Symbolkalender

Symbolkalender XI

Nymånen är här.

horoscope-641919_640I morse bad jag om att få en tråd, ett tema för det som skulle ingå i symbolkalender. Det finns mycket att skriva, fundera och ta till sig om nymånen och även om mörkermånen som fortfarande finns här men jag ville ha någon form av symbol eller tema för inlägget.

Jag satte mig och meditera och använde mig av Bergsmeditationen, tänkte jag kunde få något litet råd från mig själv. När jag kom till en speciell plats i meditationen ryckte jag till för jag fick plötsligt väldigt ont, som ett sting över hjärttrakten. Min första reaktion var fysisk och jag var på väg att bryta meditationen, något fick mig att förstå att det inte handlade om något fysiskt besvär utan det var symboliskt. Jag hörde den numera ganska välbekanta rösten prata till mig strax efteråt.

– Du befinner dig i mitten, avslut innebär också ny början. Något som sker med automatik. Ibland förstår vi inte utan vill stanna kvar oavsett hur smärtsamt det är. Vårt hjärta blir också fysiskt lidande på att vi inte förstår att vi behöver lära oss att avsluta något. Vi håller kvar vår smärta långt inom oss själva. Vi vågar inte släppa taget även om vi någonstans vet att det inte är möjligt att gå tillbaka. Vi behöver vara lika aktiva i våra avslut som vi är i våra uppstarter. Vi planerar, sätter upp visioner, mål och delmål allt för att vi ska nå fram. Det är rätt och riktigt att göra så, men ibland behöver vi känna till vårt ursprung, vårt förflutna för att veta vilka mål vi har. En del av den processen innebär att lära sig att avsluta.

Istället för att uppleva och lyssna ordentligt till vad den gamla visa sa till mig började jag analysera. Jag förstod inte riktigt hur detta skulle ge mig ett fokus för min kalender.
– Ditt mål förhindrar dig.
Jag förstod omedelbart vad hon menade den gamla. Jag tillät mig inte att vara i meditationen utan ville ha svaret på min fråga omedelbart. På det sättet tappade jag bort vad resan i den här upplevelsen kunde ge mig. Jag återgick till att bara lyssna och känna vad hon ville mig. Det blev tyvärr inte så mycket mer än att jag hörde henne säga att det handlade om pilen.

När jag väl avslutat meditationen tog jag med mig hennes sista mening och koncentrerade mig på pilen. Pilen som Skyttens tecken använder sig.
Bilden av Artemis kom upp och när jag studerade den så såg jag hur viktigt det var att man som skytt visste vad man skulle sikta på innan man riktade in pilen. Pilen och bågen den finns där men först när vi vet vad vi ska ha den till ska den aktiveras. Och arbetet som nu har skett inom oss under mörkermånen underlättar den processen. Om vi bär med oss alla våra gamla saker kommer våra pilar hamna utanför den måltavla som är vår. Utan att vi är medvetna om det. Utan den här processen med att låta det gamla ligga som en grund för det nya kan vi lätt gå vilse. Vi kan skjuta iväg våra pilar utan att tänka efter. Precis som vi har lätt för att göra under de här första dagarna av nymånen. Vi blir så exalterade av denna nya ivriga energin att vi bara vill starta upp och göra. Artemis är ungdomlig, hon är ivrig men kan också som ett barn, som en tonåring agera utan eftertanke. Att fara iväg med den tävlingslystnad som kan uppstå kan vara det som gör att pilen träffar helt fel och att konsekvenserna blir mycket smärtsamma.

amors pilarPilar kan orsaka smärta och sitter de fast för länge kan konsekvenserna även bli fysiska. Men de kan också orsaka lycka de där pilarna som sätter sig. Tänker på de små kärlekskeruberna som skickar iväg Amors pilar. Kärlek brukar ju ha en tendens att innehålla både smärta och lycka.

Pilen kan också visa vilken väg eller vilka vägar vi kan ta. Både som vägvisare eller som guider till det vi behöver. Pilen hittar du också i kompassen, eller somkompass visare i en klocka. Vi har helt enkelt pilar lite var stans runt omkring oss i vår vardag och alla vill dom att vi ska se något. Vi ska upptäcka något.

Den som lyfter bågen, den som skapar pilen, det är den personen som har ett syfte, ett mål med sin symbol. Du som följer kan ha detsamma men också ett annat. Det vill till att vara uppmärksam på detta.

Nu visar månen i skyttens tecken att vi har haft en möjlighet att bli visat något inom oss själva som vi behövde plocka fram eller släppa taget om. När nymånen nu är här i den visionära och målmedvetna skyttens energi kan vi använda oss av detta för att sätta de mål vi behöver. Skytten siktar ofta högt och långt och många visioner är mer universella än individuella.
Som nymåneceremoni tänker jag plocka fram de visioner som jag har. Titta över mina värderingar och se hur jag, som person, kan skapa och agera utefter dem. Jag är säker på att vi alla har önskningar som vi någonstans inom oss placerar utanför vad vi tror är inom räckhåll. Utopier tänker vi men behåller önskningarna.
Jag tror att det finns en anledning till att önskningarna har kommit in i vår värld och personligen tänker jag se hur långt min pil kan nå under denna nymåne.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Symbolkalender X

mörkermåne Inte mycket ljus reflekteras nu i månen. Solen och Månen närmar sig sakta men säkert punkten då de är i konjunktion. En tid då hon inte tar emot den energi som gör att vi ser mer. En fas då vi mer behöver förlita oss på andra sinnen. Sinnen som förstärks om vi förlitar oss på dem.

