oss? Är vi medvetna om med vilka ögon vi ser oss omkring?

Oftast talar vi om att vi är en aning blinda när vi tittar på saker på nära håll eftersom vi enbart då tittar på det från ett perspektiv och att vi därför behöver se till att vi har ett annat, ett högre perspektiv att se på saker. Som från ett örn perspektiv, vi kan då se längre men ändå behålla de skarpa ögonen. Men som symbolen här ovan talar om, så är även detta utifrån värderingar. Vi bär med oss våra grundläggande, kanske ärvda och omedvetna åsikter upp till det högre perspektivet. Det är detta som färgar det vi ser och det är också detta perspektiv som förvandlas till denna tupp som tror att det är tupphans galande som gör att vi har en gryning.

Hur många gånger har det hänt att vi predikar ut det som vi anser är sanningen eftersom vi tror att vi är de som har det högre perspektivet? Vi tror att sanning och lögn är utifrån vårt perspektiv. Vi tror att vi är det som behövs för att det ska bli en ny morgondag!

Just nu finns det många som antar tuppens roll runt omkring oss. Och gal att det är de som har sanningen, de är gryningen. Och kanske är det så? Jag tänker dock att det kan vara nyttigt att fundera på denna symbol som talar till oss när månen är halv och på väg mot mörkermåne, Vilken flagga är det vi bär på som förvandlas till örn? Vilka grundperspektiv, behov med mera är det som har skapat örnens ögon?

Månen är i Skyttens tecken, ett tecken som styrs av Artemis. En Gudinna som kan agera utan att tänka efter då hon blir provocerad. Låt inte en icke genomtänkt handling eller tanke skapa känslor och ett agerande som du tar med dig in i dig själv nu när månen skapar ett behov av att mer dra dig tillbaka in i dig själv.

Var medveten om vilken flagga du tar med dig in i dig själv och vad du bär med dig för symbol runt den! Vad är det för “sanningar” du gal ut som du tror skapar ljuset?

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild; örnen kommer från filmen "O more...

Att så frö genom att vara den man är.

När Gudinnan Hestia vandrar in vårt liv under den här månfasen kan vi lära oss att vi kan så frö genom att vara den man är. Månfasen som är nu direkt efter fullmånen är fylld av energi och lust att visa upp det som fötts, hela världen ska få veta vad vi varit med om eller lärt oss. Detta är verkligen en så frö måne.

Hestia 1Månen har gått in i vågens tecken och dess härskare är Gudinnan Hestia. En arketyp som verkligen genom sitt sätt att vara kan visa oss hur vi kan så de viktiga frön som krävs för utveckling genom sitt sätt att vara. Hon visar oss att vårt inre centrum är vår bas och att det här är vår balans utgår ifrån. Härden är vårt fokus och vår mittpunkt.

Precis som man placerade eldstaden mitt i hemmet så behöver vi göra. Precis som man förr hälsades välkommen och inviterades in till sin härd så behöver vi göra nu. Precis som man förr utförde ceremonier runt härden så behöver vi göra nu.

Även om vi nu kan ha en iver inom oss säger att vi behöver gå ut i världen och tala om alla de upptäcker vi gjort så behöver vi försäkra oss om att vi har vår inre eld, vår härd med oss i detta. Gudinnan Hestia kunde inte på något sätt bli påskyndad i det hon utförde. Hon är arketypen för att göra saker i den takten det behövs göra och att det är väl förankrat inom henne själv. Gudinnan Hestia är lika viktig för henne själv som en annan person är för henne. Hon ställer inte sig själv bakom någon annan och ser sig som mindre värld, måltiderna hon tillreder till sig själv är lika välgjorda som om hon hade kungligheter till bords. Alltså den näring hon ger till sig själv är lika viktig som den näring hon ger till andra.

Så nu behöver vi se till att vi är fast förankrade i vår inre eld, att vi behåller vårt fokus på det som är kontentan och viktigt. Att vi tar med oss ut det som sprider värme och livsenergi och ser till att alltid går tillbaka till energi och tankar upp oss själva. Att vi visar att det vi vill sprida inte bara är ord utan våra handlingar och på det sätt vi hanterar oss själva är i balans.