Håll med om att vi i vanliga fall ser oss omkring och går fram till de människor eller saker som attraherar ögat. Det är inte vanligt att vi förlitar oss på de övriga sinnena, åtminstone inte enbart de övriga sinnena. Det är dessa sinnen vi kan vandra med i större utsträckning nu, det är med den Gamla Visa, erfarenheten, vi kan röra oss i vår egen vilda skog. Den som finns inom oss. Det är också med den unga jungfru Gudinnan Artemis vi kan vandra.

Just nu kan Artemis visa sig vara extra skarp i sin påverkan eftersom månen låter just skyttens tecken pensla sin energi på sig. Starkast blir denna i morgon då det är den punkt då nymånen befinner sig i.

Vi kan nu föreställa oss hur den Gamla Visa, kvinnan som både kan omfamna oss i sin värme som hon kan skrämma oss med sina skarpa genomträngande ögon, samlar ihop oss. Hon har samlat oss för att visa oss vägen in till oss själva vilket är samma väg som visar oss ut. Kanske kommer hon till dig i dina drömmar eller så möter du henne i meditationer eller varför inte rakt upp och ner i ditt hem.

Hon visar vilken väg du ska välja för att möta det du är mogen att erfara och mörkret kan vara det som hjälper oss att ta igenom det. Vi behöver uppleva, vi behöver känna, treva oss fram, lukta, nosa och sniffa på det som finns där i det sammetssvarta utrymmet. När vi använder ögonen kan vi ibland bli rädda enbart för det som är ytligt. Rädda för något som vi “tror” är på ett visst sätt.

Skyttens energi vill ta dig långt upp och inåt. Hon siktar säkert och kan få dig att röra dig inom cirklar du inte är van vid. I dessa tider kan det handla om visioner som kan föra med dig till aldrig tidigare visade områden. December månads energi har en tendens att väcka upp känsliga områden för oss. Minnen, förväntan står bredvid sorg och traditioner. Sida vid sida skapar de våra ögonblick och blir en del av våra mål och är vi inte medvetna kan de skapa mål som inte på något sätt egentligen hör ihop med den framtid vi önskar oss.

Ta den Gamla Visas hand, låt henne få leda dig in i de ceremonier som är skapande för dig. Ceremonier som hjälper dig att skapa de utrymmen du behöver för att släppa in de nya färdigheterna som du behöver. Hon kan hjälpa dig att plocka fram de skuggor du behöver släppa taget om och förbereda dig för en ceremoni i nymånens namn.

Symbolkalender IX

eld Jag tog mig en andningspaus efter några intensiva dagar med möten och föreläsningar på Hillesgården. På denna fantastiska veranda har de flera stora brasor som helt enkelt är gjorda för att sitta bredvid och sjunka in i sig själv.
Jag lät intryck och upplevelser leva sitt eget liv inom mig utan att stannade upp flödet. Det behövde helt enkelt få landa.

Månens fas har nått en punkt som traditionellt kallades för “Måntiden”, the Moontime. En helig tid då kvinnan hedrades som den Kreativa Kraftens Moder. Här och Nu tillät hon sig själv att bli av med gammal energi som kroppen burit på och förberedde sig på att återigen ta kontakt med Moder Jords fertila energi. En fertil energi som landade inom henne för att nå sin topp vid fullmåne.
Jag pratar naturligtvis om kvinnans menstruationscykel vilket på samma gång är hennes energicykel. Våra förmödrar hade en närmare kontakt och bättre förståelse för dessa processer än vad vi tycks ha idag.

Idag är inte jag en av de kvinnor som låter kroppen släppa taget om detta blod som är symbolen för det fertila inslaget, jag behåller livets vatten inom mig kan man säga. Åtminstone ansåg man förr att man tagit ett nytt steg, ett stort viktigt steg när man gick från fertil kvinna till vis kvinna.

Månfasen vi befinner oss i och som så småningom mynnar ut i nymånen den 11 december, handlar väldigt mycket om den äldre visa kvinnans energi.

Vi behöver hitta vår kontakt med den äldre visa inom oss för att få hjälp med att sortera ut våra intryck. Hon kan hjälpa oss med att förstå vad det är vi behöver behålla och vad det är vi behöver göra oss av med. Med hennes ögon kan vi kika bakom nästa hörn för att se vad som väntar, något som underlättar för det gör att vi kan få lättare att sortera bort.
Vi behöver lära oss att släppa taget och låta saker försvinna som vi inte behöver mer. Det är så lätt att vara kvar i den rädslan som innebär att vi är skrämda för att missa något om vi låter det gå. Vi har också lätt för att vara kvar i de behov vi skapade för väldigt länge sedan, behov som idag kan tillhöra det förflutna och som idag kan tillföra mer skada än nytta.
Detta är fasen då vi behöver lyssna på vår kropps behov av att dra sig tillbaka. Dra sig tillbaka för att verkligen uppfatta de små nyanser som kan avgöra om vi hittar vår uppgift eller ej.

Våra inre röster är vanligtvis inga tordönsröster utan de allra små försiktiga små viskningar. Vi behöver sitta still, både fysiskt och mentalt, för att uppfatta dem.
Skorpionens energi har kanske hjälpt till den här omgången för att vi ska komma långt ner, kanske har vi fått en och annan sting från dess gadd och kanske har ormen slingrat sig nära oss så vi förstår att det finns en helande kraft i att se och uppleva det som försiggår. Nu närmar sig Skyttens energi precis innan vi lämnar över till nästa fas vilket passande nog kan innebära att vi kikar ännu djupare in i oss för att få syn på de visioner som ska bära oss och som får ut oss till den växande månfasen så småningom.

Just nu, precis nu låter jag dock den gamla visa föra mig ännu mer in i djupa varma och omfamnande mörkret som innehåller så mycket av Moder Jords symbolik. Jag tittar på min egen symboliska komposthög, fylld av det som ska omvandlas och få bli till det nya härliga näringsrika mylla jag såväl behöver. Just nu låter jag min gamla visa gräva ner händerna i denna mix och fylla mig med tacksamhet för mina erfarenheter som leder mig vidare. Jag förbereder mig på att släppa taget om det som inte längre behövs, både det som är negativt och positivt.

 
Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Symbolkalender VIII

Hon satt redan bekvämt med en pläd runt axlarna när jag kom in i rummet. Häpet ryckte jag till och skrek som jag brukar göra när jag blir överraskad. En vana som mina nära och kära alltid har lika roligt åt.
Hon såg med vidöppna ögon på mig och log brett. – Minsann, minsann sa hon den gamla. Inte visste jag att du var så lättskrämd.
Mitt hjärta började slå lite mer normalt och jag slog mig ner mittemot henne. Vilken härligt varm känsla hon ger mig denna gamla berätterska. Hon är som en varm brasa en kall blåsig höstkväll och när hon kliver in i mitt liv hamnar mitt sinne nästan alltid i en liten stuga i skogen. Det är som att stiga rakt in i en saga fast det på något sätt är väldigt verkligt.

serpentHon lutar sig lite fram och säger till mig att hon har kommit på grund av ormen. Ormen säger jag något förvånat? – Ja, Orm Gudinnan du kom i kontakt med i går svarar hon mig och ser intresserat på mig.
Jag funderar lite på vad hon egentligen väntar sig från mig men får egentligen inga direkta svar inom mig själv. Orm Gudinnan som i Ariadne? – Precis säger hon den gamla. Det är verkligen passande att du tar upp det här just nu. Du pratade om stinget från skorpionen och förmågan att gå djupt. Det är så intressant de här tillfällena där den ena saker löper parallellt med det andra. Visst du att skorpionen och ormen anses ha samma ursprung? I tusentals år har dessa sammankopplats med varandra.

Jag lyssnar men jag kan knappt ta in det som hon säger. Så förunderligt. Jag försöker leta i mitt minne och jag vet ju att jag har skrivit om skorpionen förut i min symbolblogg men har jag där hittat något samband med ormen? Jag bestämmer mig för att titta efter när det här besöket är över.

-Lyssna, säger hon och hennes röst smeker mitt sinne. Jag blir lugn och lutar mig tillbaka. -Du behöver ta till dig ormen, du behöver sova med den och äta tillsammans med den. På det sättet lär du känna dess betydelse för dig, säger hon till mig. För tusentals år sedan var ormen den Stora Gudinnans heliga djur. Hon var Moder Jord, hon var kvinnan och hon var originalet.

-Ormen rör sig tätt intill jorden. Hon håller öron och ögon öppna för det som sker. Hennes känsliga sinne uppfattar de minsta förändringar i energin, inte en darrning kommer förbi hennes känsliga sinnen. Hon rör sig sinnligt i nästan alla områden och hon vet hur hon ska kunna transformeras. Hon skiftar och därmed skapar hon hela tiden nytt av det som dött. Hon lämnar ett skeende för att gå in i ett annat. Som kvinnan alltid gör. Hon är lika mycket död som liv. Jag vet att ormen är något som du håller dig borta ifrån, något som inte är självvalt. Numera ärver vi vissa rädslor och tyvärr ärver vi också våra normer och vår kultur. Tyvärr för det inte alltid är gott och tyvärr för vi inte är medvetna om det.