Gudinnan Hestias namn betyder, hjärta, eldstad och altare. Det är inte så vanligt att du hittar henne som staty eller i skrifter på samma sätt som du hittar de övriga Grekiska Gudinnorna och Gudarna men ändå är hon en fullständig självständighet och ve den som på något sätt inte hedrade hennes närvaro. Bara genom detta, att hon inte är lika avbildad och uppvisad som de övriga kan ge dig en fingervisning om att ibland är det mest effektiva sättet att visa upp något är genom att vara den man är. Att stå fast vid sitt centrum, att värna om sitt hjärta och fokus är det viktigaste och ger oftast en större balans och mer högaktning än att visa upp och prata vitt och brett. Med detta sagt är det naturligtvis inte meningen att man inte ska uttrycka sig men när det görs så behöver det vara väl förankrat i sitt inre centrum.

Hedrar man inte Hestia, ger man henne inte den aktning som hon förtjänar, ja då kan man råka illa ut. Här och nu kan det exempelvis visa sig genom att man blir utbränd. Man ger andra och/eller annat sitt hjärta och ser inte till att värna om det själv. Hestia är en av de tre Gudinnor som inte ger sitt hjärta till någon annan, hon är en Jungfru Gudinna precis som Artemis och Athena. Det betyder inte att man inte är kapabel till att älska någon annan, det betyder helt enkelt att man inte ger upp sig själv för någon annan.

Så nu när månen ger oss energi och vi vill så våra frön och vi vill inspirera andra, se till att ha med dig ditt hjärta och att det är väl förankrat inom dig själv. Se till att det du sår härstammar från din inre eld, din härd och att du hela tiden går tillbaka dit för att hämta kraft.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild: Howard Johnson

Mera om träd

BjörkAho Sacred Tree of Life,

The root of every tree,

Thank you for giving

The gifts you give to me.

Aho Standing People,

From you I vill learn,

To keep my roots well planted,

Yet reach for Grandfather Sun.

Aho Willow, tree of love.

Teach me to bend,

Til I come full cirkle,

Each relation as my friend.

 

The Standing People, är namnet som träd har fått av flera ursprungsbefolkningar. Ett namn som jag själv tycker passar så bra. Träden ses som våra bröder och systrar och ger syre till resten av Moder Jords barn. Deras grenar och löv ger skydd till de som är bevingade och deras rötter ger bon för de mindre fyrbenta varelserna. Även vi människor får gåvor till våra hem genom att vi kan bygga våra bostäder av trä.

Varje träd och planta har en unik gåva, talang och förmåga att dela med sig till omgivningen. De är donatorer.

Varje träd har en speciell gåva, kunskap och symbolik som de kan ge till oss människor. Träden på bilden ovan är björkar och björkens gåva är sanningens essens. Lektioner vi kan få av dem är att vara raka mot oss själva.

Varje träd har mer rötter än grenar, de är väl förankrade i Moder Jord. Precis såsom vi behöver vara. Både vår själ och vår kropp är beroende av hur väl vi är i kontakt med vår jord för att vi inte ska förlora fotfästet och vår balans.

Inom vissa traditioner ser man människan som en bro mellan Jorden och Himlen. Och precis som träden så är de av bägge världarna. För att åstadkomma denna balans behöver vi leva i harmoni med båda. Vi behöver vara rotade i jorden och tillåta vår själ att flyga iväg till andra världar och se de verkligheterna också.

Utan att vara väl rotade i Moder Jord kan vi inte till fullo förstå syftet med våra visioner, drömmar och potentialer, inte heller Drömtidens verklighet.

Text från Sacred Path

—————————

Träden kan hjälpa oss att återfå vår kraft då vi är dränerade. Att luta sig mot en stark stam och låta grenarna skugga och löven prasslande prata med oss är en gåva för vår själ.

Låt träden prata med dig och öppna dig för dess djupa symbolik.

Cirkeln – min heliga form för balans

cirkelnCirkeln har alltid varit den form som hållit upp och ihop mig.

Cirkeln som håller samman, som helig och som utan slut och början.

Ofta sitter jag med en penna i handen och kladdar på lösa pappersbitar, kuvert eller tidningar. Ofta, ofta är det cirklar i olika storlekar och former som är nedkladdat.

Den hjälper mig att hålla fokus och ger mig ett sammanhang.

Fokus som är centrum, som är härd, som är den cirkeln som allt samlas runt.

Den som välkomnar till helhet och integritet.

Har du någon speciell form som är det som håller ihop dig?

 

Jag är villig att låta mig bli ledd av mitt inre.

Malou

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2016 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild, okänt ursprung