Serpent-goddess-eve

-Ormen i vår kultur bär med sig synden. Ormen som frestade Eva som numera är symbolen för det onda. I dubbel bemärkelse är det nu kvinnan som bär på skulden att vi blev utkastade från paradiset. Ormen bär också på den helande kraften, ormen som du idag fortfarande ser på Asclepius stav (Eskulapstaven). En symbol som står för läkedom och som vi är vana vid att sätta samman med läkare, medicin med mera. Asclepius var en Grekisk halvgud som hade stora helande krafter. Hans far var Apollo, även han med helande krafter, och han och Asclepius hade lite olika helande förmågor. Asclepius förmågor var mer fokuserade inom områden som då traditionellt hör ihop med den feminina energin. Vi pratar drömhealing, meditation och med områden som har med ett inre läkande att göra.

Den gamla rätar lite på ryggen och säger sedan, nästan med en liten stolthet i rösten, och han Asclepius tackade och offrade alltid till Moder Jord vid varje ceremoni han gjorde.
Myten pratar om att Asclepius växte upp hos Chiron, som var den sårade healern. Asclepius hade ett tempel där de som var inbjudna kunde komma för att bli helade. Man blev inbjuden för att kunna ta del av drömhealing och hade man tur kunde man få träffa Asclepius själv som ofta kom i form av en orm. I hans tempel kunde de se de vackraste pelare och i många fall var de prydda med bilder på ormar och på golvet kunde ormarna röra sig fritt. Han arbetade både med naturen och med kulturen. Han fogade samman två områden och använde sig av det bästa av de två. Han har tre djur förbundna till sig, det är ormen, hunden och tuppen.

Jag tittar förvånat men aktar mig för att säga något. Jag är alldeles för nyfiken. En tupp?

-Tupp som symbol för det som står mellan dag och natt, för ljus och mörker. Tupp som står för att bli medveten, för att vakna upp! Jag möter den gamlas blick och jag ser samma förtjusning i hennes ögon som jag känner i mina. – Hon skrockar och säger att hon visste väl att jag skulle gilla den symboliken.

Jag funderar lite och jag kommer ihåg att det inte var så länge sedan jag läste om Eva och kunskapens träd i samband med att bli medveten. I bibeln pratar man om “på gott och ont” i samband med att man äter frukten från kunskapens träd. Men egentligen kanske det handlar om att man blir medveten om gott och ont. Innan äpplet åts hade man ingen medvetenhet om att gott och ont överhuvudtaget existerade, efter man fått en liten mumsbit av kunskapen blev man medveten om denna dualism. Som en extra twist sägs det ju också att grundbetydelsen för att drömma betyder att vakna upp. Åtminstone i det forna Egypten.

Jag fortsätter lyssna till den gamla och hon berättar nu om de gamla Gudinnorna som alla någonstans har samma rötter. – Och i de allra flesta fall har ni lärt er att bli skrämda av denna livsbejakande kraft. För den är livsbejakande och kanske är den det på grund av att den går hand i hand med döden. En kraft som både har frågorna och svaren. Men rädslan har skapat mycket förstörelse och den kraft och makt som har befunnit sig i Gudinnan har tagit över av patriarkatet. Till och med Oraklet i Delphi togs över när Apollon dödade ormdraken Python.

Min telefon ringer och jag inser att det är dags att bryta upp. Innan jag hinner svara försvinner den gamla och jag bara ler. Vilken gåva hon är!

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Symbolkalender VII

Jag är fortfarande kvar i labyrinten och håller hårt i mitt röda snöre. Jag tittar på det där röda snöret och känner att det verkligen är gott att kunna ha något/någon som stöder på vägen.

Och vi kan ju verkligen behöva befinna oss i ett sammanhang när vi vandrar in i oss själva. Det är inte alltid lätt att se med klara ögon vad man själv behöver plocka fram och undersöka lite närmare. Nu när mörkermånen närmar sig behöver vi visserligen dra oss tillbaka men det innebär inte att vi behöver isolera oss från de som kan vara till hjälp. Förr var det betydligt vanligare att man samlades i grupp och hjälpte varandra och inom vissa traditioner var det vanligt att man som kvinna drog sig tillbaka för att vara tillsammans med andra kvinnor under denna fas då det också var vanligt att man menstruerade.
Den röda tråden kan vara din bästa vän, en terapeut, en grupp eller precis det som du behöver för att känna dig säker på att ge dig in i dig själv.

ariadne

Själv håller jag snöret i min vänstra hand och låter det falla till falla till marken efter mig. Jag funderar på myten om Ariadne och tänker att den verkligen är komplex. Enligt vissa ska hennes namn betyda “den mest heliga”. Jag vet att jag behöver vandra in till mitten av min egen personliga labyrint men det skadar absolut inte att veta att jag har stöd och hjälp, vilket tråden kan vara en symbol för. Jag ser där jag vandrar ingångar till återvändsgränder där jag vet att jag en gång varit. Jag ser bänkar där jag en gång vilat mig på. Jag börjar fundera på vad som kommer att möta mig i mitten. I hjärtat av labyrinten.
Jag snubblar till och kommer snabbt tillbaka till tankar som är mer närvarande i nuet än i de funderingar som ligger i det som väntar. Jag tänker att jag och andra som väljer att gå in i sina egna labyrinter är lite mindre förberedda än vad Theseus var som visste att han var på väg att möta  Minotaurus. Oftast så har vi en aning om vilka skuggfigurer och/eller bestar vi ska möta men vi har ju inte direkt konfronterat dem. Minotaur i myten om Ariadne, var en mörk och bestialisk best som var till hälften tjur och till hälften man. Han var avkomman till Ariadnes mor och den vita tjur som hon förälskade sig i.
Myten handlar om att Kung Minos på Kreta och drottning Pasifaë fick en vacker tjur i gåva av Poseidon som de lovade att offra. Då tjuren var magnifik offrade Kung Minos istället en annan tjur vilket fick Poseidon att bli väldigt arg. Som straff blev Drottningen förälskad i den vita tjuren och som ett resultat av detta kom Minotaurus. Han matades med ynglingar och unga flickor från Aten och han var fast i labyrintens centrum. Denna labyrint var fullständigt omöjligt att komma utifrån om man inte som Theseus fick hjälp.
Enligt myten var det Ariadne som ledde in de unga in i labyrinten vilket kanske inte riktigt rimmar med vårt sätt att se på någon som har ett namn som “den heligaste”. Många menar också att Ariadne var en Orm Gudinna, en gudinna som ledde in de jungfruliga sköna in i labyrinten med en sensuell dans. Definitivt en kvinna som hade många sidor alltså.

picasso-minotaur-kneeling-over-sleeping-girl-etching

Ariadne förälskade sig i Theseus vilket ska vara förklaringen till att hon hjälpte honom. Han dödade Minotaurus och Ariadne sa till honom att offra honom till sjöss. Ariadne övergav sin familj och följde Theseus, han övergav henne ganska skamligt på ön Naxos.
Ariadnes myt har många olika avslut vilket gör arketypen ännu mer komplex och intressant men en av de vanligaste är att Guden Dionysus hittade henne på ön och förälskade sig i henne. De gifte sig och det sägs att Guden Dionysus är den enda Gud som var trogen sin fru.

Så mycket vi kan hitta i den här myten och när jag kikar på vilket tecken månen tar sig igenom ler jag när jag upptäcker att det är Skorpionen. Det känns att det går på djupet och att det kan stinga till då och då. Här finns kärlek, lycka, skuggor, övergivenhet, sorg och lust i en salig blandning.

Jag kommer att tänka på vad den gamla en gång visat mig, familjehemligheterna. Och visst hittar man även Ariadne där, som dottern som matade det hemska som befinner sig i skrymslen och vrån. Det som inte får synas utåt.

Innan jag lämnar berättelsen funderar jag på allt det som labyrinten kan säga dig och jag undrar om dess hemligheter kommer att avslöja sig. Här finns skuggorna, kreativiteten och själva livet gömt.

Symbolkalender VI

Söndag 2:dra Advent och månen är avtagande.

labyrinth-117278__180Jag kommer återigen i kontakt med vägen. Den gamla besökte mig den här gången i min dröm.

Jag stod på min stig och försökte se vilka steg jag nu skulle ta. Framför mig fanns en vägg av stora uthuggna stenar. Ingen direkt ingång visade sig och jag funderade på om jag skulle kunna lämna stigen jag stod på för att se om det fanns någon annan väg förbi denna vägg som var framför mig. Jag hörde en röst bredvid mig – Stenen är en del av den du är. Du behöver prata med den på rätt språk.
Hon stod helt stilla bredvid mig och tittade, precis som jag, rakt fram på denna vägg. Jag förstod inte hur jag skulle kunna hitta ett språk att prata med stenen och jag förstod inte heller varför jag inte bara kunde gå och leta efter ingången någon annanstans.
Medan jag stod där började jag känna som jag alltid gör när jag är i närheten av gamla byggnader och ruiner, jag får ett behov av att röra vid dem och att känna in all den tid som de stått här och upplevt både glädje och sorg.
– Du ser hörde jag den gamla säga, du bär på språket inom dig. Jag tittade till och såg hur stigen nu ledde in i vad som såg ut som en labyrint. Stenen framför mig stod nu lite åt sidan och jag kunde se hur stigen sträckte sig framåt för att vika av lite längre bort.

Hon sträckte ut handen mot mig och räckte mig ett rött snöre. I det ögonblicket vaknade jag av att klockan ringde.labyrint

Så symboliskt var min första tanke, nästan skrattretande symboliskt. Ariadnes röda tråd och en labyrint. Labyrinten som har funnits med oss under tusentals år. Labyrinter som vi har funnit här i norden såväl som i övriga Europa. Tolkningar över vad de kan betyda är många och inte kan man vara säker på att man förstått dem rätt. I flera traditioner har det kommit att handla om livet, döden och återfödelsen. Om den pilgrimsresa vi alla gör under vårt liv här på jorden. I andra traditioner handlar det om att vi hittar det goda, frälsningen. Vi har också labyrinten där Ariadne, Labyrintens Gudinna härskade över. Ariadne är en Gudinna som har många namn, många arketyper är förknippade till henne och börjar man forska i denna mytomspunna kvinna upptäcker man hur komplex hennes symbolik är.

Med månen i avtagande under den här fasen är det verkligen en passande dröm. Att rikta fokus mer och mer på det egna jaget. Att förstå sig själv och sina handlingar mer och mer, att balansera. Varje dag går vi i vår labyrint. Ibland har vi hjälp och ibland tror vi att vi gått vilse. Små passager kan ge vila och en stund för reflektion och andra passager visar sig enbart vara återvändsgränder. Ibland kan vi nog känna att vi verkligen har fått hjälp av Ariadnes röda tråd. Det är vid de tillfällena som vi upplever att sak efter sak bara hamnar på plats, den ena saken efter den andra gör att vi närmar oss det som är vårt mål och det som ger oss en mening.

Den här söndagen befinner jag mig på Hillesgården nere i Skåne och jag ska ta tillfället i akt att vandra i deras vackra sinnesropark. Jag ska göra vandringen som i en labyrint och vandra med närvaron riktad till mig själv.

 

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Symbolkalender V

Vi har den 5:e december, månen är i avtagande och i vågens tecken.  Gårdagens funderingar ledde mig vidare till hjärtat. Det hjärta som vägdes på en våg.
Jag tänker på att vi använder ordet hjärta i så många olika sammanhang och ändå verkar det som att vi rent krasst ser det som en hoper muskler som ser till att vi lever. Jag funderar på hur du skulle beskriva ditt hjärta om du fick frågan: Vad är ditt hjärta för dig?

hjärtaNär vi säger vår hjärtats mening har det en innebörd som går bortom den muskel som pumpar runt ditt blod. När vi säger, jag älskar dig av hela mitt hjärta, så hittar du också här en innebörd bortom det faktiska fysiska hjärtat.

Albert Einstein lär ha sagt efter att han envist utforskat universums ursprung att “något djupt fördolt måste finnas bakom tingen” och jag menar att inneslutet i denna praktiska muskelpump som hjärtat är så finns det ett djupt fördolt.

Något som har varit fördolt för många fram tills vi idag är att just hjärtat bär på något som vi kan kalla intuitiv kunskap. Det verkar som om hjärtat reagerar en aning före andra sinnen hos oss. Åtminstone så menar man att den reaktion man får från att mäta puls, hjärtrytm etc utgår från hjärtat och därmed alltså är det hjärtat som bär på en kunskap som den egentligen inte borde ha. Inte borde ha om man ser till att hjärtat enbart är en hoper med muskler som arbetar för att få blodet genom vårt system. Men nu verkar det alltså som det finns något fördolt bakom detta.

Man kan se att hjärtat reagerar på ett stimuli innan stimulus har visats. Hjärtat kan avgöra om det är något som personen uppfattar som positivt eller negativt. Ditt hjärta kan på något sätt vara svaret på hur din intuition fungerar, åtminstone skulle det kunna vara en del av svaret.  Det är ju en aning spännande eftersom det någonstans i en förlängning innebär att ju mer vi skapar oss förmågan att lyssnahjärta på vår kropps signaler så kan vi förutse vad som skulle kunna vara positivt eller negativt för oss. Något som jag tror att vi alltid har haft kunskap om men som vi idag inte tar till oss eftersom vi är så vana vid att reagera på det som vi ser framför oss. Jag kommer återigen tillbaka till det som är i ljuset och det som är i mörkret och hur viktigt det är med att vi samarbetar med oss själva.

Hur viktigt det är att förstå oss själva, hur viktigt det är att uppleva oss själva för att kunna gå den stig som det är mening att vi ska gå.

Jag tror att om vi har förmågan till att verkligen lyssna på det hjärtat har att komma med så blir det inga problem med att lägga hjärtat i vågskålen, det är när jag lyssnar på känslan och orden som kommer djupare ifrån än de som bär på tankemönster, vanor, rädslor och andra behov som jag kan gå med lätt hjärta.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Symbolkalender IV

Symbolkalender IV

dali-zodiac_libra Månen penslas av vågens energi och jag ger mig i kast med att försöka plocka upp just vågens symbolik. Det mest självklara blir naturligtvis att väga något mot något annat. Jämföra dyker också upp i sinnet.

Vi har en tendens till att jämföra det ena med det andra i vårt samhälle. Det kan vara gott när vi söker efter det bästa lånet men det också bli till ont då vi söker för att jämföra med oss själva. När vi jämför blir hjärnans funktioner också lite udda eftersom vi lägger ihop olika saker från vår omgivning och får det som om det skulle komma från ett enda ställe. Vi jämför oss ex inte från en enda granne utan vi lägger ihop alla saker från olika grannar och så jämför vi oss själva med detta. Inte så konstigt att vi förlorar varje gång. Av någon underlig anledning ser vi inte heller under ytan heller så vi tar det som vi ser som om det skulle kunna vara lika applicerbart på vårt liv som det är på de vi jämför med. Vi är verkligen komplexa varelser.

Rättvisa är ett annat ord jag associerar med vågen. Förmodligen känner alla till bilden av Fru Justitia. Gudinnan med bindel för ögonen som håller en våg i handen, symbolen för lag och rättvisa. Det ska vara jämt för då är det riktigt. I den Egyptiska historien hittar vi vågen igen då de avlidnas hjärtan ska vägas i Osiris våg och jämföras med Ma’ats vita fjäder, sanningens och harmonins fjäder. Det ville till att det var ett rent hjärta för att inte det skulle väga över i den vågskålen.

Jag stannar till och tittar på det som jag precis har skrivit. Ma’at vita fjäder, sanningen. Jag vänder mig om och tittar på min trumma som står högst upp på min bokhylla. Den trumma som fått namnet Ma’a för att jag drömde att jag skulle byta namn samma dag som vi skulle namnge och initiera våra nybyggda trummor. När jag en gång förut forskat på om det fanns något som påminde om namnet Ma’a eller Maha kom jag fram till att det faktiskt fanns en indianstam som kallades så i Oklahama. Men kunde denna Ma’at från Egypten också betyda något för mig? Kan det vara meningen med att jag skulle börja söka på vågen som symbol? 220px-Maat.svg

 

Ma’at var en Gudinna och symbol för lag, moral och sanning. Man har hittat skrifter om Ma’at så tidigt som 2700 före Kristi födelse. Det är en hel massa år sedan. Innan hjärtat skulle vägas fanns det också 42 stycken så kallade negativa bekännelser. Det här var regler, etiska och moraliska sådana som skulle ha efterlevts i livet. Med all den historia om döden som Egypten har kan man tro att döden var väldigt viktig men tvärtom så var det livet som var det viktiga. Att få hjärtat vägt betydde att man kunde leva vidare, skulle hjärtat vara tyngre betydde det att man blev utplånad, inte att man skulle komma till något helvete utan helt enkelt att man inte skulle ha något mer liv.

När jag funderar på trumma och på Ma’at känner jag att det finns en viss samhörighet. Min trumma är en healingtrumma och sanningen, oavsett vad den handlar om gör att vi kan bli hela. Ännu har jag svårt för att känna att detta skulle betyda något för mig i längden men jag lägger Ma’at som symbol i mitt minne och ser om det dyker upp något mer längre fram.

Jag tänker att symboler är bra på det viset, har vi ägnat en tanke och vår uppmärksamhet åt en brukar det dyka upp något annat som för oss vidare. Synkronicitet fungerar på det sättet och ju mer vi är uppmärksamma och medvetna desto mer visar vi själva oss vägen.

-Och vägen är viktig viskar en röst i mitt öra. När du går till ditt mål är vägen det viktigaste för dig att vara medveten om. Ser du inte var du går kan du lika gärna gå i en oändlig labyrint, du kommer alltid tillbaka till samma ställe igen.

En kort stund innan jag avslutar kalendern ser jag den dammiga upptrampade stigen framför mig och jag vet att jag inte på långa vägar har nått fram till mitt mål.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman

Symbolkalender III

Symbolkalender III.

10993419_801153556607163_4675307957667620043_n Halvmåne i Jungfruns tecken.
Nu när jag börjar skriva på min kalender kikar jag lite runt omkring och försöker ha sinnet öppet. Jag väntar på den gamla, på den kvinnan som jag nu så gärna vill möta varje kväll eftersom hon ger mig en sådan varm upplevelse.

Men idag verkar det inte som att hon har lust att anlända.

Halvmåne betyder att solen och månen står i en konfliktsituation till varandra. Det brukar inte handla om några större saker utan det kan snarare handla om saker som gör att livet blir lite besvärande. Med jungfrun kan det kanske uppstå något som inte riktigt stämmer med hennes egenskaper. Något är eller blir i oordning, något som inte passar jungfruns ordningssinne. Det kan också vara så att det inte händer någonting som stör eller oroar. Det är helt enkelt en aspekt som både kan vara eller inte vara.

Jag tittar på bilden jag valt för det här inlägget och funderar ett tag. Egentligen finns det inget alls i den bilden som vid ett första ögonkast skulle tala om jungfrun. Så är det ju också så att det är i det landet som består av tvärtom som jungfrun befinner sig i. En jungfru i ursprunglig betydelse handlar om en kvinna som är andligt intakt. Här har vi de som i antikens Grekland befann sig i templen och hade sex för sin egen tillfredsställelse. Inte för en man och inte för någon annan kvinna utan för att det passade henne själv. Barn till en jungfru sågs som väldigt speciella och de hyllades och värnades om.

Jag hör en numera välbekant röst skrocka och vänder mig snabbt om. Ingen berätterska fanns utan kanske var det bara min intensiva önskan som skapade detta.

-En kyss kan vara ett kommatecken, ett frågetecken eller ett utropstecken. Den gamlas röst viskar fram orden. Det krävs en jungfru för att skapa sin egen upplevelse av de kyssar som vi får och ger. Dagens symbol ger dig en möjlighet till att reflektera över dina egna kyssar.
Hon skrockar förtjust när hon sakta försvinner igen.

Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman
Acknowledgements: Bild, okänd. citat Jeanne Bourgeois

Symbolkalender II

Symbolkalender II

Så fort jag har satt mig till ro dyker hon upp i dörröppningen igen. För det är ju så att när vi gjort plats, när vi har skapat oss ett rum både på utsidan som i själen, ja då kommer det vi söker. Och här står hon nu när jag satt mig där jag brukar sitta när jag beger mig in i mitt inre. Till den värld av symboler som är själens språk. Till en värld som inte kan översättas med ord eftersom de inte kan förklaras med logik. Och ord består av logik.

Hon den gamla berätterskan tar plats i stolen framför mig och tittar mig djupt i ögonen. Kanske såg hon vad hon ville för hon nickade på ett sätt som jag tar som nöjt. Hon kikar runt sig och suckar medan hon sjunker lite djupare ner bland plädarna som finns där.

-Man fryser lätt så här vid min ålder säger hon lite plirande. Hon smackar lite och jag inser att jag nog borde bjuda henne på lite varmt att dricka. När jag frågat henne skrockar hon och tackar men säger att hon nog föredrar lite öl så här på kvällskvisten då det är sagodags. Snopet reser jag mig för att se om det finns något ölliknande i kylskåpet.

När jag satt mig tillrätta igen blundar jag och tänker att jag ska komma tillbaka till min värld med lejonet som precis har rundat klippblocket men den gamla tar mig istället till nummer 2.

-Att vara tvåa i världen kan betyda allt eller ingenting. Den gamla petar till mig och kikar på mig. – Du måste ha en del erfarenhet av tvåan säger hon. Jag förstår först ingenting. Det första som jag associerade till tvåan handlade om att vara en del i ett par. När jag tänker till lite mer inser jag att hon pratar om när jag är född, den 22 i månad 2. Jag är inte så mycket kunskap inom numerologin så jag har egentligen inte funderat över just den symboliken. Men helt klart är det dags för mig att få veta mer nu förstår jag.

numbers2
-Talet 2 menas vara ett känsligt tal och inte förknippat med så mycket styrka säger en muttrar den gamla. Jag både hör och känner att hon inte riktigt håller med. Om lejonet representerar kungen, solen och ljuset och med detta nummer 1 i den patriarkaliska världen så representerar nummer 2 drottningen. Här har du hon som alltid står bakom och aldrig framför, hon som kan ses och också känna sig som andra gradens människa. Generellt säger en del numerologer att 2:orna kan ha dålig självkänsla men också de som är väldigt lätta att tycka om eftersom de drar sig ifrån konflikter och därmed är väldigt vänliga.
-Du får ta reda på mer genom att studera själv säger den gamla till mig. Vad jag vill att du gör är att du tittar på en tvåa och ser hur den ser ut.
-Titta på den och se hur den böjer sig, du kan nästan ana hur hon (för det är en hon) ligger på knä och har huvudet böjt.
Här har du grässtråt som böjer sig och formar sig med vinden men alltid, alltid reser sig upp. Som inte bryts i mitten trots att man menar att 2:an är splittringen. Det krävs en stark kvinna för att en man ska vara 1:a. Det krävs lejonhonor för att hanen ska kunna leda en flock.

-2:an skapar tröskeln mellan världar, mellan liv och död. 2:an är balans men också kaos. Här hittar du yin och yang. Här finner du ekot, men också kompromisser och möten. 2:an står för så mycket mer om vi bara går in och undersöker. Värdet i det vi hittar bestäms av din erfarenhet. Det är du och ingen annan som bestämmer om 2:an är förlorarens nummer eller ej.

Jag lyssnar och tittar fascinerat på denna gamla kvinna som sitter där med så mycket kunskap. Om 2:an är detsamma som en symbol för att vara förlorare, att alltid komma efter tänker jag göra allt för radera ut den symboliken i mitt sinne eftersom det är detsamma som att det feminina inte är lika mycket värt som det maskulina. Eller vänta nu! Kanske vi behöver spara det för att visa upp hur det ser ut i vår värld, vilka normer och vilken kultur det är vi lever i?
-Om Zeus är nummer 1 är Hera nummer 2 säger den gamla. Jag tittar upp förvånat. – Trodde du inte att jag visst vad du är intresserad av säger hon sedan. Hera var en svartsjuk elak Gudinna när det kom till någon som intresserade sig för hennes man. Man gjorde klokt i att komma ihåg detta om man rörde sig i den Grekiska Gudavärlden. Heras hämnd var grym och hon tittade sig inte i backspegeln och ångrade inget. 2:an kan representera även dessa egenskaper och oftast behöver vi titta bakom det uppenbara för att se varför det ser ut som det gör. Hera stod för äktenskapet, för det heliga äktenskapet. Hon stod för det som gjorde det splittrade helt precis som hon stod för splittringen. Allt är inte enkelt att förstå men det är alltid värt att ta en funderare när det kommer till den värld som styr och ställer med vårt inre. Hon är den mest lojala av de lojala och försvarar dig oavsett kostnad.
Jag undrar lite vad detta ska leda till och möts av ett skrockande. Det är verkligen en gammal vis berätterska jag har framför mig. – Det var du som bestämde att det skulle bli en symbolkalender och nu har du skapat en. Det blir det som ska bli.
Digiprove sealCopyright secured by Digiprove © 2015 Malou Thorman